Lukas 18
1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Lino Yesu walabambila beshikwiya bakendi mukoshano, pakuyanda kubeyisha kwambeti bapailenga lyonse kwakubula kubwelela kunyuma.
2 Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Walambeti, “Kwalikuba mubeteshi mumunshi umbi walikubula kutina Lesa nambi kulemeka muntu.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
Kwalikuba mukalubingi mutukashi mumunshi wopeloyo walikaya kuli shikubeteka ne kumusengeti, ‘Munyamfweko pa mulandu ngonkute ku mulwani wakame.’
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
Masuba alafula mubeteshi kakanowa, nsombi panyuma pakendi walayeya mwineti, necikaba kwambeti nkantini Lesa nambi kulemeka muntu,
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
pakwinga mukalubingi uyu landemeshe kunjobekela, nindimubetekele mulandu wakendi, kwambeti ngaundemesha kwisa kuno!”
6 Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
Lino Mwami walambeti, “Nte mulanyumfu maswi amubeteshi wabula kululama usa.
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
Sena Lesa nteshi akabetekeshe mulandu wa balulama bakendi abo balamusengenga munshi ne mashiku? Sena nakalilwe kubanyamfwa?
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
Ndamwambilingeti nakafwambane kubabetekela mulandu wabo. Sena pakwisa Mwana Muntu nakacane bantu bakute lushomo panshi pano?”
9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Lino Yesu walamba mukoshano umbi kulyabo bali kabayeyeti balulama kupita bonse nekunyansha banabo.
10 "Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
Walambeti, “Kwalikuba bantu babili balaya akupaila ku Ng'anda ya Lesa. Umbi walikuba Mufalisi naumbi walikuba weshimisonko.
11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
“Lino Mufalisi walanyamuka nekupaileti, ndamulumbunga obe Lesa, pakwinga ame nkandipo eti bantu nabambi bonse. Nabo nibantu babula kululama kayi ni bapombo. Kayi ndalumbu pakwinga kandipo eti uyu weshi kusonkesha musonko uyu.
12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Ndalikanishinga kulya mankanda abili munsondo, kayi nkute kubenga calikumi pabintu byonse mbyonkute kucana.
13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
“Nsombi weshikusonkesha musonko usa walemana patali, liya kulangapo kwilu. Nsombi walikalyuma pantiti nekwambeti, Lesa, kamunyumfwilako inkumbo ame ndemwipishi.”
14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
Yesu walabambileti, “Cancine ncine, weshimusonko walabwelela kucomwabo kali walulama pamenso a Lesa, mu Falisi neye liya. Pakwinga muntu uliyense weshi kulisumpula nakacepeshewe, nomba muntu weshi kulicepesha nakasumpulwe.”
15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Bantu nabambi balaleta bana bang'ana kuli Yesu kwambeti abike makasa akendi pabana nekubaleleka. Beshikwiya bakendi mpobalaboneco balabakalalila bantu abo balaleta bana.
16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Nsombi Yesu walakuwa bana nekwambeti. “Kamulekani bana bang'ana bese kuli njame, mutabakanishanga, pakwinga Bwami bwa Lesa ni bwa bantu balyeti bana aba.
17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
Ndamwambilinga cakubingeti uyo labulunga kutambula Bwami Bwa Lesa eti mwana, cakubinga nteshi akengilemo.”
18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
Mukulene wa Bayuda naumbi walepusha Yesu eti. “Bashikwiyisha baina, nomba ndelelela kwinseconi kwambeti nkatambule buyumi butapu?” (aiōnios g166)
19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Yesu walepusheti, “Nomba nicani ncolambilico kwambeti ndaina? Kuliya muntu waina, nsombi Lesa enka.
20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
Milawo uyinshi yeshi kwambeti, ‘Utensa bulale, utashina, kotaiba, utapa bukamboni bwabwepeshi, lemeka baiso ne banyoko.’”
21 Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
Muntu uyo walakumbuleti, “Iyi Milawo yonse nkute kwikonka kufuma kubutwanike bwakame.”
22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
Yesu mpwalanyumfweco, walamwambileti, “Kulashalowa cintu cimo ncowelela kwinsa. Koya ulishe byonse mbyokute, mali upe bapenga, lino nukabe nebuboni kwilu. Wenseco, wise unkonkele.”
23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
Nsombi muntu usa mpwalanyumfweco, walongumana pakwinga walikuba ne mubile bwingi.
24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Yesu mpwalabona, kungumana kwa muntu usa walambeti, “Cayuma kwambeti bantu babile bakengile mu Bwami bwa Lesa.
25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Capuba kwambeti ngamila ingile mukamulyango ka nyeleti kupita muntu mubile kwingila mu Bwami bwa Lesa.”
26 Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
Bantu balanyumfwa makani aya balepusheti, “Nomba niyani eti akapuluke?”
27 Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
Yesu walakumbuleti, “Ibi bintu bitakonsheke nebantu, bikute kukonsheka ne Lesa.”
28 Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
Lino Petulo walambeti, “Kamubona! Afwe twalashiya manda etu nekukonkela njamwe.”
29 Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Yesu walakumbuleti, “Ndamwambilinga cakubinga paliya muntu walashiya ng'anda, nambi mukashendi nambi bamakwabo nambi bashali bakendi nambi bana bakendi pacebo ca Bwami bwa Lesa,
31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Yesu walamanta beshikwiya bakendi bali likumi ne babili kuya palubasu nekubambileti, “Tulenga ku Yelusalemu uko byonse byalalemba bashinshimi pa Mwana Muntu nkoti bikenshikile.
32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Pakwinga Mwana Muntu nakatwalwe mumakasa abantu bakunsa abo beshi bakamuwele, kumutukana, nekumusankila mata.
33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
Nibakamukwipe nekumushina, nsombi pabusuba bwabutatu nakapundushiwe kubafu.”
34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
Beshikwiya bakendi baliya kunyumfwishisha pamakani ayo. Maswi aya baliya kwanyumfwishisha pakwinga alikuba asolama kuli endibo, neco baliya kwinshiba ncali kwamba.
35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Yesu mpwalashika pepi ne Yeliko walacana mpofu kali wekala mumbali mwa nshila, kasengelela.
36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
Lino mpofu uyo mpwalanyumfwa bantu bangi kabapita munshileyo, walepusheti, “Nicani cilenshikinga?”
37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
Bantu balamwambileti, “Ni Yesu wa ku Nasaleti lapitinga.”
38 Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
Lino walolobesheti, “Yesu mwana wa Dafeti konyumfwilako inkumbo!”
39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
Lino bantu balikuba kutangu balamukalilila nekumwambileti mwena. Nsombi nendi walapitilisha kolobesheti, “Mwanendi Dafeti, konyumfwilako inkumbo!”
40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Neye Yesu walemana ne kwambila bantu eti bamulete kuli endiye. Mpwalashika pepi Yesu walamwipusheti,
41 "Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
nicani ncolandangeti nkwinshile? Neye walamukumbuleti, “Mwami, ndayandanga kwambeti ntatike kubona kayi.”
42 Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
Lino Yesu walamwambileti, “Tatika kubona, pakwinga ulanshomo, lushomo lwakobe lulakushiliki.”
43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
Pacindi copeleco walatatika kubona. Lino walakonkela Yesu nkaya kulumbaisha Lesa. Bantu bonse mpobalabona calenshika naboyo balalalumbaisha Lesa.
