Lukas 18
1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Kaza im pak i prièu kako se treba svagda moliti Bogu, i ne dati da dotuži,
2 Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Govoreæi: u jednome gradu bijaše jedan sudija koji se Boga ne bojaše i ljudi ne stiðaše.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
A u onome gradu bijaše jedna udovica i dolažaše k njemu govoreæi: ne daj me mojemu suparniku.
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
I ne šæadijaše zadugo. A najposlije reèe u sebi: ako se i ne bojim Boga i ljudi ne sramim,
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
No buduæi da mi dosaðuje ova udovica, odbraniæu je, da mi jednako ne dolazi i ne dosaðuje.
6 Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
Tada reèe Gospod: èujte šta govori nepravedni sudija.
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
Akamoli Bog neæe odbraniti izbranijeh svojijeh koji ga mole dan i noæ?
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
Kažem vam da æe ih odbraniti brzo. Ali sin èovjeèij kad doðe hoæe li naæi vjeru na zemlji?
9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
A i drugima koji mišljahu za sebe da su pravednici i druge uništavahu kaza prièu ovu:
10 "Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
Dva èovjeka uðoše u crkvu da se mole Bogu, jedan farisej a drugi carinik.
11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Farisej stade i moljaše se u sebi ovako: Bože! hvalim te što ja nijesam kao ostali ljudi: hajduci, nepravednici, preljuboèinci, ili kao ovaj carinik.
12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Postim dvaput u nedjelji; dajem desetak od svega što imam.
13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
A carinik izdaleka stajaše, i ne šæaše ni oèiju podignuti na nebo, nego bijaše prsi svoje govoreæi: Bože! milostiv budi meni grješnome.
14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
Kažem vam da ovaj otide opravdan kuæi svojoj, a ne onaj. Jer svaki koji se sam podiže poniziæe se; a koji se sam ponižuje podignuæe se.
15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Donošahu k njemu i djecu da ih se dotakne; a kad vidješe uèenici, zaprijetiše im.
16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
A Isus dozvavši ih reèe: pustite djecu neka dolaze k meni, i ne branite im; jer je takovijeh carstvo Božije.
17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
I kažem vam zaista: koji ne primi carstva Božijega kao dijete, neæe uæi u njega.
18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
I zapita ga jedan knez govoreæi: uèitelju blagi! šta da uèinim da naslijedim život vjeèni? (aiōnios g166)
19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
A Isus reèe mu: što me zoveš blagijem? niko nije blag osim jednoga Boga.
20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
Zapovijesti znaš: ne èini preljube; ne ubij; ne ukradi; ne svjedoèi lažno; poštuj oca svojega i mater svoju.
21 Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
A on reèe: sve sam ovo saèuvao od mladosti svoje.
22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
A kad to èu Isus reèe mu: još ti jedno nedostaje: prodaj sve što imaš i razdaj siromasima; i imaæeš blago na nebu; i hajde za mnom.
23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
A kad on èu to postade žalostan, jer bješe vrlo bogat.
24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
A kad ga vidje Isus gdje postade žalostan, reèe: kako je teško uæi u carstvo Božije onima koji imaju bogatstvo!
25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Lakše je kamili proæi kroz iglene uši negoli bogatome uæi u carstvo Božije.
26 Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
A oni koji slušahu rekoše: ko se dakle može spasti?
27 Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
A on reèe: što je u ljudi nemoguæe u Boga je moguæe.
28 Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
A Petar reèe: eto mi smo ostavili sve i za tobom idemo.
29 Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
A on im reèe: zaista vam kažem: nema nijednoga koji bi ostavio kuæu, ili roditelje, ili braæu, ili sestre, ili ženu, ili djecu carstva radi Božijega,
31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Uze pak dvanaestoricu i reèe im: evo idemo gore u Jerusalim, i sve æe se svršiti što su proroci pisali za sina èovjeèijega.
32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Jer æe ga predati neznabošcima, i narugaæe mu se, i ružiæe ga, i popljuvaæe ga,
33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
I biæe ga, i ubiæe ga; i treæi dan ustaæe.
34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
I oni ništa od toga ne razumješe, i besjeda ova bješe od njih sakrivena, i ne razumješe što im se kaza.
35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
A kad se približi k Jerihonu, jedan slijepac sjeðaše kraj puta proseæi.
36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
A kad èu narod gdje prolazi zapita: šta je to?
37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
I kazaše mu da Isus Nazareæanin prolazi.
38 Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
I povika govoreæi: Isuse, sine Davidov! pomiluj me.
39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
I prijeæahu mu oni što iðahu naprijed da uæuti; a on još više vikaše: sine Davidov! pomiluj me.
40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
I Isus stade i zapovjedi da mu ga dovedu; a kad mu se približi, zapita ga
41 "Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
Govoreæi: šta hoæeš da ti uèinim? A on reèe: Gospode! da progledam.
42 Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
A Isus reèe: progledaj; vjera tvoja pomože ti.
43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
I odmah progleda, i poðe za njim hvaleæi Boga. I svi ljudi koji vidješe hvaljahu Boga.
