Lukas 18
1 Och han framställde för dem en liknelse, för att lära dem att de alltid borde bedja, utan att förtröttas.
Lungpout laipalah ratoum yungyoe awh, tie cangkhainae dawkvah Jisuh ni bangnuenae a dei.
2 Han sade: "I en stad fanns en domare som icke fruktade Gud och ej heller hade försyn för någon människa.
Khopui buet touh dawkvah Cathut hai ka taket hoeh ni teh tami hai barilawa ti ka tawn hoeh e lawkcengkung bawi buet touh ao.
3 I samma stad fanns ock en änka som åter och åter kom till honom och sade: 'Skaffa mig rätt av min motpart.'
Hote kho dawkvah lahmainu buet touh ao teh kai koe lah lawk na ceng pouh leih, telah atuhoitu pou a tho sin.
4 Till en tid ville han icke. Men omsider sade han vid sig själv: 'Det må nu vara, att jag icke fruktar Gud och ej heller har försyn för någon människa;
Lawkcengkung bawi ni atueng moi ka saw lah a kangek.
5 likväl, eftersom denna änka är mig så besvärlig, vill jag ändå skaffa henne rätt, för att hon icke med sina ideliga besök skall alldeles pina ut mig.'"
Hateiteh, lawkcengkung bawi ni kai teh Cathut hai ka taket hoeh, tami barilawanae hai ka tawn hoeh e lah ka o ei, hete lahmainu ni pou na tarawk dawkvah, lawkceng pouh hoeh pawiteh boutbout tho vaiteh ka lungrei na thaisak han doeh. Hatdawkvah ahni koe lah lawk ka ceng pouh han toe telah a ti.
6 Och Herren tillade: "Hören vad den orättfärdige domaren här säger.
Hathnukkhu Bawipa ni, hote lawkcengkung bawi ni a dei e teh na thai awh toe.
7 Skulle då Gud icke skaffa rätt åt sina utvalda, som ropa till honom dag och natt, och skulle han icke hava tålamod med dem?
Cathut ni a rawi tangcoung e taminaw ni amom tangmin lah a hram laihoi het pawiteh lawkceng pouh laipalah ao han maw.
8 Jag säger eder: Han skall snart skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna tro här på jorden?"
Kai ni ka dei e teh, ahnimouh koe lah karanglah lawk a ceng han. Hatei tami Capa a tho torei teh talai van vah yuemnae a hmu han nama aw, telah atipouh.
9 Ytterligare framställde han denna liknelse för somliga som förtröstade på sig själva och menade sig vara rättfärdiga, under det att de föraktade andra:
Mahoima tamikalan lah kâpouk ni teh ayânaw hah banglahai ka noutna hoeh e tami koevah Jisuh ni bangnuenae lawk a dei.
10 "Två män gingo upp i helgedomen för att bedja; den ene var en farisé och den andre en publikan.
Tami kahni touh teh bawkim dawk ratoum hanelah a cei roi. Buet touh teh Farasi lah ao teh, alouke teh tamuk ka cawng e lah ao.
11 Fariséen trädde fram och bad så för sig själv: 'Jag tackar dig, Gud, för att jag icke är såsom andra människor, rövare, orättrådiga, äktenskapsbrytare, ej heller såsom denne publikan.
Farasi ni a kangdue teh hettelah a ratoum. Oe Cathut, kai teh ayânaw patetlah ngainae kalen e, laithoe ka dei e, napui tongpa yonnae ka sak e tami lah ka o hoeh dawkvah nang koe ka lunghawi, hahoi hete tamuk ka cawng e tami patetlah hai ka o hoeh dawkvah ka lunghawi.
12 Jag fastar två gånger i veckan; jag giver tionde av allt vad jag förvärvar.'
Yat touh dawkvah hnin hni touh rawca pou ka hai teh hnopai ka tawn e pueng pung hra pung touh ka poe telah a ti.
13 Men publikanen stod långt borta och ville icke ens lyfta sina ögon upp mot himmelen, utan slog sig för sitt bröst och sade: 'Gud, misskunda dig över mig syndare.' --
Hatei tamuk ka cawng e tami teh ahla poungnae koe a kangdue teh, kalvan lah khen ngam laipalah a tabut teh, oe Cathut, kai tamikayon na pahren haw telah a ti.
14 Jag säger eder: Denne gick hem igen rättfärdig mer an den andre. Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, men den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."
Kai ni ka dei e teh, Farasi laipalah hete tami heh yon ngaithoum lah ao teh im vah a ban. Bangkongtetpawiteh amahoima kârasang e tami teh rahnoum lah ao vaiteh amahoima kârahnoum e tami teh tawm lah ao han telah atipouh.
15 Man bar fram till honom också späda barn, för att han skulle röra vid dem; men när hans lärjungar sågo detta, visade de bort dem.
Hatnavah camonaw kut hoi tek hanelah Jisuh koe a thokhai awh. Hatei a hnukkâbangnaw ni a hmu navah a yue awh.
16 Då kallade Jesus barnen till sig, i det han sade: "Låten barnen komma till mig, och förmenen dem det icke; ty Guds rike hör sådana till.
Hatei, Jisuh ni camonaw a kaw teh, camonaw kai koe tho sak awh. Ahnimouh hah cakâ awh hanh. Bangkongtetpawiteh Cathut uknaeram teh het patet e taminaw hanelah nahoehmaw ao.
17 Sannerligen säger jag eder: Den som icke tager emot Guds rike såsom ett barn, han kommer aldrig ditin."
Lawkkatang ka dei. Cathut uknaeram teh hete camo patetlah ka dâw hoeh e teh, hote ram dawkvah nâtuek hai kâen thai mahoeh telah atipouh.
18 Och en överhetsperson frågade honom och sade: "Gode Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
Hahoi, bawi buet touh ni Bawipa hanelah, kahawipoung e saya, a yungyoe hringnae râw ka coe thai nahanelah bangmaw ka sak han telah atipouh. (aiōnios g166)
19 Jesus sade till honom: "Varför kallar du mig god? Ingen är god utom Gud allena.
Jisuh ni, bangkongmaw kahawi e saya telah na ti pouh, telah a pacei teh, Cathut laipalah apihai tami kahawi awm hoeh.
20 Buden känner du: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott', 'Du skall icke dräpa', 'Du skall icke stjäla', 'Du skall icke bära falskt vittnesbörd', 'Hedra din fader och din moder.'"
Kâpoelawknaw hah na panue han doeh, uicuk hanh, tami thet hanh, parawt hanh, laithoe kampangkhai hanh, na manu hoi na pa barih telah atipouh.
21 Då svarade han: "Allt detta har jag hållit från min ungdom."
Ahni ni, hete kâlawknaw pueng ka nawca hoi koung ka tarawi toe telah ati. Hete lawk Jisuh ni a thai navah buet touh na panki rah atipouh.
22 När Jesus hörde detta, sade han till honom: "Ett återstår dig ännu: sälj allt vad du äger och dela ut åt de fattiga; då skall du få en skatt i himmelen. Och kom sedan och följ mig."
Na tawn e hno pueng yawt nateh mathoenaw poeh, hottelah na sak pawiteh, kalvan kho vah hno na tawn han, hathnukkhu tho nateh ka hnuk kâbang telah atipouh.
23 Men när han hörde detta, blev han djupt bedrövad, ty han var mycket rik.
Ahni teh ka bawi poung e lah ao dawkvah, hete lawk a thai navah a lung thouk a mathoe.
24 Då nu Jesus såg huru det var med honom, sade han: "Huru svårt är det icke för dem som hava penningar att komma in i Guds rike!
Jisuh ni a lungmathoe e hah a hmu navah, ka tangrengnaw ni Cathut uknaeram dawk a kâen hane a ru poung bovaw.
25 Ja, det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike."
Ka tangrengnaw ni Cathut uknaeram dawk a kâen hlak teh kalauk ni phuengvang kâkhu dawk a kâen e a yawihnawn atipouh.
26 Då sade de som hörde detta: "Vem kan då bliva frälst?"
A lawk ka thai e taminaw ni, pawiteh apimaw rungngang lah kaawm han toung vaw, telah a pacei awh.
27 Men han svarade: "Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud."
Jisuh ni a dei pouh e teh, taminaw hanelah ka coung thai hoeh e naw hah Cathut hanelah teh a coung thai telah atipouh.
28 Då sade Petrus: "Se, vi hava övergivit allt som var vårt och hava följt dig."
Hatnavah Piter ni, khenhaw! kaimouh ni na hnukkâbang hanelah ka tawn e naw pueng ka ceitakhai teh na hnukkâbang awh toe, telah a ti.
29 Han svarade dem: "Sannerligen säger jag eder: Ingen som för Guds rikes skull har övergivit hus, eller hustru, eller bröder, eller föräldrar eller barn,
Jisuh ni a dei e teh, Oe, na dei e atang, het heh ka dei. Cathut uknaeram kecu dawkvah im thoseh, na yu thoseh, hmaunawngha thoseh, manu hoi na pa thoseh, canaw thoseh buetbuet touh ka cettakhai e tami niteh,
31 Och han tog till sig de tolv och sade till dem: "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och allt skall fullbordas, som genom profeterna är skrivet om Människosonen.
Jisuh ni a hnukkâbang hlaikahni touh a kaw teh, thai awh haw, Jerusalem lah ka cei awh vaiteh hawvah profetnaw ni tami Capa e a kong a thut awh e pueng koung ka kuep han.
32 Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad,
Jentelnaw e kut dawkvah poe lah ao vaiteh ahnimouh ni a panuikhai han, a dudam awh han, tamtui hoi a tamthawi awh han.
33 och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
Bongpai hoi na hem awh vaiteh na thei a han, hatei apâthum hnin vah bout ka thaw han telah atipouh.
34 Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades.
A hnukkâbangnaw niyah hete kongnaw heh thai panuek awh hoeh, lawk dei ngainae a hro kecu dawkvah Jisuh ni a dei ngainae hah thai panuek awh hoeh.
35 Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Jisuh teh Jeriko kho teng a pha navah mitdawn buet touh teh lam teng vah a tahung teh hnopai a hei.
36 När denne hörde en hop människor gå där fram, frågade han vad det var.
Taminaw a cei e a thai navah bang nama aw, telah a pacei.
37 Och man omtalade för honom att det var Jesus från Nasaret som kom på vägen.
Ahnimouh ni, Nazareth tami Jisuh a tho lahun telah a dei pouh.
38 Då ropade han och sade: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig."
Hahoi a hram teh, Jisuh, Devit e capa na pahren haw, telah a ti.
39 Och de som gingo framför tillsade honom strängeligen att han skulle tiga; men han ropade ännu mycket mer: "Davids son, förbarma dig över mig."
Hmalah kaawm e taminaw ni lawkkamuem awmh telah kâhruetcuetnae a poe. Hatei hoe kacailah a hram teh, Devit capa, na pahren haw telah a ti.
40 Då stannade Jesus och bjöd att mannen skulle ledas fram till honom. Och när han hade kommit fram, frågade han honom:
Hatdawkvah, Jisuh ni a kangdue teh mit ka dawn e tami kai koe thokhai awh, telah kâ a poe. Ateng a pha navah Jisuh ni a thaw teh, bangmaw sak seh ti na ngai, telah a pacei.
41 "Vad vill du att jag skall göra dig?" Han svarade: "Herre, låt mig få min syn."
Bawipa, mit ang han ka ngai, telah a dei pouh.
42 Jesus sade till honom: "Hav din syn; din tro har hjälpt dig."
Jisuh ni, na mit ang naseh, na yuemnae ni na dam sak toe, telah atipouh.
43 Och strax fick han sin syn och följde honom och prisade Gud. Och allt folket som såg detta lovade Gud.
Hat nah tahma vah a mit bout a ang. Cathut a pholen teh a hnuk a kâbang. Ka hmawt e taminaw pueng ni hai Cathut teh a pholen awh.
