Lukas 16
1 Han sade också till sina lärjungar: "En rik man hade en förvaltare som hos honom blev angiven för förskingring av hans ägodelar.
Yesu walabambila beshikwiya bakendi eti, Kwalikuba muntu mubile walikukute kapitawo weshi kubona buboni. Bantu balamwamba muntu uyo eti lonongonga buboni bwa mwami wakendi.
2 Då kallade han honom till sig och sade till honom: 'Vad är det jag hör om dig? Gör räkenskap för din förvaltning; ty du kan icke längre få vara förvaltare.'
Lino walakuwa kapitawo wabuboni nekumwipusheti, “Nomba nicani ncondanyufunga pali njobe? Mpandulwile sha bukapitawo bwakobe pakwinga nkowelela kuba kapitawo sobwe.”
3 Men förvaltaren sade vid sig själv: 'Vad skall jag göra, då min herre nu tager ifrån mig förvaltningen? Gräva orkar jag icke; att tigga blyges jag för.
Lino kapitawo walatatika kuyeya mumoyo mwakendi eti, “Ninjiseconi mwami wakame layandanga kumfunya incito? Ndiya ngofu shakulima kayi kusenga kukutekumpa insoni.
4 Dock, nu vet jag vad jag skall göra, för att man må upptaga mig i sina hus, när jag bliver avsatt ifrån förvaltningen.'
Lino nceti njinse nici, kwambeti bantu bakantambule mumandabo, ndakafuma incito.”
5 Och han kallade till sig sin herres gäldenärer, var och en särskilt. Och han frågade den förste: 'Huru mycket är du skyldig min herre?'
Lino walatika kukuwa bonse balikukute nkongole ku mwami wakendi umo ne umo nekwipusha mutanshi eti, “Walakweleta shingaye kumwami wakame?”
6 Han svarade: 'Hundra fat olja.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev, och sätt dig nu strax ned och skriv femtio.'
Neye walakumbuleti, “Ndalakweleta mingomo mwanda ya mafuta”. Neco kapitawo uyo walamwambileti, “Manta lipepa apo palembwa nkongole yakobe, ufwambane wikale panshi ulembepo eti, mingomo yakwana makumi asanu.”
7 Sedan frågade han en annan: 'och du, huru mycket är du skyldig?' Denne svarade: 'hundra tunnor vete.' Då sade han till honom: 'Tag här ditt skuldebrev och skriv åttio.'
Lino walepusha umbi eti, “Nomba obe walakweleta shingaye?” Walakumbuleti, “Ndalakweleta masaka ali mwanda a maila.” Lino neye walamwambileti, “Manta Lipepa palembwa nkongole yakobe, Ulembepo masaka makumi asanu ne atatu.”
8 Och husbonden prisade den orättrådige förvaltaren för det att han hade handlat klokt. Ty denna tidsålders barn skicka sig klokare mot sitt släkte än ljusets barn. (aiōn g165)
Mwami wakendi uyo walalumbaisha kapitawo wa buboni wabula kushomeka pakucenjela kwakendi. Pakwinga bantu ba mucishi ca panshi pano nibasongo pa kubamba makani abo kupita bantu bali mu mumuni wa Lesa. (aiōn g165)
9 Och jag säger eder: Skaffen eder vänner medelst den orättrådige Mamons goda, för att de, när detta har tagit slut, må taga emot eder i de eviga hyddorna. (aiōnios g166)
Yesu walapitilisha kubambileti, “Ndamwambilinga kamulicanina banenu babuboni bwa mucishi cino kwambeti, buboni bwakapwa nibakamutambule mumanda amuyayaya. (aiōnios g166)
10 Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är.
Muntu uliyense washomeka pabintu bing'ana, nakashomeke pa bintu bingi. Uyo wabula kushomeka pabintu bing'ana, nteshi akashomeke pabintu bingi.
11 Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda?
Lino na nkamwashomeka pabuboni bwa pacishi cino, nomba niyani eti akamushome nekumupani buboni bwancincine?
12 Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till?
Na kamulimwabula kushomeka pabuboni bwa bantu bambi, nomba niyani eti akamupeni buboni bwelela kuba bwenu?”
13 Ingen som tjänar kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon."
“Kuliya musebenshi wela kusebensela bami babili, pakwinga ukute kupatapo umbi nekusuna umbi, nambi kunyumfwila umbi nekusula umbi. Anu ekwambeti nkamwela kusebensela Lesa ne buboni.”
14 Allt detta hörde nu fariséerna, som voro penningkära, och de drevo då gäck med honom.
Bafalisi mpolabanyumfwa makani aya balatatika kushibuluka Yesu pakwinga balo balikusunisha mali.
15 Men han sade till dem: "I hören till dem som göra sig rättfärdiga inför människorna. Men Gud känner edra hjärtan; ty det som bland människor är högt är en styggelse inför Gud.
Nsombi Yesu walabambileti, “Amwe mukute kulibonesha kubantu eti mwalulama, necikabeco Lesa winshi myoyo yenu. Pakwinga bintu byonse bantu mbyobakute kwambeti byaina, nsombi kuli Lesa kuliya mobibelele.”
16 Lagen och profeterna hava haft sin tid intill Johannes. Sedan dess förkunnas evangelium om Guds rike, och var man vill storma ditin.
Milawo Lesa njalapa Mose ne Maswi alalemba bashinshimi byali kusebensa cindi ca Yohane mubatishi. Kufuma pacindico Mulumbe Waina wa Bwami bwa Lesa ukute kukambaukwa, kayi ne bantu bangi baleleshenga ne ngofu kwambeti bengile mu Bwami ubu.
17 Men snarare kunna himmel och jord förgås, än en enda prick av lagen kan falla bort.
Nsombi capuba kwambeti kwilu necishi kupwa, kupita liswi limo lya Milawo kupwa ngofu.
18 Var och en som skiljer sig från sin hustru och tager sig en annan hustru, han begår äktenskapsbrott. Och den som tager till hustru en kvinna som är skild från sin man, han begår äktenskapsbrott.
“Muntu uliyense laleke mukashendi nekweba mukashi naumbi, lenshi bupombo. Neye uyo lebe mutukashi ngwalaleka munendi lenshinga bupombo”.
19 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och prakt.
Kwalikuba muntu mubile walikufwala byadula uyo walikulya cena lyonse.
20 Men en fattig man, vid namn Lasarus, låg vid hans port, full av sår,
Lino kwalikuba muntu wapenga lina lyakendi walikuba Lazalo. Walikukute bilonda mubili wonse, walikusuna kona pa cishinga ca ng'anda ya muntu mubile uyo.
21 och åstundade att få stilla sin hunger med vad som kunde falla ifrån den rike mannens bord. Ja, det gick så långt att hundarna kommo och slickade hans sår.
Lazalo walikaminina mate uto twakulya twalikulaka panshi pa tebulu ya muntu mubile uyo, naboyo bakabwa bali kabesa akumyanguta pabilonda byakendi.
22 Så hände sig att den fattige dog och blev förd av änglarna till Abrahams sköte. Också den rike dog och blev begraven.
Muntu wapenga uyo walafwa, bangelo balamutwala kwilu mumakasa a Abulahamu. Muntu mubile uyo neye walafwa nekumufukila mumanda.
23 När han nu låg i dödsriket och plågades, lyfte han upp sina ögon och fick se Abraham långt borta och Lasarus i hans sköte. (Hadēs g86)
Lino mubile uyo mpwalikupenga mumusena wa bafu, walalanga kwilu nekubona Lazalo kulubasu lwa Abulahamu nkali patali. (Hadēs g86)
24 Då ropade han och sade: 'Fader Abraham, förbarma dig över mig, och sänd Lasarus att doppa det yttersta av sitt finger i vatten och svalka min tunga, ty jag pinas svårt i dessa lågor.'
Lino walolobesha eti, “Ta Abulahamu kamunyumfwilako inkumbo. Kamutumani Lazalo kwambeti abike cikumo cakendi mumenshi kwambeti atontoshe lulemi lwakame pakwinga ndashupiki mumulilo muno.”
25 Men Abraham svarade: 'Min son kom ihåg att du, medan du levde, fick ut ditt goda och Lasarus däremot vad ont var; nu åter får han här hugnad, under det att du pinas.
Lino Abulahamu walambeti, “Mwaname kwanuka mpowalikuba muyumi walatambula bintu byonse byaina, neye Lazalo walatambula bintu byeshikubaba. Lino neye kuno wakondwa, obe uli mumapensho anene.
26 Och till allt detta kommer, att ett stort svalg är satt mellan oss och eder, för att de som vilja begiva sig över härifrån till eder icke skola kunna det, och för att ej heller någon därifrån skall kunna komma över till oss."
Kayi pakati petu nenjobe pali cisengu, cakwambeti kuliya muntu ulikuno wela kucikonsha kusabuka kwisa uko, nambi uli uko kwisa kuno.”
27 Då sade han: 'Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus,
Kufumapo mubile uyo walambeti, “Anu ndasengenga Ta, mutume Lazalo kung'anda ya bata.
28 där jag har fem bröder, och låter honom varna dem, så att icke också de komma till detta pinorum.'
Pakwinga nkute bakwetu basanu. Enga abacenjeshe kwambeti naboyo batakesa kumusena wa mapensho kuno.”
29 Men Abraham sade: 'De hava Moses och profeterna; dem må de lyssna till.'
Nsombi Abulahamu walambeti, “abo bakute mabuku alalembwa ne Mose ne bashinshimi, kabanyumfwani byalembwamo.”
30 Han svarade: 'Nej, fader Abraham; men om någon kommer till dem från de döda, så skola de göra bättring.'
Nendi walakumbuleti, sobwe ta Abulahamu, na umbi ufuma kubafu nekuyako, mpobela kusanduka kubwipishi bwabo.
31 Då sade han till honom: 'Lyssna de icke till Moses och profeterna, så skola de icke heller låta övertyga sig, om någon uppstår från de döda.'"
Abulahamu walamwambileti, “na nkabanyumfwilinga Mabala alalembwa ne Mose ne bashinshimi nteshi bakanyumfwepo nambi umbi akapunduke kubafu.”
