Lukas 14

1 När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

Yapitike lochoba lya sabato, pabile kayenda kachake kwa yumo ywa kiongozi wa Mafarisayo lya nkate, nabo babile kabachunguza kwa karibu.

2 att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

Linga palo nnongi yake pabile mundu ambaye asuliwae ni iumbe.

3 Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?"

Yesu aalokiye ataalamu ba saliya ya Ayahudi ni Mafarisayo, “Buli, ni alali kumponya lichuba lya sabato au bulii?

4 Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

Lakini bembe babi chichi kwa hiyo Yesu atikumkamwa, nikumponya ni kumruhusu ayende zake.

5 Sedan sade han till dem: "Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?"

Ni ywembe aabakiye, nyai kati yinu ambaye aii na mwana au ngombe atumbukii pa luchii lichuba lya sabato amuuta panja mara yimo?”

6 Och de förmådde icke svara något härpå.

Bembe babi ni uwezo kwaa wa pia jibu kewa mambo ago.

7 Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

Yesu pakwipilwe kwamba bachawii itii ya heshima, abakiye mfano, Ngabakiya,

8 "När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

Wakati pankokelwa ni mundu kundoa kana utume katika nafasi ya heshima kwasababu iwezekana akokilwe mundu ambaye mwene heshima muno kuliko wenga.

9 och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

Wakati mundu ywa mkokite mwenga mwaabele paaicha akubakia wenga, “upiyee mundu yo nafasi yako” ni kwa oni watumbwa tola nafasi ya kumwisho.

10 Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

Lakini wenga mana ukokilwe, uyende ukatame nafasi ya mwisho, linga wakati yulo ywa kukokite manaaichile awecha kukubakiya wenga, “Mbwiga, uyende nnongi, zaidi,” apo wabaa utieshimika nnongi ya boti bautaminabo pameza.

11 Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."

kwa maana kila ywa ikwiya bapakumuuluya ni nywaa iuluya bapa kunkwiya.'

12 Han sade ock till den som hade bjudit honom: "När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

Yesu kae aabakiye mundu ywankokite, papia chakulya cha mutwe kati au cha kitamwiyo, kana uakoke mabwigalyo au alongo au anunabo au majirani bako matajiri, linga kwamba bembe kana kukoke wenga kwa pata malipo.

13 Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

Badala yake, paunga sheree wakoke masikini, ilema, iwete ni ipofu.

14 Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse."

Ni wenga wabarikiwa, kwa sababu bawecha kwaa kukulipaa. Kwa maana walipilwa katika ufufuo wa bene haki.”

15 Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: "Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!"

Wakati umo wa balo babatami mezani pamope ni Yesu, payowine ago, ni ywembe aamakiye, Atibarikiwa yolo ywa lyaa nkate katika ufalme wa Nnongo!”

16 Då sade han till honom: "En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

Lakini Yesu aamakiye mundu yumo aandayite sheree ngolo akokite bandu baingi.

17 Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

Wakati sheree paibile tayari, amtumite mmanda wake kuabakia balo babakokilwe, muiche, kwa sababu ile yoti ibekilwe tayari

18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Boti batumbwi luba radhi, ywa kwanza aamakiye mpanga kachi, mbinike nng'unda, lazima niyende nikalibone tafadhali unisamee,'

19 En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Ni ywenge abayite mbimike jozi tano ya ngombe ni nenga niyenda kuwapaya. Tafadhali uniwie radhi.'

20 Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

Ni mundu ywenge kabaya, “nikobike nnwawa, kwa nyoo ngwecha kwaa icha.'

21 Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

Mmanda kabuya ni kummakiya ngwana wake makowe ago, ngwana mwene nyumba atikasirika atikummakiya mmanda wake, Yenda uoesi mumitaa uichochoro ya mji ukabatole kwango maskini, ilema, ipofu ni babalemile.”

22 Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

Mmanda ngabaya, nwana hago gaulagya gapangilwe ni hata nambiambi balo kui na nafasi.

23 Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

Ngwana ngamakiya mmanda, yenda katika ndela ngalu ni muichocholo bandu ni ubalazimishe bandu bajingii, linga nyumba yango itwetii.

24 Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'"

Kwa maana nenda kuwa bakiya, katika balo babakokilwe ba kwanza ntopo ywapaya sheree yango.'

25 Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

Nambeambe bandu banyansima babile kabayenda nakwe pamope agalambwike ni aabakiye,

26 "Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

Mana mundu kaicha kwango ni amchukya kwaa tate bake, mao bake, nnyumbo we, bana bake, anunabe, alalome ni alwawa ndio, ni hata maisha gake awecha kwaa panga mwanapunzi bango.

27 Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

Mundu ywaapotwa kwaa msalaba wake ni icha ichungu yango hawecha kwaa panga mwanapunzi bango.

28 Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

Maana nyai nkati yinu, ambaye atamaniya chenga nnara hatamaa kwa akadilii galamaa kwa mahesabu kati ai na chilo chakipala linga alikamilishe lyo?

29 Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

Vinginevyo baada ya bika nsingi ni chindwa yomolya, boti bababweni batumbwa kum'dhihaki.

30 och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

Kabaya, mundu yu alumbwi chenga wakati ntopo ngupu ya yomolya.

31 Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

Au mfalme ywako mana kaapala yenda, kumbwana ni mfalme ywenge katika vita ambae hatama kwaa pae kwanza ni tola ushauli usu mana awecha, pamope ni bandu elfu komii kumbwana ni mfalme ywenge kaicha usu ywembe ni bandu elfu ishirini?

32 Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

Ni mana nyoo kwaa, wakati jeshi lya bengi balo li kutalu utuma mjumbe pala masharti ga amani.

33 Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

Kwa nyoo basi yoyoti kati yinu ambaye haaleka kwaa yoti yabile nayo, hawecha kwaa, panga mwanapunzi bango.

34 Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

Mwinyo ni nzuri, lakini iobiye ladha yake, panga kitiwe panga kai mwinyo kae?

35 Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre."

Ntopo matumizi kwa bui au hata kwa mbolea undataikwa kutalu. Ywabile na makutu, ni ayowe.”