Lukas 14

1 När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

Sie len Sabbath Jesus el som in mongo in lohm sin sie sin mwet kol lun mwet Pharisee, ac mwet uh arulana tonel Jesus.

2 att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

Oasr mukul se fafwak paol ac nial el tuku nu yurin Jesus,

3 Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?"

ac Jesus el siyuk sin mwet luti Ma Sap ac mwet Pharisee uh, “Ku Ma Sap lasr uh lela in akkeyala mas ke len Sabbath, ku tia?”

4 Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

A elos tiana fahkla sie kas. Jesus el eis mwet sac ac akkeyalla ac supwalla.

5 Sedan sade han till dem: "Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?"

Na el fahk nu selos, “Fin sie suwos oasr wen se natul ku soko ox natul su putatla nu in sie luf loal ke len Sabbath, ku kowos ac tia sulaklak sraklalak liki luf sac ke na len Sabbath?”

6 Och de förmådde icke svara något härpå.

Na elos tiana ku in topkol ke ma se inge.

7 Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

Jesus el liye lah kutu mwet uh lungsena sulela acn in muta wowo, ouinge el fahk pupulyuk se inge nu selos nukewa:

8 "När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

“Mwet se fin suli kom nu ke kufwen marut, nimet kom som muta ke acn ma wo emeet uh. Sahp ac oasr pac mwet se solsolma su fulat liki kom,

9 och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

na mwet se la kufwa uh su suli komtal kewa, ac tuku ac fahk nu sum, ‘Sang el uh elan muta insacn.’ Na kom ac tonongla ac som muta ke acn ma pusisel oemeet uh.

10 Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

In tia ouinge, a ke suliyuk kom, wo kom in som ac muta ke acn ma pusisel oemeet uh, na mwet se ma suli kom uh fah fahk nu sum, ‘Kawuk, fahsru muta ke acn wowo se inge.’ Ouiya se inge ac akkatoye kom ye mutun mwet nukewa ma suliyuk uh.

11 Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."

Tuh kutena mwet su sifacna akfulatyal ac fah akpusiselyeyuk, a el su sifacna akpusiselyal ac fah akfulatyeyuk.”

12 Han sade ock till den som hade bjudit honom: "När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

Na Jesus el fahk nu sin mwet se la kufwa uh, “Kom fin orek mongo infulwen len ku eku, nimet kom suli mwet kawuk lom, ku mwet wiom ku sou lom saya, ku mwet tulan kasrup lom — mweyen elos ac mau suli kom pac tok, na fin ouinge kom ac eis tari molin orekma wo se kom oru ah.

13 Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

Kom fin orek kufwa, kom suli mwet sukasrup, mwet sukapas, mwet ul, ac mwet kun;

14 Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse."

na ac fah akinsewowoyeyuk kom, mweyen elos ac tia ku in folokin orekma wo lom. God El ac fah folokin orekma lom ke len se mwet wo uh moulyak liki misa.”

15 Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: "Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!"

Ke sie sin mwet su welul mongo el lohng ma inge, el fahk nu sin Jesus, “Fuka lupan engan lun mwet su wi ipeis ke kufwa lun Tokosrai lun God!”

16 Då sade han till honom: "En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

Jesus el fahk nu sel, “Oasr mwet se tuh oru kufwa na lulap se, ac suli mwet na pus nu kac.

17 Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

Ke mongo in kufwa sac akola tari, el supwala mwet kulansap lal in som fahk nu sin mwet ma el suli uh, ‘Fahsru, ma nukewa akola!’

18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Tusruk elos nukewa mutawauk in fahk sripa lalos in tia ku in som. Mwet se oemeet uh fahk nu sin mwet kulansap sac, ‘Nga tufahna molela ipin acn se, ac nga enenu in som liye. Nunak munas, fahk elan tuleyula.’

19 En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Ac sie pac fahk, ‘Nga tufahna molela cow mukul singoul, ac nga ac som srikalos. Nunak munas, fahk elan tuleyula.’

20 Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

Ac sie pac fahk, ‘Nga tufahna marutla, ac ke sripa se inge nga tia ku in fahsrot.’

21 Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

Na mwet kulansap sac folokla ac fahkak ma inge nukewa nu sin leum lal. Leum sac arulana foloyak ac fahk nu sin mwet kulansap lal, ‘Sulaklak fahla nu pe inkanek uh ac nu inmasrlon lohm in siti uh ac pwanma mwet sukasrup, mwet sukapas, mwet kun, ac mwet ul.’

22 Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

Tiana paht toko, mwet kulansap sac fahk, ‘Sap lom ah orekla tari, tusruk srak pacna oasr acn lula nu sin kutu pac mwet.’

23 Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

Ouinge leum sac sifil fahk nu sin mwet kulansap lal, ‘Fahsrot nu ke inkanek in ima uh ac acn pac likin siti uh, ac sap mwet uh in tuku, tuh lohm sik fah sessesla.

24 Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'"

Nga fahk nu suwos nukewa lah tia siefanna sin mwet suliyuk meet ah ac fah wi ema mongo ke kufwa se luk inge!’”

25 Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

Sie pacl ah ke un mwet puspis elos welul Jesus fahsr, el forla ac fahk nu selos,

26 "Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

“Kutena mwet su tuku nu yuruk, el koflana mwet tumuk lutlut el fin tia lungse nga yohk liki papa tumal ac nina kial, mutan kial ac tulik natul, mwet lel ac mwet lohl, oayapa moul lal sifacna.”

27 Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

Kutena mwet su tia us sakseng lal sifacna ac fahsr tukuk, koflana mwet tumuk lutlut.

28 Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

Fin sie suwos akoo in musai sie tower, el enenu in muta ac motkwala lupan molo an meet, ac liye lah ac fal mani ma oasr yorol in aksafyela ma el oru uh.

29 Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

El fin tia oru ouinge, na tukun el oakiya pwelung uh el ac tia ku in aksafyela tower sac, ac mwet nukewa ma liye ac fah isrunul.

30 och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

Elos ac fahk, ‘Mwet se inge mutawauk in musai, a el tia ku in aksafyela!’

31 Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

Fin sie tokosra el oatula wi mwet singoul tausin, in mweun lain sie pac tokosra su tuku in lainul wi mwet longoul tausin, el ac enenu in muta ac nunkala meet lah pwaye oasr ku lal in lain tokosra se ngia.

32 Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

El fin tia ku, na el ac supwala mwet utuk kas in osun nu sin tokosra se ngia in pwapa ke sukyen inkanek in misla ke el srakna loes lukel.”

33 Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

Ac Jesus el sifil fahk, “In ouiya se pacna inge, wangin sie suwos ku in mwet tumuk lutlut el fin tia fuhleak ma lal nukewa.”

34 Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

“Sohl uh ma wo se, tusruktu fin wanginla emah, wanginna ma ac ku in orek in sifil folokonak emah.

35 Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre."

Ac wanginla sripa nu ke fohkon acn uh, oayapa nu ke mwe akmongo sacn uh. Ac fah sisila. Ke ma inge kowos porongo, fin oasr srewos!”