Lukas 14

1 När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom,

Zyakachitika bumwi buzuba bwa Sabata aawo nakanjila mung'anda yawumwi mu Falisi kuti alye chinkwa, alimwi bakamulangisisya.

2 att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom.

Amulange, kunembo lyakwe kwakali mwaalumi wakalikuchiswa bulwazi bwaku zimba.

3 Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?"

Jesu wakabuzya kulibasi busongo bamulawu waba Juda wakati, “Chilimumu lawu na kuponia mubuzuba bwa Sabata, nape?

4 Men de tego. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå.

Pesi bakawumuna. Aboobo Jesu wakamujata, wamuponia, mpawo wamuti ayende. Wakati kulimbabo,

5 Sedan sade han till dem: "Om någon av eder har en åsna eller en oxe som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?"

“Ngwani aakati kenu ulaamwana mulombe na ng'ombe iinga kuti iyawida mudindi mubuzuba bwa Sabata takofwaambana kuyoyigwisya?”

6 Och de förmådde icke svara något härpå.

Bakakachilwa kumusandula kulizeezi zintu.

7 Då han nu märkte huru gästerna utvalde åt sig de främsta platserna, framställde han för dem en liknelse; han sade till dem:

Jesu naakabona kuti nzila aabo bakatambidwe njibakali kusala aayo zyuuno zyabulemu, wakaambula chikozyanisyo, wakati kulimbabo,

8 "När du av någon har blivit bjuden till bröllop, så tag icke den främsta platsen vid bordet. Ty kanhända finnes bland gästerna någon som är mer ansedd än du,

“Na kotambidwe kupobwe lyalukwatano, utalikaziki kuchuuno chabulemu nkaambo kulakonzeka umwi mulemu kwiindwa nduwe ulitambidwe.

9 och då kommer till äventyrs den som har bjudit både dig och honom och säger till dig: 'Giv plats åt denne'; och så måste du med skam intaga den nedersta platsen.

Naayosika ooyo wamutamba mobile ulati, 'Nyampuka upe ooyu chuuno chako,' mpawo mubweeme uyoonyampuka ukakkale achuuno chitakwe bulemu.

10 Nej, när du har blivit bjuden, så gå och tag den nedersta platsen vid bordet. Ty det kan då hända att den som har bjudit dig säger till dig, när han kommer: 'Min vän, stig högre upp.' Då vederfares dig heder inför alla de andra bordsgästerna.

Pesi nakuti watambwa, yinka ukakkale muchuuno chilaansi mubusena bulaansi, kuchitila kuti nasika sikukutamba akwaambile kuti, 'Mwenzuma yinka kujulu.' Aboobo ulapegwa bulemu mumenso aboonse mbokkede aabo aatafula.

11 Ty var och en som upphöjer sig, han skall bliva förödmjukad, och den som ödmjukar sig, han skall bliva upphöjd."

Nkaammbo woonse uulisumpula uyoofwiinsigwa, ayooyo ulifwiinsya uyoomsumpulwa.”

12 Han sade ock till den som hade bjudit honom: "När du gör ett gästabud, på middagen eller på aftonen, så inbjud icke dina vänner eller dina bröder eller dina fränder, ej heller rika grannar, så att de bjuda dig igen och du därigenom får vedergällning.

Alimwi Jesou wakati kuli ooyo wakamutabide, “Na wapa chisusulo na chilalilo, utatambi beenzinyokwe, nabanakwanu, na basimayakilane bako bavubide, nkaambo ayebo bazokutamba lubo mpayo uyoojana kubbadalwa.

13 Nej, när du gör gästabud, så bjud fattiga, krymplingar, halta, blinda.

Pesi kuti wachita pobwe, tamba bachete, batyokede, balemene aboofu,

14 Salig är du då; ty eftersom de icke förmå vedergälla dig, skall du få din vedergällning vid de rättfärdigas uppståndelse."

mpawo uyoolongezegwa, nkaambo tabakonzyi kukubbadala pe. Uyoobbadalwa kububuke bwabalule.”

15 Då nu en av de andra vid bordet hörde detta, sade denne till honom: "Salig är den som får bliva bordsgäst i Guds rike!"

Aawo umwi wabaabo bakakkede anguwe aatafula naakamvwa zintu eezi, wakamwaambila kuti, “Ulilongezezegwe ooyo uutakalye chinkwa mu bwami bwa Leza!”

16 Då sade han till honom: "En man tillredde ett stort gästabud och bjöd många.

Pesi Jesu wakati kulinguwe, “Umwi mwaalumi wakabaambiila chilalilo mpawo wakatamba biingi.

17 Och när gästabudet skulle hållas, sände han ut sin tjänare och lät säga till dem som voro bjudna: 'Kommen, ty nu är allt redo.'

Kuchiindi chachilalilo wakatuma mubelesi kuti akatedi kuli bakatambidwe, 'Amusike nkaambo zyoonse zyaba kabotu.'

18 Men de begynte alla strax ursäkta sig. Den förste sade till honom: 'Jag har köpt ett jordagods, och jag måste gå ut och bese det. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Alimwi boonse bakatalika bukozyenie kubikka zikumbizyo. Mutaanzi wakati, 'Nawula muunda, aboobo ndeelede kuyowubona, nche nsilibambilide pe.'

19 En annan sade: 'Jag har köpt fem par oxar, och jag skall nu gå åstad och försöka dem. Jag beder dig, tag emot min ursäkt.'

Umbi wakati 'Ndakawula zipani zyabasune zilimusanu, aboobo ndiya kukubasa, nche nsilibambilide pe.'

20 Åter en annan sade: 'Jag har tagit mig hustru, och därför kan jag icke komma.'

Uumbi alakwe wakati, 'Ndakakwata mwanakazi, ndaabwiinga aboobo nsikonzyi pe kusika.'

21 Och tjänaren kom igen och omtalade detta för sin herre. Då blev husbonden vred och sade till sin tjänare: 'Gå strax ut på gator och gränder i staden, och för hitin fattiga och krymplingar och blinda och halta.'

Mubelesi wakaboola akwaambila simalelo wakwe eezi zintu. Mpawo simalelo wang'anda wakanyema akwaambila mubelesi wakwe kuti, 'Yinka chakufwambaana aanze mumigwagwa amutuzila twamu dolopo, ukeete bafwaba, batyokede, boofu abalemene.

22 Sedan sade tjänaren: 'Herre, vad du befallde har blivit gjort, men har är ännu rum.'

Mubelesi wakati 'Simalelo, nzuwalayilide zyachitwa, pesi mpubuchili busena.'

23 Då sade herren till tjänaren: 'Gå ut på vägar och stigar, och nödga människorna att komma hitin, så att mitt hus bliver fullt.

Simalelo wakati kumubelesi, 'Koya mumazila mapati amumubaya ukabakombelezye kuti basike, amwi ng'anda yangu yalikunoozula.

24 Ty jag säger eder att ingen av de män som voro bjudna skall smaka sin måltid.'"

Nkaambo ndati kulinduwe, tawo naba omwe wabaaba baalumi mbindatambide uyoolabila chakulya changu.'”

25 Och mycket folk gick med honom; och han vände sig om och sade till dem:

Lino makamu aabantu akayinka aawe, lino wakabachebuka wati kulimbabo,

26 "Om någon kommer till mig, och han därvid ej hatar sin fader och sin moder, och sin hustru och sina barn, och sina bröder och systrar, därtill ock sitt eget liv, så kan han icke vara min lärjunge.

“Na muntu waza kulindime, katasuli wisi, banyina, banakwe, bana bakwe banabakwabo abachizi bakwe, - iyii, abuumwi bwakwe - takonzyi pe kuba sikwiiya wangu.

27 Den som icke bär sitt kors och efterföljer mig, han kan icke vara min lärjunge.

Kufumbwa uutabwezi chiingano chakwe takonzyi pe kuba soikwiiya wangu.

28 Ty om någon bland eder vill bygga ett torn, sätter han sig icke då först ned och beräknar kostnaden och mer till, om han äger vad som behöves för att bygga det färdigt?

Nkambo awumwi wenu ooyo uyeeya kuyaka bulambo, taakwe nanga wakkala aansi kuti abale nanka ulaazyo zyoonse ziyandikana kuti ayake?

29 Eljest, om han lade grunden, men icke förmådde fullborda verket skulle ju alla som finge se det begynna att begabba honom

Pesi na wasya ntalisyo yakwe mpawo wazokachilwa kumaninsya, woonse unoolanga unomuseka,

30 och säga: 'Den mannen begynte bygga, men förmådde icke fullborda sitt verk.'

kati, 'Ooyu mwaalumi wakasanguna kuyaka pesi wakakachilwa kumaninsya.'

31 Eller om en konung vill draga ut i krig för att drabba samman med en annan konung, sätter han sig icke då först ned och tänker efter, om han förmår att med tio tusen möta den som kommer emot honom med tjugu tusen?

Nakuti ngwani mwami, uunga nayanda kuyolwana awumbi mwami, takookkala aansi ayandule mizeezo yakumugwasya kuti ulakonzya kumulwana kali aabasikulwana zyuulu zilikumi ooyo ngwalwana aawe kali aabasikulwana zyuulu makumi aabili?

32 Om så icke är, måste han ju, medan den andre ännu är långt borta, skicka sändebud och underhandla om fred.

Akuti nape, na imwi nkamu yabasinkondonyina kiichili kule, tatumi na sing'enda kuti akatule amjwi aluumuno.

33 Likaså kan ingen av eder vara min lärjunge, om han icke försakar allt vad han äger. --

Aboobo woonse utatakati zyoonse nzyali aazyo takonzyi pe kuba sikwiiya wangu.

34 Så är väl saltet en god sak, men om till och med saltet mister sin sälta, varmed skall man då återställa dess kraft?

Mwinyo mubotu, pesi kuti mwinyo wamana kulweela nga ulabweedezegwa biyeni kuti ulweele lubo?

35 Varken för jorden eller för gödselhögen är det tjänligt; man kastar ut det. Den som har öron till att höra, han höre."

Tuuchikwe nchuuchibeleka naa akumuse naa manyowa. Ulasowegwa. Ooyo uulamatwi akumvwa, ngamvwe.”