Lukas 13
1 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
There were present then some, who informed Jesus of the Galileans, whose blood Pilate had mingled with that of their sacrifices.
2 Då svarade han och sade till dem: "Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
Jesus answering, said to them, Do you think that these Galileans were the greatest sinners in all Galilee, because they suffered such usage?
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
I tell you, No: but unless you reform, you shall all likewise perish;
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
or, those eighteen upon whom the tower of Siloam fell, and slew them; do you think that they were the greatest profligates in Jerusalem?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås."
I tell you, No: but unless you reform, you shall all likewise perish.
6 Och han framställde denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
He also spoke this parable: A man had a fig tree planted in his vineyard, and came seeking fruit on it, but found none.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
Then he said to the vine-dresser, This is the third year that I have come seeking fruit on this fig tree, without finding any. Cut it down: why should it cumber the ground?
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
He answered, Sir, let it alone one year longer till I dig about it, and manure it;
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'"
perhaps it will bear fruit: if not, you may afterward cut it down.
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
On the Sabbath, as he was teaching in a synagogue,
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
a woman was present, who, for eighteen years, had a spirit of infirmity, by which she was so bowed down that she could not so much as look up.
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne "Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom",
Jesus, perceiving her, called her to him, and, laying his hand on her, said, Woman, you are delivered from your infirmity.
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
Immediately she stood upright, and glorified God.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: "Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
But the director of the synagogue, moved with indignation, because Jesus had performed a cure on the Sabbath, said to the people, There are six days for working; come, therefore, on those days and be healed, and not on the Sabbath day.
15 Då svarade Herren honom och sade: "I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
To which the Lord replied, Hypocrites! who is there amongst you that does not, on the Sabbath, loose his ox or ass from the stall, and lead him away to watering?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?"
And must not this woman, a daughter of Abraham, whom Satan has kept bound, lo! these eighteen years, be released from this bond on the Sabbath day?
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
On his saying this, all his opposers were ashamed; but the whole multitude was delighted with all the glorious actions performed by him.
18 Så sade han då: "Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
He said, moreover, What does the kingdom of God resemble? To what shall I compare it?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar."
It resembles a grain of mustard seed, which a man threw into his garden; and it grew, and became a great tree, and the birds of the air took shelter in its branches.
20 Ytterligare sade han: "Vad skall jag likna Guds rike vid?
Again, he said, To what shall I compare the kingdom of God?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
It resembles leaven, which a woman mingled in three measures of meal, till the whole was leavened.
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
And he took a journey to Jerusalem; teaching as he passed through cities and villages:
23 Och någon frågade honom: "Herre, är det allenast få som bliva frälsta?" Då svarade han dem:
and one asked him, Master, are there but few who shall be saved? He answered,
24 "Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
Force your entrance through the straight gate; for many, I assure you, will request to be admitted, who shall not prevail.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
If once the master of the house shall have arisen and locked the door, and you standing without and knocking, say, Master, Master, open to us; he will answer, I know not whence you are.
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
Then they will say, We have eat and drunk with you, and you have taught in our streets.
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
But he will answer, I tell you, I know not whence you are: remove hence, all you workers of unrighteousness.
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
Then will ensue weeping, and gnashing of teeth, when you shall see Abraham, and Isaac, and Jacob, and all the prophets received into the kingdom of God, and yourselves excluded:
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
nay, people will come from the east, from the west, from the north, and from the south, and will place themselves at table in the kingdom of God.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
And, behold, they are last, who shall be first; and they are first, who shall be last.
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: "Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig."
The same day, certain Pharisees came to him, and said, Get away; depart hence, for Herod intends to kill you.
32 Då svarade han dem: "Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
He answered, Go, tell that fox, To-day and to-morrow I expel demons, and perform cures, and the third day my course will be completed.
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
Nevertheless, I must walk about to-day and to-morrow, and the day following; for it can not be, that a prophet should be cut off anywhere but in Jerusalem.
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
O Jerusalem! Jerusalem! that killest the prophets, and stonest them whom God sends to you! how often would I have gathered your children together, as a hen gathers her brood under her wings; but you would not!
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
Quickly shall your house be deserted; for indeed, I say to you, you shall not see me, till the time when you shall say, Blessed be He who comes in the name of the Lord!
