Lukas 13
1 Vid samma tid kommo några och berättade för honom om de galiléer vilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
Now at that time there were some present who told Him about the Galileans whose blood Herod had mixed with their sacrifices.
2 Då svarade han och sade till dem: "Menen I att dessa galiléer voro större syndare än alla andra galiléer, eftersom de fingo lida sådant?
So in answer Jesus said to them: “Do you suppose that those Galileans were worse sinners than all the other Galileans, because they suffered such things?
3 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås.
Not at all, I tell you, but unless you repent you will all likewise perish!
4 Eller de aderton som dödades, när tornet i Siloam föll på dem, menen I att de voro mer brottsliga än alla andra människor som bo i Jerusalem?
Or those eighteen on whom the tower of Siloam fell and killed them; do you suppose they were worse offenders than all others living in Jerusalem?
5 Nej, säger jag eder; men om I icke gören bättring, skolen I alla sammalunda förgås."
Not at all, I tell you, but unless you repent you will all likewise perish!”
6 Och han framställde denna liknelse: "En man hade ett fikonträd planterat i sin vingård; och han kom och sökte frukt därpå, men fann ingen.
Then He told this parable: “A certain man had a fig tree planted in his vineyard, and he came looking for fruit on it and found none.
7 Då sade han till vingårdsmannen: 'Se, nu i tre år har jag kommit och sökt frukt på detta fikonträd, utan att finna någon. Hugg bort det. Varför skall det därjämte få utsuga jorden?'
So he said to the gardener: ‘Look, for three years I have come looking for fruit on this fig tree and have not found any. Cut it down; just why must it waste the soil?’
8 Men vingårdsmannen svarade och sade till honom: 'Herre, låt det stå kvar också detta år, för att jag under tiden må gräva omkring det och göda det;
But in answer he said to him, ‘Sir, let it be this year also, until I dig around it and apply fertilizer,
9 kanhända skall det så till nästa å bära frukt. Varom icke, så må du då hugga bort det.'"
in case it produces fruit—but if not, then cut it down.’”
10 När han en gång på sabbaten undervisade i en synagoga,
Now as Jesus was teaching in one of the synagogues on the Sabbath,
11 var där en kvinna som i aderton år hade varit besatt av en sjukdomsande, och hon var så hopkrumpen, att hon alls icke kunde räta upp sin kropp.
He saw a woman there who had been crippled by a spirit for eighteen years—she was bent over and could not straighten up.
12 Då nu Jesus fick se henne, kallade han henne till sig och sade till henne "Kvinna, du är fri ifrån din sjuk dom",
So He called her over and said to her, “Woman, you are loosed from your infirmity!”
13 och han lade därvid händerna på henne. Och strax rätade hon upp sig och prisade Gud.
He placed His hands on her and immediately she was made straight and started glorifying God.
14 Men det förtröt synagogföreståndaren att Jesus på sabbaten botade sjuka; och han tog till orda och sade till folket: "Sex dagar finnas, på vilka man bör arbeta. På dem mån I alltså komma och låta bota eder, men icke på sabbatsdagen.
But the ruler of the synagogue reacted with indignation, because Jesus had healed on the Sabbath, and he said to the crowd, “There are six days in which one should work; therefore come and be healed on them, and not on the Sabbath.”
15 Då svarade Herren honom och sade: "I skrymtare, löser icke var och en av eder på sabbaten sin oxe eller åsna från krubban och leder den bort för att vattna den?
So the Lord answered him and said: “Hypocrites! Does not each one of you on the Sabbath loose his ox or donkey from the stall and lead it away to water?
16 Och denna kvinna, en Abrahams dotter, som Satan har hållit bunden nu i aderton år, skulle då icke hon på sabbatsdagen få lösas från sin boja?"
So ought not this woman, being a daughter of Abraham, whom Satan kept bound during eighteen long years, be freed from this bond on the Sabbath day?”
17 När han sade detta, blygdes alla hans motståndare; och allt folket gladde sig över alla de härliga gärningar som gjordes av honom.
When He said these things all His adversaries were put to shame, while all the crowd was rejoicing over all the glorious things that were being done by Him.
18 Så sade han då: "Vad är Guds rike likt, ja, vad skall jag likna det vid?
Then He said: “What is the Kingdom of God like, and to what shall I compare it?
19 Det är likt ett senapskorn som en man tager och lägger ned i sin trädgård, och det växer och bliver ett träd, och himmelens fåglar bygga sina nästen på dess grenar."
It is like a mustard seed, which a man took and planted in his garden; and it grew and became a sizable tree, and the birds of the air perched on its branches.”
20 Ytterligare sade han: "Vad skall jag likna Guds rike vid?
Again He said: “To what shall I compare the Kingdom of God?
21 Det är likt en surdeg som en kvinna tager och blandar in i tre skäppor mjöl, till dess alltsammans bliver syrat."
It is like yeast that a woman took and mixed into three measures of flour, until it was all leavened.”
22 Och han vandrade från stad till stad och från by till by och undervisade folket, under det att han fortsatte sin färd till Jerusalem.
He was traveling through various towns and villages, teaching and journeying toward Jerusalem.
23 Och någon frågade honom: "Herre, är det allenast få som bliva frälsta?" Då svarade han dem:
Then someone said to Him, “Lord, are the ones being saved few?” So He said to them:
24 "Kämpen för att komma in genom den trånga dörren; ty många, säger jag eder, skola försöka att komma in och skola dock icke förmå det.
“Exert yourselves to enter through the narrow gate, because many, I say to you, will try to enter and not manage it.
25 Om husbonden har stått upp och tillslutit dörren, och I sedan kommen och ställen eder därutanför och klappen på dörren och sägen: 'Herre, låt upp för oss', så skall han svara och säga till eder: 'Jag vet icke varifrån I ären.'
When once the master of the house gets up and shuts the door, and you begin to stand outside and knock on the door saying, ‘Lord, Lord, open to us!’ and in answer he will say to you, ‘I do not know you; where are you from?’
26 Och I skolen då säga: 'Vi hava ju ätit och druckit med dig, och du har undervisat på våra gator.'
then you will begin by saying, ‘We ate and drank in your presence, and you taught in our streets.’
27 Men han skall svara: 'Jag säger eder: Jag vet icke varifrån I ären; gån bort ifrån mig, alla I ogärningsmän.'
But he will say: ‘I tell you, I do not know where you are from. Depart from me, all you workers of iniquity.’
28 Där skall då bliva gråt och tandagnisslan, när I fån se Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike, men finnen eder själva utkastade.
“There will be weeping there, and gnashing of teeth, when you see Abraham and Isaac and Jacob and all the prophets in the Kingdom of God, but you yourselves being thrown out.
29 Ja, människor skola komma från öster och väster, från norr och söder och bliva bordsgäster i Guds rike.
They will even come from the east, the west, the north and the south, and recline in the Kingdom of God.
30 Och se, då skola somliga som äro de sista bliva de första, och somliga som äro de första bliva de sista.
Yes indeed, there are last who will be first, and there are first who will be last.”
31 I samma stund kommo några fariséer fram och sade till honom: "Begiv dig åstad bort härifrån; ty Herodes vill dräpa dig."
On that same day some Pharisees approached saying to Him, “Get out of here and go away, because Herod wants to kill you.”
32 Då svarade han dem: "Gån och sägen den räven, att jag i dag och i morgon driver ut onda andar och botar sjuka, och att jag först på tredje dagen är färdig.
He said to them: “Go tell that ‘fox’, ‘Take note, I am casting out demons and performing cures today and tomorrow, and on the third I will be perfected.’
33 Men jag måste vandra i dag och i morgon och i övermorgon, ty det är icke i sin ordning att en profet förgöres annorstädes än i Jerusalem. --
Nevertheless I must keep going today and tomorrow and the day following, because it is not credible that a prophet should perish outside of Jerusalem!
34 Jerusalem, Jerusalem, du som dräper profeterna och stenar dem som äro sända till dig! Huru ofta har jag icke velat församla dina barn, likasom hönan församlar sina kycklingar under sina vingar! Men haven icke velat.
“Jerusalem, Jerusalem, she who kills the prophets and stones those who are sent to her! How often I wanted to gather your children together, like a hen gathers her brood under her wings, but you were not willing!
35 Se, edert hus skall komma att stå övergivet. Men jag säger eder: I skolen icke se mig, förrän den tid kommen, då I sägen: 'Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.'
So then, your house is left to you desolate. I tell you that you will definitely not see me until the time comes when you say, ‘Blessed is He who comes in the name of the Lord!’”
