Lukas 12
1 Då nu otaligt mycket folk var församlat omkring honom, så att de trampade på varandra, tog han till orda och sade, närmast till sina lärjungar: "Tagen eder till vara för fariséernas surdeg, det är för skrymteri.
Pacindico bantu mpobalabungana kwalikuba Yesu, bantu balatatika kulyatana cebo cakufula, Yesu walatanguna kwambila beshikwiya bakendi eti, “Kamucenjelani kamutabeti cishikufufumisha shinkwa ca Bafalisi, pakwinga nkabenshi ncobakute kwamba.
2 Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.
Kantu kalikonse kafwekewa nikakafwekulwe nambi kasolama nikakenshibikwe.
3 Därför skall allt vad I haven sagt i mörkret bliva hört i ljuset, och vad I haven viskat i någons öra i kammaren, det skall bliva utropat på taken.
Neco bilibyonse mbyomulamba mumushinshe nibikanyufwike patuba pa bonse, mbyomulabelebeshana ne muntu mucipinda nibikambwe pamenso a bantu.”
4 Men jag säger eder, mina vänner: Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men sedan icke hava makt att göra något mer.
“Ndamwambilinga mobanse mutatina abo beshikushina mubili, nomba kuliya nacimbi ncobela kwinsapo.
5 Jag vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dräpt, också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I frukta. -- (Geenna g1067)
Lino ndamwambilingeti ngomwelela kutina ni Lesa uyo ukute kushina buyumi bwa muntu, kayi ukute ngofu shakumuwalani mumulilo utapu, mumutinenga Lesa.” (Geenna g1067)
6 Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud.
Sena Tutite tusanu ntebakute kulishiwa ne tumali tung'ana twa mangwe? Lino kuliya nambi umo Lesa ngwakute kulubapo.
7 Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar.
Nomba mishishi yenu ili mumutwi mwenu yonse waibelenga. Neco mutatinanga pakwinga amwe mwadula kupita baciba bangi.
8 Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar.
“Ndamwambilinga cakubinga, muntu uliyense lansumininga pamenso abantu, nenjame nde Mwana Muntu ninkamusumine pamenso a bangelo ba Lesa.
9 Men den som förnekar mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.
Nsombi Muntu uliyense lankananga pamenso a bantu, nenjame nde Mwana Muntu ninkamukane pamenso a bangelo ba Lesa.”
10 Och om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men den som hädar den helige Ande, honom skall det icke bliva förlåtet.
“Muntu uliyense weshi kwamba maswi aipa pa Mwana Muntu inga ulekelelwa, nsombi muntu uliyense weshikusampula Mushimu Uswepa, nteshi akalekelelwepo.”
11 Men när man drager eder fram inför synagogor och överheter och myndigheter, så gören eder icke bekymmer för huru eller varmed I skolen försvara eder, eller vad I skolen säga;
“Bakamwikata kwambeti bakamubeteke mung'anda yakupaililamo, kuli beshikwendelesha nambi kubaleli, mutakasukameti, nimukumbuleconi, nekukaba kuyeyeti nomba nituye twambe cani?
12 ty den helige Ande skall i samma stund lära eder vad I skolen säga."
Pakwinga Mushimu Uswepa nakamwishibishe ncomwelela kwamba pacindico.”
13 Och en man i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg till min broder att han skiftar arvet med mig."
Umbi muntu walikuba mulikoto walambila Yesu eti, “Beshikwiyisha, kamumwambila mukwetu ampeko buboni bwalashiya bata balobe.”
14 Men han svarade honom: "Min vän, vem har satt mig till domare eller skiftesman över eder?"
Nsombi Yesu wamukumbuleti, “Obe nomba niyani walampa incito yakumubeteka amwe nambi kuyabanya bintu byalamushila bameshenu balobe?”
15 Därefter sade han till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar."
Lino Yesu walapitilisha kubambila bantu, “Kamucenjelani kayi mutaba bantu basunishi buboni. Pakwinga buyumi bwa muntu nkabwela kupimwa ne buboni mbwakute.”
16 Och han framställde för dem en liknelse; han sade: "Det var en rik man vilkens åkrar buro ymniga skördar.
Kayi Yesu walabambila mukoshanyo eti, “Umbi muntu mubile walikukute libala umo mwalekata byakulya bingi.
17 Och han tänkte vid sig själv och sade: 'Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd.'
Mpwalaboneco walatatika kuyeya mumoyo eti, ‘Ndiya butala bunene mwakubika byakulya byakame byonse ibi ninjinseconi’
18 Därefter sade han: 'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda.
Lino walambeti, ‘Nimwaye matala akame nekwibaka ambi anene kwambeti mbikemo byakulya ne buboni bwakame bumbi bonse.
19 Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott för varat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad.
Lino ninkambile moyo wakameti, ukute buboni bwingi bwakwana byaka bingi. Neco pumwina, kolya ne kunwa nekukondwa.’
20 Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?' --
Nsombi Lesa walamwambileti, ‘Omuluya! Lelo lyopele mashiku nufwe. Nomba bintu byonse ibi mbyowalabamba kushikila cino cindi nibibe byabani?”
21 Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud."
Lino Yesu pakupwisha walambeti, “Encoti cikabe kuli abo beshikulibunjikila buboni, kakuli pamenso a Lesa baliyapo buboni.”
22 Och han sade till sina lärjungar: "Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.
Yesu walambila beshikwiya bakendi eti, “Pacebo ici ndamwambilingeti mutalisukama pa buyumi bwenu eti nitulye cani nambi nitufwale cani.
23 Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.
Pakwinga buyumi bwapita byakulya, ne mubili wapita byakufwala.
24 Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!
Kamubonani bikwangala, nkabishanga, nkabitebulu biliya ng'anda yakusungilamo bintu nambi manga. Nsombi Lesa ukute kubisanina. Sena nkamwinshi kwambeti Lesa umusuni kupita bikeni?
25 Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
Niyani palyamwe welakunungilako busuba bumo kubuyumi bwakendi?
26 Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?
Nomba na nkamwela kucikonsha kwinsa kantu kang'ana eti ako, nipacebo cini mulasukamanga pa bintu bimbi ibyo?
27 Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
Kamubonani maluba ncakute kukula. Nkakute kusebensa nambi kutunga byakufwala, nsombi ndamwambilingeti nambi Mwami Solomoni mububile bwakendi bonse, liya kubapo ne byakufwala byaina byalaboneka eti limo pa malubayo.
28 Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!
Lino na ni Lesa ukute kufwalika mwila uyo ukute kwinsa lelo mpouli, lilo bauwala pa mulilo, nomba amwe, nkela kumufwalika? Amwe bantu balushomo lung'ana!”
29 Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.
“Weco mutasukamanga nambi kuyeyeti nimulye cani nambi kunwa.
30 Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.
Ibi bintu, bantu bakunsa bakute kubiyandaula, nsombi Bameshenu bacinshi kwambeti byonse mubisuni.
31 Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
Neco kamuyandaulani Bwami bwa Lesa, nakamupeni bintu byonse ibyo.”
32 Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
“Amwe kalikoto kang'ana kambelele shakame, mutatina pakwinga Bameshenu balayanda kumupa Bwami.
33 Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
Kamulishani buboni mbomukute, mali mupe bapenga. Kamulilangwela mpotomona shitabolo kayi mubike buboni bwenu kwilu nkweti bukabule kubola, pakwinga kuliya kabwalala wela kushikako, ne muswa nkawela kubononga.
34 Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
Pakwinga myoyo yenu ikutekuba kuli bubile bwenu.”
35 Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
“Kamubani balibambila cindi conse kayi malampi enu abenga abangila lyonse.
36 Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
Kamubani eti basebenshi balapembelenga mwami wabo lafumunga kubwinga kwambeti mpoti ashikile ne kukonkosha, nabo bamucalwile bwangu.
37 Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
Bakute colwe basebenshi beshi bakacanike kabalanga ne menso mwami wabo akabwela. Ndamwambilinga cakubingeti mwami wabo nakafwale byakufwala bya ncito nekubekalika nekubapa byakulya.
38 Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
Bakute colwe basebenshi mwami mboti akacane balibambila, nambi akese pakati pamashiku nambi kumaca.
39 Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
Nsombi kamwanukangeti, mwine ng'anda abangawenshiba cindi kabwalala ncalesanga, inga nkela kuleka kabwalala kwingila mung'anda yakendi.
40 Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma."
Nenjamwe copeleco, kamubani mwalibambila kumutambula Mwana Muntu pakwinga lakesanga pacindi ncomwabula kwingashila.”
41 Då sade Petrus: "Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?"
Neye Petulo walepusheti, “Mwami, sena mukoshanyo uyu mulambilinga afwe twenka nambi bantu bonse?”
42 Herren svarade: "Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --
Mwami Yesu walakumbuleti, nomba niyani musebenshi ukute lushomo kayi ne mano? Uyo mwami ngoshi akape incito yakulangilila bonse ba mu ng'anda yakendi nekupa banendi byakulya pacindi celela?
43 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
Nakatambule cilambo musebenshi uyo mwami wakendi pakubwelela ngweti akacane nkensa ico.
44 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
Ndamwambilinga cakubingeti mwami wakendi nakamupe incito yakubona bintu byonse mbyakute.
45 Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka så att han bliver drucken,
Lino na musebeshi uyo lamba mumoyo wakendi eti, mwami wakame lacelwa kwisa, lino utatika kuma basebenshi banendi batuloba ne batukashi kayi ne kutatika kulya, kunwa ne kukolwa.
46 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. --
Mwami wa musebeshi uyo lakesanga pabusuba mbwateshi kayi nepa cindi ncabula kwingashila. Nakamupe cisubulo ciyosha ne kumuwala uko nkoti kukabenga bantu babula lushomo.
47 Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.
Musebenshi uyo wishi mwami wakendi ncasuni, nomba liya kulibambila nambi kwinsa ncasuni mwami wakendi nakamukwipe cangofu.
48 Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.
Nomba musebenshi utacinshi ncasuni mwami wakendi, na lepishi mwakubula kwinshiba nakomwe pang'ana. Muntu uliyense walapewa bingi welela kubwesha bingi. Muntu walapewa bingi kwambeti asunge, nakambilwe kubwesha bingi pelu pa ibyo mbyalapewa.
49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!
“Ndalesa kuwala mulilo mucishi capanshi, nendakondwa kwambeti mulilo newabangila kendi!
50 Men jag måste genomgå ett dop; och huru ängslas jag icke, till dess att det är fullbordat!
Nomba ndelela kwingila mulubatisho lwamapensho anene, neco moyo wakame nkawekalikana kushikila mapensho ayo akenshike.
51 Menen I att jag har kommit för att skaffa frid på jorden? Nej, säger jag eder, fastmer söndring.
Sena mulayeyengeti ndalaleta lumuno mucishi ca panshi? Cakubinga ndiyawa, nsombi ndalaleta kupansana.
52 Ty om fem finnas i samma hus, skola de härefter vara söndrade från varandra, så att tre stå mot två Och två mot tre:
Kufuma lelo mumukowa umo nimukabe bantu basanu bapatana, batatu nibakapatane nebabili. Naboyo babili nibakabukilane ne batatu
53 fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.
Baishi nibakabukile mwana mutuloba, neye mwana mutuloba nakabukile baishi, banyina nibakabukile mwana mutukashi, neye mwana mutukashi nakabukile banyina. Kumakwendi batukashi nibakabukile mulekashi, neye mulekashi nakabukile kumakwendi batukashi.”
54 Han hade också till folket: "När I sen ett moln stiga upp i väster, sägen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker så.
Yesu walambila bantu bonseti, “Na mulabono likumbi kalifumina kumboshi, mukute kwambeti, imfula niloke lelo, nicakubinga ikute kuloka.
55 Och när I sen sunnanvind blåsa, sägen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.
Na impepo itatika kupupula kufumina kumusansa mukute kwambeti lelo nikupye cepa, kayi kukute kuba copeleco.
56 I skrymtare, jordens och himmelens utseende förstån I att tyda; huru kommer det då till, att I icke kunnen tyda denna tiden?
Amwe bantu batenshi mbyomulambanga, mukute kwinshiba kuboneka kwa cishi capanshi ne kwilu, nomba nicani nkamukute kwinshiba bupandulushi bwa bintu bilenshikinga masuba ano?”
57 Varför låten I icke edert eget inre döma om vad rätt är?
“Nomba nipacebo cini nkamukute kwinsa byalulama mobene?
58 När du går till en överhetsperson med din motpart, så gör dig under vägen all möda att bliva förlikt med denne, så att han icke drager dig fram inför domaren; då händer att domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och att rättstjänaren kastar dig i fängelse.
Na mulenga kunkuta ne munobe wa mulandu, wela kufwambana kunyumfwana nendi kamucili panshila, kwambeti katakutwala kuli weshi kubeteka. Pakwinga neye weshikubeteka inga ukutwala kumushilikali, neye mushilikali inga ukusunga mujele.
59 Jag säger dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt ända till den yttersta skärven."
Ndakwambilinga cakubingeti nteshi ukafumemo kushikila ukalipile byonse bilayandikinga.”
