< Lukas 12 >

1 Då nu otaligt mycket folk var församlat omkring honom, så att de trampade på varandra, tog han till orda och sade, närmast till sina lärjungar: "Tagen eder till vara för fariséernas surdeg, det är för skrymteri.
Kana ćidije pe but milja manuša gaći kaj lije te uštaven jekh avere, o Isus angleder lija te vaćarol pe sikadenđe: “Aračhen tumen taro kvasaco e farisejengo, so si dujemujengo.
2 Intet är förborgat, som icke skall bliva uppenbarat, och intet är fördolt, som icke skall bliva känt.
Golese kaj naj garado khanči so ni ka pučardol, thaj naj učhardo khanči so ni ka šundol angle savorende.
3 Därför skall allt vad I haven sagt i mörkret bliva hört i ljuset, och vad I haven viskat i någons öra i kammaren, det skall bliva utropat på taken.
Golese so si vaćardo ano mrako, ka šundol ko svetlo. Thaj sa so vaćarden čorale ko kan ane phangle sobe, tare krovura ka šundol!”
4 Men jag säger eder, mina vänner: Frukten icke för dem som väl kunna dräpa kroppen, men sedan icke hava makt att göra något mer.
“Al vaćarav tumenđe, amalalen, ma daran tare kola so šaj mudaren o telo, golestar khanči aver našti ćeren tumenđe!
5 Jag vill lära eder vem I skolen frukta: frukten honom som har makt att, sedan han har dräpt, också kasta i Gehenna. Ja, jag säger eder: Honom skolen I frukta. -- (Geenna g1067)
Ka vaćarav tumenđe kastar te daran. Daran taro Dol savo šaj mudarol thaj isi le zor te čhudol ani jag savi ni ačhol. Va, phenav tumenđe, lestar daran! (Geenna g1067)
6 Säljas icke fem sparvar för två skärvar? Och icke en av dem är förgäten hos Gud.
Ni li bićindon pandž čiriklja paše duj pare? Thaj ni jekha ni zabistrol o Dol.
7 Men på eder äro till och med huvudhåren allasammans räknade. Frukten icke; I ären mer värda än många sparvar.
A tumenđe i tumare bala ko šoro si đinde. Golese ma daran! Tumen sen povredna tare pherdo čiriklja.”
8 Och jag säger eder: Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall ock Människosonen kännas vid inför Guds änglar.
“Gija vaćarav tumenđe: Dži jekh ko anglo manuša priznajil kaj pripadil manđe, le i me, o Čhavo e manušeso, ka priznajiv angle anđelura.
9 Men den som förnekar mig inför människorna, han skall ock bliva förnekad inför Guds änglar.
Al ko man čhudol angle manuša, lestar i me ka odrekniv man angle Devlese anđelura.
10 Och om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men den som hädar den helige Ande, honom skall det icke bliva förlåtet.
Dži jekh ko vaćarol nesavo lafi protiv mande, protiv o Čhavo e manušeso, lese ka avol oprostimo. Al kova ko vaćarol bilačhe taro Sveto Duxo, lese ni ka avol oprostimo.
11 Men när man drager eder fram inför synagogor och överheter och myndigheter, så gören eder icke bekymmer för huru eller varmed I skolen försvara eder, eller vad I skolen säga;
Kana ka anen tumen anglo sudo ke sinagoge thaj angle šorutne thaj anglo vlast, ma daran sar ka branin tumen thaj so ka vaćaren.
12 ty den helige Ande skall i samma stund lära eder vad I skolen säga."
Golese kaj o Sveto Duxo ka sikavol tumen ane gova sato so trubul te vaćaren.”
13 Och en man i folkhopen sade till honom: "Mästare, säg till min broder att han skiftar arvet med mig."
Tegani vaćarda khoni tare manuša e Isusese: “Učitelju, vaćar mingre phralese te ulavol mancar kova so ačhada amenđe amaro dad.”
14 Men han svarade honom: "Min vän, vem har satt mig till domare eller skiftesman över eder?"
O Isus phenda lese: “Manušeja, ko man čhuta te avav sudija il delioc pe tumende?”
15 Därefter sade han till dem: "Sen till, att I tagen eder till vara för allt slags girighet; ty en människas liv beror icke därpå att hon har överflöd på ägodelar."
Thaj vaćarda savorenđe o Isus: “Dičhen thaj aračhen tumen tari pohlepa! I sa gaći barvalipe te avol manuše, leso džuvdipe ni avol golestar so isi le.”
16 Och han framställde för dem en liknelse; han sade: "Det var en rik man vilkens åkrar buro ymniga skördar.
Pale gova o Isus vaćarda lenđe kava paramič: “Nesave barvale manušesi phuv bijanda but bijandipe.
17 Och han tänkte vid sig själv och sade: 'Vad skall jag göra? Jag har ju icke rum nog för att inbärga min skörd.'
Dija gođi ane peste vaćarindoj: ‘So ka ćerav? Naj ane soste te ćidav e milajeso ćidipe.’
18 Därefter sade han: 'Så vill jag göra: jag vill riva ned mina lador och bygga upp större, och i dem skall jag samla in all min gröda och allt mitt goda.
Thaj vaćarda: ‘Kava ka ćerav! Ka peravav mingre thana taro điv thaj ka ćerav len pobare thaj gothe ka ćidav mingro điv thaj sa so isi man.
19 Sedan vill jag säga till min själ: Kära själ, du har mycket gott för varat för många år; giv dig nu ro, ät, drick och var glad.
Tegani ka vaćarav korkoro manđe: Isi tut baro barvalipe bute beršenđe. Ka odmori tut, ka xa, ka pije thaj ka veseli tut!’
20 Men Gud sade till honom: 'Du dåre, i denna natt skall din själ utkrävas av dig; vem skall då få vad du har samlat i förråd?' --
Al o Dol lese vaćarda: ‘Bigođaleja! Vadži kaja rat ka lol pe ćiri duša tutar. Thaj kase ka ačhol sa gova so steknisadan?’
21 Så går det den som samlar skatter åt sig själv, men icke är rik inför Gud."
Gija si kolesa savo ćidol pese barvalipe ki phuv, a ni ćidol barvalipe savo si šukar ane Devlese jakha.”
22 Och han sade till sina lärjungar: "Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med.
Tegani o Isus pe sikadenđe phenda: “Golese vaćarav tumenđe: Ma daran za ko tumaro džuvdipe dal ka avol tumen so te xan, ni tumare telose so ka uraven!
23 Livet är ju mer än maten, och kroppen mer än kläderna.
Golese kaj si o džuvdipe pobut taro xape thaj tumaro telo pobut taro urajipe.
24 Given akt på korparna: de så icke, ej heller skörda de, och de hava varken visthus eller lada; och likväl föder Gud dem. Huru mycket mer ären icke I än fåglarna!
Dičhen e gavranuren! Sar ni sejin, ni ćiden, naj len ni podrumo ni kaj čhuven o điv, thaj o Dol parvarol len. A kobor sen tumen povredna tare čiriklja?
25 Vilken av eder kan med allt sitt bekymmer lägga en aln till sin livslängd?
Šaj li khoni tumendar golesa so brinil pe te baravol piro džuvdipe paše jekh đive?
26 Förmån I nu icke ens det som minst är, varför gören I eder då bekymmer för det övriga?
Kana našti ni gova zala te ćeren, sose brinin tumen za ko sa aver?
27 Given akt på liljorna, huru de varken spinna eller väva; och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
Dičhen e luluđa ki livada sar baron! Ni ćeren bući, ni suven pese šeja, a me vaćarav tumenđe kaj ni o caro o Solomon ane pe barvale šeja ni sasa urado sar jekh lendar.
28 Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, huru mycket mer skall han då icke kläda eder, I klentrogne!
Te o Dol e čara gija uravol ko polje, savi si ađive thaj theara čhudol pe ani jag, dal ni ka brinil pe tumenđe vadži pobut? Sose gaći zala pačan?
29 Söken därför icke heller I efter vad I skolen äta, eller vad I skolen dricka, och begären icke vad som är för högt.
Golese, ma brinin tumen isi li tumen so te xan il so te pijen. Ma daran!
30 Efter allt detta söka ju hedningarna i världen, och eder Fader vet att I behöven detta.
Gija ćeren ke kava sveto e manuša save ni džanen e Devlese. Tumaro Dad ano nebo džanol kaj sa gova trubul tumenđe.
31 Nej, söken efter hans rike, så skall också detta andra tillfalla eder.
Nego roden o Carstvo e Devleso thaj aver ka dodol pe tumenđe.
32 Frukta icke, du lilla hjord; ty det har behagat eder Fader att giva eder riket.
Ma daran, mingre cikne bakre! Tumaro Dad manglja te dol tumen te aven ano Carstvo.
33 Säljen vad I ägen och given allmosor; skaffen eder penningpungar som icke nötas ut, en outtömlig skatt i himmelen, dit ingen tjuv når, och där man icke fördärvar.
Bićinen so isi tumen thaj den e čororenđe! Ćeren tumenđe traste za ke pare save ni phuravon thaj barvalipe ko nebo savo ni ka ciknjol. Khoni našti te avol odori te čorol tumaro barvalipe thaj ni jekh moljco ni ka xal le.
34 Ty där eder skatt är, där komma ock edra hjärtan att vara.
Golese, kaj si tumaro barvalipe, gothe ka avol i tumaro ilo.”
35 Haven edra länder omgjordade och edra lampor brinnande.
O Isus vaćarda lenđe: “Aven spremna thaj urade za ki bući thaj tumare svetiljke te aven phabarde,
36 Och varen I lika tjänare som vänta på att deras herre skall bryta upp från bröllopet, för att strax kunna öppna för honom, när han kommer och klappar.
sar manuša save ađućaren pe gospodare savo iril pe taro abav, te aven spremna te putren lese kana resol thaj marol ko vudar.
37 Saliga äro de tjänare som deras herre finner vakande, när han kommer. Sannerligen säger jag eder: Han skall fästa upp sin klädnad och låta dem taga plats vid bordet och själv gå fram och betjäna dem.
E sluge save si spremna thaj ađućaren pe gospodare te iril pe, ka aven blagoslovime. Čače vaćarav tumenđe, o gospodari korkoro ka uravol pe sar sluga thaj ka phenol lenđe te bešen thaj ka avol te služil len thaj ka dol len te xan.
38 Och vare sig han kommer under den andra nattväkten eller under den tredje och finner dem så göra -- saliga äro de då.
O gospodari šaj ka avol ki opaš i rat il anglo uštipe taro sojipe. Blagoslovime si e sluge save ađućaren.
39 Men det förstån I väl, att om husbonden visste vilken stund tjuven skulle komma, så tillstadde han icke att någon bröt sig in i hans hus.
A kava džanen: kana bi džanola o čherutno ke savo sato ka avol o čor, ne bi dola te avol leso čher phago.
40 Så varen ock I redo ty i en stund då I icke vänten det skall Människosonen komma."
Thaj tumen aven spremna, golese so me, o Čhavo e manušeso, ka avav kana ni ka den gođi ane savo sato.”
41 Då sade Petrus: "Herre, är det om oss som du talar i denna liknelse, eller är det om alla?"
A o Petar pučlja e Isuse: “Gospode! Vaćare li amenđe e sikadenđe kaja paramič, il savorenđe?”
42 Herren svarade: "Finnes någon trogen och förståndig förvaltare, som av sin herre kan sättas över hans husfolk, för att i rätt tid giva dem deras bestämda kost --
A o Isus vaćarda lese: “Savo si devlikano thaj džanglo sluga kas leso gospodari ka čhuvol upreder pe čherese sluge te dol len te xan ko vreme?
43 salig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, finner honom göra så.
Blagoslovimo si gova sluga kas o gospodari kana avol, aračhol le sar ćerol gijate!
44 Sannerligen säger jag eder: Han skall sätta honom över allt vad han äger.
Čače vaćarav tumenđe, o gospodari pe sa piro barvalipe ka čhuvol e sluga.
45 Men om så är, att tjänaren säger i sitt hjärta: 'Min herre kommer icke så snart', och han begynner att slå de andra tjänarna och tjänarinnorna och att äta och dricka så att han bliver drucken,
Ako vaćarol o sluga ane po ilo: ‘O gospodari ni ka avol sigate’ thaj lol te marol avere slugen thaj e sluškinjen thaj xal em pijol thaj matol.
46 då skall den tjänarens herre komma på en dag då han icke väntar det, och i en stund då han icke tänker sig det, och han skall låta hugga honom i stycken och låta honom få sin del med de otrogna. --
O gospodari ka avol ano đive kana vov ni ađućarol thaj ano sato kana ni dol gođi, ka čhinol e sluga ke kotora thaj ka čhuvol le maškar kola save ni pačan ano Dol.
47 Och den tjänare som hade fått veta sin herres vilja, men icke redde till eller gjorde efter hans vilja, han skall bliva straffad med många slag.
A kova sluga savo džanglja so leso gospodari manđol thaj naj spremno thaj ni ćerda pale leso manglipe ka avol but mardo.
48 Men den som, utan att hava fått veta hans vilja, gjorde vad som val slag värt, han skall bliva straffad med allenast få slag. Var och en åt vilken mycket är givet, av honom skall mycket varda utkrävt och den som har blivit betrodd med mycket, av honom skall man fordra dess mera.
A okova sluga savo ni džanglja e gospodaresi volja, a ćerda khanči sose ka avol mardo, ka marolpe zala. Kase dija pe but, but ka rodol pe lestar. Kase poverimo but, po but ka rodol pe lestar.”
49 Jag har kommit för att tända en eld på jorden; och huru gärna ville jag icke att den redan brunne!
Thaj o Isus vaćarda: “Me aviljem te čhudav i jag e sudosi ki phuv. O, sar bi mangava te avol već phabardi!
50 Men jag måste genomgå ett dop; och huru ängslas jag icke, till dess att det är fullbordat!
Al me trubul te krstima mučimasa thaj but manđe pharo sa dok ni ćerdol gova!
51 Menen I att jag har kommit för att skaffa frid på jorden? Nej, säger jag eder, fastmer söndring.
Dal den gođi kaj me aviljem te anav mir ki phuv? Na, me aviljem te anav ulaipe maškare manuša.
52 Ty om fem finnas i samma hus, skola de härefter vara söndrade från varandra, så att tre stå mot två Och två mot tre:
Golese od akana ka aven ulade e pandž čherutne: trin manuša ka aven ke mingri rig, a duj ka aven protiv gola trin.
53 fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.
Ka uštol o dad protiv o čhavo thaj o čhavo protiv o dad, i dej protiv i čhej thaj i čhej protiv i dej, i sasuj protiv i bori thaj i bori protiv piri sasuj.”
54 Han hade också till folket: "När I sen ett moln stiga upp i väster, sägen I strax: 'Nu kommer regn'; och det sker så.
Thaj o Isus vaćarda e manušenđe: “Kana dičhen kaj e kale oblakura ćiden pe nakaro zapad tumen phenen: ‘Ka dolpese bršnd’, thaj gija avol.
55 Och när I sen sunnanvind blåsa, sägen I: 'Nu kommer stark hetta'; och detta sker.
Kana dičhen taro jug phurdol, vaćaren: ‘Ka avol tatipe’ thaj gija avol.
56 I skrymtare, jordens och himmelens utseende förstån I att tyda; huru kommer det då till, att I icke kunnen tyda denna tiden?
Dujemujenđe! O muj e phuvako thaj neboso pindžaren, a sar ni pindžaren kala znakura so ćerdon akana?
57 Varför låten I icke edert eget inre döma om vad rätt är?
Tumen korkore trubul te džanen so si šukar!
58 När du går till en överhetsperson med din motpart, så gör dig under vägen all möda att bliva förlikt med denne, så att han icke drager dig fram inför domaren; då händer att domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och att rättstjänaren kastar dig i fängelse.
Te khoni tužil tumen zbog o dugo savo ni irisaden thaj inđarol tumen ko sudo, odrumal miri tut lesa, te ma vucil tut ko sudo, golese so o sudija šaj osudil tut thaj te dol tut ke piro manuš te phandol tut ano phanglipe.
59 Jag säger dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt ända till den yttersta skärven."
A ako phandol tut vaćarav tuće: Ni ka iklje gothar dok ni poćine dži i paluni parava.”

< Lukas 12 >