Lukas 10
1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
Panyuma pakendi Mwami Yesu walasala bambi batuloba makumi asanu ne abili ne bantu babili ne kubatuma nanshi kuntangu kuya muminshi ne misena yonse nkwalikuyanda kuyako.
2 "Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
Kufumapo walabambileti, “Kutebula kulafulu, lino beshikutebula balacepe. Lino sengani kuli mwine libala kwambeti atume bambi basebenshi beshikutebula.”
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
Kamuyani, nomba ndamutumunga mbuli bana bambelele pakati pabaumpe.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Mutamanta mpotomona ya mali, cola nambi nkwabilo. Mutataya cindi ca kupana mutende ne bantu munshila.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
Mung'anda muli monse momulengili mutangune kwambeti, Mube lumuno mung'anda muno.
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
Na mung'anda umo muli muntu layandanga lumuno, lumuno ulo nilukabe kuli endiye. Nsombi na muliya muntu wa mushoboyo, ekwambeti lumuno nilukabwelele kuli njamwe.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
Mwakekala mung'anda yopeleyo kayi mukalye ne kunwa byonse byoti bakamupe pakwinga musebenshi uliwonse ukute kutambula malipilo akendi. Mutafumanga nkomulashikili nekuya kumanda ambi.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
Mwashika mumushi mweshi bakamutambule mukalye byonse mbyeti bakamupe.
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
Mukasengule bantu balwashi mumunshi umo kayi nekubambila bantu eti, Bwami bwa Lesa bulesa pepi nenjamwe.
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
Mwakashika mumunshi umbi bantu bakabule kumutambula, kamuyani munshila sha mumunshi uyo nekwambeti,
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
nambi lusuko lwamuminshi iyi lulamatila kumyendo yetu nikulupampa nekwambeti lube kamboni. Lino inshibani kwambeti Bwami bwalesa Lesa buli pepi!
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
Ndamwambilinga cakubingeti pabusuba bwakubeteka, minshi iyo nikabe ne mulandu kupita munshi wa Sodomu!
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
“Ukute malele, obe Kolasini ne Betisaida! Pakwinga kuli incito yangofu yalenshika muli amwe, ne yalenshika kuminshi ya Tulo ne Sidoni, bantu bakusa, ne balasanduka kendi kuleka bwipishi nekufwala masaka kayi nekulinanika milota, kubonesheti balatembenuku kuleka bwipishi.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
Ndamwambilinga cakubingeti pabusuba bwakubeteka Lesa nakamupeni mulandu unene kupita baku Tulo ne Sidoni.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
Nenjobe Kapelenawo, sena ulayeyengeti nibakakunyamune mpaka kwilu? Sobwe, nibakakuwale panshi pabusena bwa bafu!” (Hadēs g86)
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig."
Yesu walambila beshikwiya bakendi eti. “Uyo lanyumfwili amwe ekwambeti lanyumfwili ame, uyo weshi kukana ame lakana ne Bata balantuma.”
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: "Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn."
Bantu bali makumi asanu ne abili ne bantu babili balabwelako kabalibakondwa balambeti, “Mwami, Lino ne mishimu yaipa ilatunyumfwilinga twayambila mulina lyenu.”
18 Då sade han till dem: "Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
Yesu walabakumbuleti, “Ndamubona Satana nkalaka kwilu eti kubyasha kwamfula.
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
Lino kamunyufwani! Ndamupanga ngofu shakulyata injoka ne tupilili kayi ne kukoma ngofu shonse sha mulwani. Kuliya ceti cikamulinge.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen."
Nsombi mutakondwa kwambeti mishimu yaipa yamunyumfwilanga, nomba kondwani pakwinga mena enu alembwa kwilu.”
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Pacindico Yesu walakondwa mu Mushimu Uswepa. Lino walambeti, “Ndalumbu Ta, amwe mwine kwilu ne cishi ca panshi pakwinga mulayubululu kubantu babula kwiya bintu mbyomwalasoleka kubantu ba mano ne baiya. Cakubinga Ta, mwalayanda kwinsa kwelana nekuyanda kwenu.
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd."
“Ba Ta balabika bintu byonse mumakasa akame. Kuliya muntu winshi mwana, nsombi ba Ta bonka. Kayi kuliya muntu winshi ba Ta, nsombi Mwana enka kayi ne abo Mwana mbwalasaleti abayubulwile.”
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: "Saliga äro de ögon som se det I sen.
Popelapo walalanga kuli beshikwiya bakendi nekubambila kulubasu eti, “Bakute colwe abo balabononga bintu ibi mbyomulabononga.
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det."
Ndamwambilingeti banshinshimi ne bami bangi bali kuyandishisha kubona mbyomulabononga, nomba baliya kubibonapo. Ni cakubinga bali kuyandishisha kunyumfwa bintu mbyomulayumfunga, nomba baliya kubinyumfwa.”
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
Popelapo kwalesa shikwiyisha Milawo kwambeti asunkwe Yesu ne kumwipusheti, “Amwe beshikwiyisha, nicani ncendela kwinsa kwambeti nkatambule buyumi butapu?” (aiōnios g166)
26 Då sade han till honom: "Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?"
Yesu walamwipusheti, “Nomba mu Milawo mwalembwa cani? nomba mukute kubelengamo cani?”
27 Han svarade och sade: "'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'"
Shikwiyisha Milawo walakumbuleti, “Suna Mwami Lesa wakobe ne moyo wakobe wonse, ne buyumi bwakobe bonse, nengofu shakobe shonse kayi ne miyeyo yakobe yonse, ‘Kayi kosuna munobe mbuli ncolisuni omwine.’”
28 Han sade till honom: "Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
Yesu wamwambileti, “Ulakumbulu cena, uye winseco, nukabe ne buyumi butapu.”
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: "Vilken är då min nästa?"
Lino shikwiyisha pakuyanda kulibonesheti walulama, walepusha Yesu eti, “Nomba muname niyani?”
30 Jesus svarade och sade: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
Yesu walakumbuleti, “Kwalikuba muntu ku Yelusalemu walikuya ku Yeliko. Mpwalikuya munshila, walakumanya kapondo balamwikata, balamufulula ne kumuma, nekumushiya nkali wawisuka.
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
Lino shimilumbo walikapita munshila yopeleyo, mpwalabona muntu uyo walomwa, walapitila kumbali.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
Neye Mulevi walikapita munshila yopeleyo, mpwalashika palikuba muntu walomwa walamubona nomba neye walapitila kumbali.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
Nsombi Musamaliya walikuba pabulwendo munshila yopeleyo mpwalamubona muntuyo walanyumfwa inkumbo.
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
Walaya mpwalikuba wona waletila mafuta ne waini pabilonda byakendi nekusungapo bikwisa. Mpwalapwisha kwinseco walamumanta pambongolo yakendi ne kumutwala kung'anda ya bensu uko nkwalamubamba cena.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
Bushiku bwalakonkapo mu Samaliya uyo walapa mali mwine ng'anda ya bensu nekumwambileti, ‘Mumusunge cena, na mukasebensenshe mali naambi ninkese nkalipile ndakabwelanga.’”
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?"
Lino Yesu pakupwisha walepusha shikwiyisha milawo eti, “Lino mumuyeyo wakobe, niyani pabantu batatu aba welela kuba munendi wamuntu walomwa ne kapondo?”
37 Han svarade: "Den som bevisade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör sammalunda."
Shikwiyisha milawo walakumbuleti, “Uyo walamunyumfwila inkumbo.” Lino Yesu walamwambileti, “koya lino winse mbuli copeleco.”
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
Lino Yesu nebeshikwiya bakendi mpobalikuba mulwendo lwabo, balashika mumunshi mwali kwikala Malita. Mutukashi uyo walabatambula ne makasa abili mung'anda yakendi.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
Malita walikuba ne mukwabo Maliya uyo walikuba wekala panshi pepi ne Yesu kakutika kwiyisha kwakendi.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: "Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig."
Lino pacindico Malita incito yalamufulila walaya kuli Yesu nekwambeti, “Mwami sena nkamubweni kwambeti kanike wakame landekelenga incito yonse? Kamumwambilani ese anyafwe.”
41 Då svarade Herren och sade till henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
Mwami Yesu walamukumbuleti, “Malita obe! wasukamanga nekupeshewa pa bintu bingi,
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
nsombi kuli cintu cimo cisuniki, Maliya lasala cintu caina kayi kuliyeti akamulamunepo.”
