Lukas 10
1 Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma
Madugi matungda Ibungona atoppa humphutaranithoi khandoktuna makhoibu ani ani semlaga mahakna chatkadaba sahar khudingda amadi mapham khudingda mahakki mang thana tharammi.
2 "Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.
Aduga Ibungona makhoida hairak-i, “Lokkadaba loudi yammi, adubu lokpinaba midi yamde; maram aduna mahakki lou lokphamda thabak suba mi thabiraknaba lourok mapuda haijou.
3 Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.
Chatlu! Eina nakhoibu keisalsinggi marakta yao machasinggum thari.
4 Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Nakhoina sengao, khao nattraga sandal puduna chatkanu aduga lambida kanagasu kouna-saknabagidamak panganu.
5 Men när I kommen in i något hus, så sägen först: 'Frid vare över detta hus.'
Adubu nakhoina kanagumbagi yumda changba matamda asumna hanna haiyu, ‘Yum asigi mathakta ingthaba oisanu.’
6 Om då någon finnes därinne, som är frid värd, så skall den frid I tillönsken vila över honom; varom icke, så skall den vända tillbaka över eder själva.
Aduga imung aduda kanagumba ingthaba pamba mi leiramlabadi nakhoigi ingthabagi yaipha-thoujal adu mahakki mathakta leisanu. Adubu ingthaba pamba mi leiramdrabadi nakhoina pikhiba ingthabagi yaipha-thoujal adu nakhoida amuk halaksanu.
7 Och stannen kvar i det huset, och äten och dricken vad de hava att giva, ty arbetaren är värd sin lön. Gån icke ur hus i hus.
Aduga nakhoibu lousilliba imung aduda makhoina pirakpasing adu cha-thaktuna leiyu maramdi thabak suba mina magi asuman phangba matik chai. Amasung nakhoina yum amadagi amada khoihong hongganu.
8 Och när I kommen in i någon stad där man tager emot eder, så äten vad som sättes fram åt eder,
Nakhoina sahar amada changba matamda nakhoibu taram taramna lousillabadi nakhoida pija pijaba adu chao.
9 och boten de sjuka som finnas där, och sägen till dem: 'Guds rike är eder nära.'
Aduga mapham aduda leiba anabasingbu phahallammu amasung makhoida haiyu, ‘Tengban Mapugi ningthou leibak adu nakhoida naksillakle.’
10 Men när I kommen in i någon stad där man icke tager emot eder, så gån ut på dess gator och sägen:
Adubu nakhoina saharda changba matamda misingna nakhoibu taramna lousindrabadi maphamdugi lambisingda chattuna haiyu,
11 'Till och med det stoft som låder vid våra fötter ifrån eder stad skaka vi av oss åt eder. Men det mån I veta, att Guds rike är nära.'
‘Eikhoigi khongyada pakliba nakhoigi sahar asigi uphul asiphaoba eikhoina nakhoigi maiyokta kanthoklabani. Adumakpu Tengban Mapugi leibak adu naksillakle haiba asi ningsing-u!’
12 Jag säger eder att det för Sodom skall på 'den dagen' bliva drägligare än för den staden.
Eina nakhoida hairiba asini, madudi Wayenba Numit aduda sahar adudagidi Sodom-na henna saphagani!
13 Ve dig, Korasin! Ve dig, Betsaida! Ty om de kraftgärningar som äro gjorda i eder hade blivit gjorda i Tyrus och Sidon, så skulle de för länge sedan hava suttit i säck och aska och gjort bättring.
“He Chorazin, nangdi awabanida! He Bethsaida, nangdi awabanida! Maramdi nakhoida toukhiba angakpa thabaksing adu Tyre amadi Sidon-da touramlabadi makhoina bora phi settuna amadi utta phamduna mamang mamangda paptagi pukning honglamgadabani.
14 Men också skall det vid domen bliva drägligare för Tyrus och Sidon än för eder.
Aduga wayenba numitta nakhoidagidi Tyre amadi Sidonna henna saphagani.
15 Och du. Kapernaum, skall väl du bliva upphöjt till himmelen? Nej, ned till dödsriket måste du fara. -- (Hadēs g86)
Aduga he Capernaum! Nangbu swargada thanggatpigadra? Natte, nangdi khamnung leibakta hunthagani.” (Hadēs g86)
16 Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig."
Adudagi Jisuna mahakki tung-inbasingduda hairak-i, “Nakhoigi wa taba mahak aduna eigi wa tarabani; aduga nakhoibu yadaba mahak aduna eibu yadabani; amasung eibu yadaba mahak aduna eibu tharakpa Ibungo mahakpu yadabani.”
17 Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: "Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn."
Adudagi tung-inba humphutaraithoi aduna haraona halaktuna Jisuda hairak-i, “Ibungo, eikhoina Ibungogi mingda yathang pibada lai phattabasingna phaoba eikhoigi yathang illi!”
18 Då sade han till dem: "Jag såg Satan falla ned från himmelen såsom en ljungeld.
Jisuna makhoida hairak-i, “Swargadagi nongthang kuppagumna Satan-na tarakpa eina urammi.
19 Se, jag har givit eder makt att trampa på ormar och skorpioner och att förtrampa all ovännens härsmakt, och han skall icke kunna göra eder någon skada.
Yengngu, nakhoina lil amadi brichiksinggi mathakta netnanaba aduga Yeknaba adugi panggal pumnamakpu ngamnanaba eina nakhoida matik pire, aduga karigumba amatanasu nakhoibu sok-halloi.
20 Dock, glädjens icke över att änglarna äro eder underdåniga, utan glädjens över att edra namn äro skrivna i himmelen."
Adumakpu, lai phattabasingna nakhoina haiba illi haibagidamak haraoganu; adubu swargada nakhoigi ming ikhre haibagidamak haraojou.”
21 I samma stund uppfylldes han av fröjd genom den helige Ande och sade: "Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du väl har dolt detta för de visa och kloka, men uppenbarat det för de enfaldiga. Ja, Fader; så har ju varit ditt behag.
Matam adumaktada Jisu Thawai Asengbagi mapanna haraobana thalladuna hairak-i, “He Ipa, swarga malem pumnamakki Mapu Ibungo! Eina nahakpu thagatchari maramdi nahakna hiramsing asibu asingbasing amadi akhang-aheisingdagi lottuna thambiraga apikpa angangsing asida phongdokpire. Hoi, Ipa, masimak nahakki naphamdadi apenbani.
22 Allt har av min Fader blivit för trott åt mig. Och ingen känner vem Sonen är utom Fadern, ej heller vem Fadern är, utom Sonen och den för vilken Sonen vill göra honom känd."
“Eigi Ipana hiram pumnamak eingongda sinabire. Aduga Mapa adu nattana kananasu machanupa adubu khangde amasung machanupa adu nattana aduga mapa adubu phongdoknaba machanupa aduna khandokkhraba makhoi adu nattana kananasu mapa adubu khangde.”
23 Sedan vände han sig till lärjungarna, när han var allena med dem och sade: "Saliga äro de ögon som se det I sen.
Adudagi Jisuna tung-inbasing aduda onsillaktuna tonganna makhoikhaktada hairak-i, “Nakhoina houjik uriba asibu uba phangjariba nakhoi kayada yaiphakhraba!
24 Ty jag säger eder: Många profeter och konungar ville se det som I sen men fingo dock icke se det, och höra det som I hören, men fingo dock icke höra det."
Eina nakhoida hairi, Tengban Mapugi wa phongdokpiba maichou amadi ningthou kayana nakhoina uriba asibu ujaninglammi adubu makhoina uba phangkhide. Aduga nakhoina taba adubu makhoina tajaninglammi adubu makhoina takhide.”
25 Men en lagklok stod upp och ville snärja honom och sade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv till arvedel?" (aiōnios g166)
Nongma wayel yathanggi oja amana hougatlaga Jisubu chang yengladuna wahang ama hanglak-i, “Oja Ibungo, lomba naidaba punsi phangnaba eina kari toujagadage?” (aiōnios g166)
26 Då sade han till honom: "Vad är skrivet i lagen? Huru läser du?"
Maduda Jisuna khumlak-i, “Wayel yathangna kari haibage? Madu nahakna kamdouna handokpage?”
27 Han svarade och sade: "'Du skall älska Herren, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av all din kraft och av allt ditt förstånd och din nästa såsom dig själv.'"
Nupa aduna khumlak-i, “‘Nahakna nahakki Tengban Mapu, MAPU IBUNGO-bu thamoi apumba, thawai apumba, panggal apumba, amadi pukning wakhal apumba yaona nungsigadabani;’ aduga ‘nahakki yumlon keironnababu nasamakkum nungsigadabani.’”
28 Han sade till honom: "Rätt svarade du. Gör det, så får du leva,
Jisuna khumlak-i, “Nahakna chumna khumle; madumak tou, aduga nahakna hinggani.”
29 Då ville han rättfärdiga sig och sade till Jesus: "Vilken är då min nästa?"
Adubu wayel yathanggi oja aduna achumba sajaningduna Jisuda hairak-i, “Adudi eigi yumlon-keironnababu adu kanano?”
30 Jesus svarade och sade: "En man begav sig från Jerusalem ned till Jeriko, men råkade ut för rövare, som togo ifrån honom hans kläder och därtill slogo honom; därefter gingo de sin väg och läto honom ligga där halvdöd.
Maduda Jisuna khumlak-i, “Nongma nupa amana Jerusalemdagi Jericho tanna chatlingeida huranbasinggi makhutta tarammi. Makhoina mahakki maphi marol munbire amasung mahakpu sigadaba makhei phubiraga hundoklamduna chatkhre.
31 Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi.
Tanja adumaktada kanagumba purohit ama lambi aduda laklammi. Amasung mahakna nupa adubu ubada lambigi nakanda theidoktuna chatkhre.
32 Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi.
Matou adugumduna levigi nupa amasu lambi aduda laklaga nupa adubu ubada lambigi atoppa nakanda theidoktuna chatkhre.
33 Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom
Adubu kanagumba Samaria-gi mi amana lambi adomda asum langphei lakpada nupa adu thengnare amasung nupa adubu ubada mahakki thamoida nungsiba pokle.
34 och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna och förde honom till ett härbärge och skötte honom.
Adudagi mahakna nupa adugi manakta changsinduna asokpa mapham aduda thao amadi yu heibiduna phina kisinbire. Aduga mahakna nupa adubu mahak masamakki lola aduda tonghanduna mithungsang amada pusinbiraga mahakpu seba toubire.
35 Morgonen därefter tog han fram två silverpenningar och gav dem åt värden och sade: 'Sköt honom och vad du mer kostar på honom skall jag betala dig, när jag kommer tillbaka.' --
Mathanggi numitta mahakna denari ani louthoktuna mithungsang pannaba nupa aduda piraduna hairak-i, ‘Mahakpu ningthina yengsinbiyu, aduga masidagi henna mangonda chading touba pumnamak eina halakpa matamda singgani.’”
36 Vilken av dessa tre synes dig nu hava visat sig vara den mannens nästa, som hade fallit i rövarhänder?"
“Houjik nahakki wakhalda makhoi ahum asigi manungda karambana huranbagi makhutta taraba nupa adugi yumlon-keirolnabani haina khanbage?”
37 Han svarade: "Den som bevisade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör sammalunda."
Maduda wayel yathanggi oja aduna khumlak-i, “Nupa aduda minungsi utpiriba mahak aduni.” Adudagi Jisuna nupa aduda hairak-i, “Chatlu, aduga madugumna nahaksu tou.”
38 När de nu voro på vandring, gick han in i en by, och en kvinna, vid namn Marta, tog emot honom i sitt hus.
Jisu amasung mahakki tung-inbasingna asum lakpada makhoina khunggang amada thunglammi. Amasung maming Martha koubi nupi amana Ibungobu mayumda taramna kousinjare.
39 Och hon hade en syster, som hette Maria; denna satte sig ned vid Herrens fötter och hörde på hans ord.
Mahakki manaonupi Mary koubi ama leirammi amasung mahakna Ibungogi khuyada phamduna Ibungona tambiba adu tajarammi.
40 Men Marta var upptagen av mångahanda bestyr för att tjäna honom. Och hon gick fram och sade: "Herre, frågar du icke efter att min syster har lämnat alla bestyr åt mig allena? Säg nu till henne att hon hjälper mig."
Adubu Martha-na, tougadaba thabak adu yammankhibana warammi. Maram aduna mahakna laktuna Ibungoda hairak-i, “Ibungo, thabak pumnamaksing asibu ei ithantana tounanaba eigi inaonupina eibu thadokliba asibu Ibungona kari amata khanbidabra? Mahakna laktuna eibu mateng pangnanaba khara haibiyu.”
41 Då svarade Herren och sade till henne: "Marta, Marta, du gör dig bekymmer och oro för mångahanda,
Maduda Ibungona mangonda khumlak-i, “Martha, Martha! Nahakna thabak mayam amagi maramda langtaknari amasung wari.
42 men allenast ett är nödvändigt. Maria har utvalt den goda delen, och den skall icke tagas ifrån henne."
Adubu thabak amakhaktangdi yamna tangaiphadabani. Mary-na madugi aphaba saruk adu khankhre aduga madu mangondagi amuk louthoklaroi.”
