< 3 Mosebok 27 >

1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
2 Tala till Israels barn och säg till dem: Om någon skall fullgöra ett löfte, ett sådant varvid du har att bestämma värdet på personer som lovas åt HERREN, så gäller följande:
Lea ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo tala kiate kinautolu, ʻOka fai ʻe ha tangata ha fuakava mamafa, ʻe ʻa Sihova ʻae tatau ʻoe meʻa ko ia te ke lau ʻe koe.
3 Om värdet skall bestämmas för en man som är mellan tjugu och sextio år gammal, så skall du bestämma detta till femtio siklar silver, efter helgedomssikelns vikt.
Pea ko hoʻo fakatatau ʻae tangata mei he taʻu ʻe uofulu ʻo ʻene motuʻa ʻo aʻu ki he taʻu ʻe onongofulu ʻo ʻene motuʻa, ʻio, ko hoʻo fakatatau ko e sikeli siliva ʻe fitungofulu, ʻo fakatatau ki he sikeli ʻoe faletapu.
4 Om frågan gäller en kvinna, så skall du bestämma värdet till trettio siklar.
Pea kapau ko e fefine ia, ko hoʻo fakatatau, ko e sikeli ʻe tolungofulu.
5 Om frågan gäller någon som är mellan fem år och tjugu år gammal, så skall det värde du bestämmer vara för mankön tjugu siklar och för kvinnkön tio siklar.
Pea kapau ko e taʻu ʻe nima ʻene motuʻa ʻo aʻu ki he taʻu ʻe uofulu, pea ko hoʻo fakatatau ki he tangata ko e sikeli ʻe uofulu, pea ki he fefine ko e sikeli ʻe hongofulu.
6 Om frågan gäller någon som är mellan en månad och fem år gammal, så skall det värde du bestämmer vara för mankön fem siklar silver och för kvinnkön tre siklar silver.
Pea kapau ko e māhina pe taha ʻene motuʻa ʻo aʻu ki he taʻu ʻe nima ʻene motuʻa, pea ko hoʻo fakatatau ki he tangata ko e sikeli siliva ʻe nima, pea ko hoʻo fakatatau ki he fefine ko e sikeli siliva ʻe tolu.
7 Om frågan gäller någon som är sextio år gammal eller därutöver, så skall det värde du bestämmer vara, om det är en man, femton siklar, men för en kvinna skall det vara tio siklar.
Pea kapau ʻoku onongofulu taʻu mo e taʻu niʻihi ʻene motuʻa; kapau ko e tangata, ko hoʻo fakatatau ki ai ko e sikeli ʻe hongofulu ma nima, pea ki he fefine ko e sikeli ʻe hongofulu.
8 Är någon i sådant armod att han icke kan betala det värde du bestämmer, så skall han ställas fram inför prästen, och prästen skall då bestämma ett värde för honom; efter vad den som har gjort löftet kan anskaffa skall prästen bestämma värdet för honom.
Pea kapau ʻoku masiva ʻaupito ia ʻi he meʻa kuo ke lau, pea te ne fakahā ia ʻi he ʻao ʻoe taulaʻeiki, pea ʻe fakatatau ia ʻe he taulaʻeiki; pea ke fai ʻe he taulaʻeiki ʻi heʻene fakatatau, ʻo taau mo hono mafai ʻo ia ʻaia naʻa ne fuakava.
9 Om frågan gäller boskap, av de lag man får bära fram såsom offer åt HERREN, så skall allt sådant, när man har givit det åt HERREN, vara heligt;
Pea kapau ko e manu, ʻaia ʻoku ʻomi ʻe he kakai ʻo ʻatu kia Sihova, ko ia kotoa pē ʻoku foaki ʻe ha tangata ʻi he meʻa pehē kia Sihova ʻe tapu ia.
10 man skall icke utväxla eller utbyta det, vare sig ett bättre mot ett sämre eller ett sämre mot ett bättre. Om någon likväl utbyter ett djur mot ett annat, så skall både det förra och det som har blivit lämnat i utbyte vara heligt.
‌ʻE ʻikai te ne fakakehe ia, pe fetongi ia, ʻae lelei ki he kovi, pe ha kovi ki he lelei: pea kapau ʻoku ne fetongi ʻae manu ʻaki ʻae manu, pea ko ia mo ia naʻe fetongi ʻaki ia ʻe fakatou tapu ia.
11 Men om frågan gäller något slags orent djur, ett sådant som man icke får bära fram såsom offer åt HERREN, så skall djuret ställas fram inför prästen;
Pea kapau ko e manu taʻemaʻa ia, ʻaia ʻoku ʻikai tenau fai ʻaki ha feilaulau kia Sihova, te ne toki ʻatu ʻae manu ʻi he ʻao ʻoe taulaʻeiki:
12 och prästen skall bestämma dess värde, alltefter som det är bättre eller sämre. Såsom du -- prästen -- bestämmer det, så skall det vara.
Pea ke fakatatau ia ʻe he taulaʻeiki, pe ʻoku lelei pe ʻoku kovi: pea hangē ko hoʻo fakatatau ʻe koe ʻoku taulaʻeiki ko ia pe ʻe fai.
13 Och om ägaren vill lösa djuret, så skall han till det värde du har bestämt lägga femtedelen av värdet.
Pea kapau ʻoku loto ia ke huhuʻi ia, pea ʻe fakalahi ʻaki ia hono nima ʻoe vahe ki hoʻo fakatatau.
14 Om någon helgar sitt hus, för att det skall vara helgat åt HERREN, så skall prästen bestämma dess värde, alltefter som det är bättre eller sämre. Såsom prästen bestämmer dess värde, så skall det förbliva.
Pea kapau ʻoku fakatapui ʻe ha tangata hono fale ke māʻoniʻoni ia kia Sihova, pea ke fakatatau ia ʻe he taulaʻeiki, he ʻoku lelei ia pe kovi: pea hangē ko ia ʻoku fakatatau ia ki ai, ʻe maʻu pe ia.
15 Och om den som har helgat sitt hus vill lösa det, så skall han till det värde i penningar du har bestämt lägga femtedelen därav; då bliver det hans.
Pea kapau ʻoku loto ʻaia naʻa ne fakatapui ia ke huhuʻi hono fale, pea ʻe fakalahi ʻaki ia hono nima ʻoe vahe ʻoe koloa ʻo hoʻo fakatatau, pea ʻe ʻoʻona ia.
16 Om någon helgar åt HERREN ett stycke åker av sin arvsbesittning så skall du bestämma dess värde efter utsädet därpå: mot var homer utsädeskorn skola svara femtio siklar silver.
Pea kapau ʻoku fakatapui ʻe ha tangata kia Sihova ha potu ngoue ʻi hono potu fonua, pea ko hoʻo fakatatau, ʻe fakatatau ki he tenga ʻo ia: ko e oma ʻe taha ʻoe tengaʻi paʻale ʻe fakatatau ia ki he sikeli siliva ʻe nimangofulu.
17 Om han helgar sin åker ända från jubelåret, så skall det förbliva vid det värde du bestämmer.
Kapau ʻoku ne fakatapu ʻene ngoue mei he taʻu ʻoe siupeli, ʻe tuʻumaʻu ia ʻo tatau mo hoʻo fakatatau.
18 Men om han helgar sin åker efter jubelåret, då skall prästen åt honom beräkna penningvärdet efter antalet av de år som återstå till nästa jubelår; och ett motsvarande avdrag skall göras på det värde du förut har bestämt.
Pea kapau ʻoku ne fakatapui ʻene ngoue ka kuo hili ʻae siupeli, pea ʻe lau ʻe he taulaʻeiki ʻae paʻanga kiate ia ʻo fakatatau ki he ngaahi taʻu ʻoku toe, ʻio, ʻo aʻu atu ki he taʻu ʻoe siupeli, pea ʻe fakasiʻisiʻi ia mei hoʻo fakatatau.
19 Och om den som har helgat åkern vill lösa den, så skall han till det värde i penningar du har bestämt lägga femtedelen därav; då förbliver den hans.
Pea ko ia naʻa ne fakatapui ʻae ngoue, kapau ʻoku tokanga ia ke huhuʻi ia, pea ke fakalahi ʻaki ʻe ia ia hono vahe nima ʻoe koloa ʻo hoʻo fakatatau, pea ʻe hoko ia kiate ia.
20 Om han icke löser åkern, men säljer den åt någon annan, så får åkern sedan icke lösas,
Pea kapau ʻoku ʻikai loto ia ke huhuʻi ʻae ngoue, pea kapau kuo ne fakatau ia ki he tangata ʻe taha, ʻe ʻikai toe huhuʻi ia.
21 utan när åkern frånträdes på jubelåret, skall den vara helgad åt HERREN, likasom en tillspillogiven åker; hans arvsbesittning tillfaller då prästen.
Ka ko e ngoue ʻi hono tukuange ʻi he siupeli, ʻe tapu ia kia Sihova, ʻo hangē ha ngoue kuo fakatapui: ʻe hoko ia ke ʻoe taulaʻeiki.
22 Om någon helgar åt HERREN en åker som han har köpt, en som icke hör till hans arvsbesittning,
Pea kapau ʻoku ai ha tangata ʻoku ne fakatapui kia Sihova ʻae ngoue naʻa ne fakatau, ʻaia ʻoku ʻikai ʻi he ngaahi ngoue ʻo hono tofiʻa;
23 så skall prästen åt honom räkna ut beloppet av det bestämda värdet intill jubelåret; och han skall samma dag erlägga detta värde, som du har bestämt; det skall vara helgat åt HERREN.
Pea ʻe toki lau kiate ia ʻe he taulaʻeiki hono fakatatau, ʻio, ʻo hoko ki he taʻu ʻoe siupeli: pea te ne ʻatu ʻe ia ʻi he ʻaho ko ia hoʻo fakatatau, ko e meʻa tapu kia Sihova.
24 Men på jubelåret skall åkern återgå till den av vilken den har blivit köpt, och vilkens arvejord den är.
Pea ʻi he taʻu ʻoe siupeli ʻe toe hoko ʻae ngoue kiate ia naʻe fakatau ia mei ai, ʻio, kiate ia naʻe ʻoʻona ʻae potu fonua ko ia.
25 Och när du bestämmer något värde, skall det alltid bestämmas i helgedomssiklar, sikeln räknad till tjugu gera.
Pea ʻe fai ʻo taau mo e sikeli ʻoe faletapu ʻa hoʻo ngaahi fakatatau kotoa pē: ʻi he sikeli ʻe taha ʻae kela ʻe uofulu.
26 Men det som är förstfött ibland boskap, och som tillhör HERREN redan såsom förstfött, det skall ingen helga; vare sig det är ett djur av fäkreaturen eller ett djur av småboskapen, tillhör det redan HERREN
Ka ko e ngaahi ʻuluaki fānau ʻae fanga manu, ʻaia ʻoku totonu ke ʻa Sihova ʻae ʻuluaki tupu, ke ʻoua naʻa fakatapui ia ʻe ha tangata ʻe tokotaha; pe ko e pulu ia, pe ko ha sipi; ʻoku ʻa Sihova ia.
27 Men om frågan gäller något orent djur, så skall man lösa det efter det värde du bestämmer och lägga femtedelen av värdet därtill. Om det icke löses, så skall det säljas efter det värde du bestämmer.
Pea kapau ʻoku ʻi he manu taʻemaʻa ia, pea ʻe huhuʻi ia ʻo fakatatau ki hoʻo fakatatau, pea te ne fakalahi ʻaki ia hono nima ʻo hono vahe ʻo ia: pea kapau ʻe ʻikai huhuʻi ia, pea ʻe fakatau ia ʻo hangē ko hoʻo fakatatau.
28 Och om frågan gäller något tillspillogivet, vad någon har givit till spillo åt HERREN av sin egendom, det må vara en människa eller ett boskapsdjur eller den åker som är hans arvsbesittning, så får sådant varken säljas eller lösas; allt tillspillogivet är högheligt och tillhör HERREN.
Ka ko e moʻoni ʻe ʻikai fakatau pe huhuʻi ha meʻa ʻe taha, ʻaia kuo fakatapui ʻe ha tangata kia Sihova ʻi he meʻa kotoa pē ʻoku ne maʻu, ʻi he tangata, pe ʻi he manu, pe ʻi he ngoue ʻo hono potu fonua: ko e meʻa fakatapui kotoa pē ʻoku māʻoniʻoni lahi ia kia Sihova.
29 En människa som har blivit tillspillogiven får aldrig lösas; en sådan måste dödas.
‌ʻE ʻikai huhuʻi ha meʻa kuo fakatapui ʻaia kuo fakatapu ʻe he tangata ka ʻe tāmateʻi moʻoni ia.
30 Och all tionde av jorden, vare sig av säden på jorden eller av trädens frukt, tillhör HERREN; den är helgad åt HERREN.
Pea ko hono hongofulu ʻoe vahe kotoa pē ʻoe fonua, pe ko e meʻa ʻi he tenga ʻoe fonua, pe ʻi he ngaahi fua ʻoe ʻakau ʻoku ʻa Sihova ia: ʻoku māʻoniʻoni ia kia Sihova.
31 Om någon vill lösa något av sin tionde, så skall han lägga femtedelen av värdet därtill.
Pea kapau ʻoku tokanga ʻe ha tangata ke huhuʻi ʻae meʻa niʻihi ʻi hono hongofulu ʻoe vahe, ʻe fakalahi ʻaki ʻe ia ia hono nima ʻoe vahe ʻo ia.
32 Och vad beträffar tionde av fäkreatur eller av småboskap, allt som går under herdestaven, så skall av allt detta vart tionde djur vara helgat åt HERREN;
Pea ko e meʻa ʻi hono hongofulu ʻoe vahe ʻi he fanga manu lalahi, pe ʻi he fanga manu siʻi, ʻio, ʻi he manu kotoa pē ʻoku ʻalu ʻi lalo ʻi he vaʻakau, ʻe māʻoniʻoni hono hongofulu kia Sihova.
33 man skall icke efterforska om det är bättre eller sämre, och man får icke utbyta det. Om någon likväl utbyter djuret, så skall både detta och det som har blivit lämnat i utbyte vara heligt; det får icke lösas.
‌ʻE ʻikai te ne kumi ke ʻilo pe ʻoku lelei pe ʻoku kovi ia, pea ʻe ʻikai te ne fetongi ia: pea kapau ʻoku ne fetongi ia, pea ko ia mo ia naʻe fetongi ʻaki ʻe fakatou māʻoniʻoni ia; ʻe ʻikai huhuʻi ia.
34 Dessa äro de bud som HERREN på Sinai berg gav Israels barn genom Mose.
Ko eni ʻae ngaahi fekau, ʻaia naʻe fekau ʻe Sihova kia Mōsese ki he fānau ʻa ʻIsileli ʻi he moʻunga ko Sainai.

< 3 Mosebok 27 >