3 Mosebok 25
1 Och HERREN talade till Mose på Sinai berg och sade:
Pakaiyin Sinai molsang chunga konin, Mose henga hiti hin aseipeh in,
2 Tala till Israels barn och säg till dem: När I kommen in i det land som jag vill giva eder, skall landet hålla sabbat åt HERREN.
Israel chate jouse jah a seiyin, na bonchauva keiman kapehna gam nahung lhun teng uleh agam pumpia jong Pakaiya dia choldam kum anei tei ding ahi.
3 I sex år skall du beså din åker, och i sex år skära din vingård och inbärga avkastningen av landet,
Kumgup sunga na loujaova muchi nathe ding, hitia chu kumgup sunga na lengpi thei nalho ngimsela, chuteng aga nakilo ding ahi.
4 men under det sjunde året skall landet hava vilosabbat, en HERRENS sabbat; då skall du icke beså din åker och icke skära din vingård.
Kum sagi lhinkum levang agamsung pumpin choldam kum anit ding, hitia chu lou jaova muche jeng jong natu thei lou ding, na lengpithei lei jong nalho ngimtah lou ding ahi.
5 Vad som växer upp av spillsäden efter din skörd skall du icke skörda, och de druvor som växa på dina oskurna vinträd skall du icke avbärga. Det skall vara ett sabbatsvilans år för landet.
Chule changval hung kehdoh ho jong na-at lou ding, lengpi lei lholou laiya hung kehdoh aga ho jong nadon da jeng ding, ajeh chu na boncha diuva choldamna kum ahi.
6 Och vad landets sabbat ändå giver skolen I hava till föda: du själv, din tjänare och din tjänarinna, din daglönare och din inhysesman, de som bo hos dig.
Gamsung pumpia dia choldamna kum ahitan, ami chan cheh ading in chule nangma nahin nasoh pasal ham nasoh numei hijon gleh; natha lah mihem hihen lang gamchom ahung kholjin hijong leh, na bonchauva dia anneh ding nahin ngaito peh diu ahi, ati.
7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land skola ock hava sin föda av all dess avkastning.
Nangma gancha ho ahin, na gam'a um gamsa ho jaona hiche gamga soh hochu aneh diu ahi.
8 Och du skall räkna sju årsveckor, det är sju gånger sju år, så att tiden för de sju årsveckorna bliver fyrtionio år.
Kum khat sunga hapta sagi nasim dohji ding, hatpa sagi veijen na simdoh ding hitia chu agoma kumsom li leh kumko aphah ding ahi.
9 Då skall du i sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, låta blåsa i larmbasun; på försoningsdagen skolen I blåsa i basun över hela edert land.
Hiche jou tengleh nangman lha sagi lhinna hiche lhasung mama achu, nisom lhin nikho chule sumkon namut ging ding, hichea chu kithoidamna nikho nagam pumpiuva thong jejua sum kon na lhangsap uva nathejal soh diu ahi.
10 Och I skolen helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för eder; var och en av eder skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av eder skall återfå sin släktegendom.
Kum nga don ahung lhin teng hiche kum chu kum theng tah ahi, hichu na phonjal diu, gamsung pumpia khosa jouse henga chamlhat kum ahitia naphon jalsoh diu ahi; hiche kum hi naboncha diuva jubilee kum ahitan, mihem koi hileh athilkeo jouse akile lah kit ding, mihem jeng jong ama cheh in muna kile cheh ding nahiuve.
11 Ett jubelår skall detta femtionde år vara för eder; då skolen I icke så något, och vad som då växer upp av spillsäden skolen I icke skörda, och I skolen då icke avbärga edra oskurna vinträd.
Hiche kum somnga lhinkum hi nangho jouse dia jubilee kum ahitan, hiche kuma hi muchi jeng jong natu louhel diu, achama hung keh muche chang jeng jong na-at da jeng diu, lengpilei nalho louna beh a hung kehdoh aga ho jong nadon lou ding ahi, ati.
12 Ty det är ett jubelår; heligt skall det vara för eder. Från själva marken skolen I hämta eder föda, av dess avkastning.
Ajeh chu Jubilee kum hi kum theng tah ahi, na boncha diuva atheng ahi; hijeh chun agamsunga anagasa hobou naneh diu ahi.
13 Under ett sådant jubelår skall var och en av eder återfå sin arvsbesittning.
Hitia chu Jubilee kum ahung lhun teng, na boncha uva koi hileh agoulo cheh chu na kile pehto diu ahi.
14 Om I alltså säljer något åt eder nästa eller köpen något av eder nästa, skolen I icke göra varandra orätt:
Na kinaipi henga na thil joh ham, ahilouleh nathil chohsa ham jeng jong chu, hitia thil joh chung chang leh akijoh doh thil chung changa na sopi khat toh adih louva na kibol to thei lou ding ahi.
15 efter antalet år från jubelåret skall du betala din nästa, efter antalet årsgrödor skall han få betalning av dig.
Chule Jubilee aki chaiya pat naheng nakoma na thilchoh chule akum ijat sunga hi jongleh, agamga soh toh kitoh a nangma koma thil ale joh ding ahi, ati.
16 Alltefter som åren äro flera skall du betala högre pris, och alltefter som åren äro färre skall du betala lägre pris; ty ett visst antal grödor är det han säljer till dig.
Kum vang chu ahung tamkhah tah leh hiche thilman chun nasan sah ding, ahinlah akumjat chu alhom khah vangleh athilman jeng jong nalhom sah ding ahi, ajeh chu akum kisim jat dungjuiya aman jong gamga toh ajoh ahi, ati.
17 I skolen icke göra varandra orätt du skall frukta din Gud; ty jag är HERREN, eder Gud.
Na bonchauva khat leh khat nakisuh gimlou heldiu, hiche sangchun na Pathen chu ging jing in, ajeh chu keima na Pakai leh na Pathenu chu kahi, ati.
18 Och I skolen göra efter mina stadgar, och mina rätter skolen I hålla och skolen göra efter dem; då skolen I bo trygga i landet.
Na bonchauva ka chonna dan jouse najuikim soh kei diu, hiche ho jouse chutoh natoh doh diu ahi, chuteng gamsung pumpia na bonchauva lungmong sela nakhosah diu ahi.
19 Och landet skall giva sin frukt, så att I haven nog att äta, och I skolen bo trygga däri.
Agamsunga jong gamga pha hung um doh ding, hitia chu oiva sela naneh thei diu, agam sunga lungmong sela nachen thei diu ahi.
20 Och om I frågen: "Vad skola vi äta under det sjunde året, om vi icke få så och icke få inbärga vår gröda?",
Na bonchauva na ngaito uva, kum sagi ahung lhin kum le ipi ham ineh diu, muchi la itu ta pouvin, chang jeng jong i-at lou diu hitam, tia na lung don khah uva ahi leh,
21 så mån I veta att jag skall bjuda min välsignelse komma över eder under det sjätte året, så att det giver gröda för de tre åren.
Keima tah in kumgup alhin kumle na boncha chung cheh uva phattheina kahin bung lhah peh diu, hichun kum thum sungsea naneh khop diuva anga ahin sodoh ding ahi.
22 Och ännu när I under det åttonde året sån, skolen I hava av den gamla grödan att äta; ända till dess att grödan på det nionde året har kommit in, skolen I hava gammalt att äta.
Na bonchauvin kum get lhin kum apat muchi tujong leu chun lhosoh ga aumsa alui hobou naneh diu, kumko ahung lhina lhosohga athah kahsea lhosohga alui hobou naneh na ai diu ahi, ati.
23 När I säljen jord, skolen I icke sälja den för evärdlig tid, ty landet är mitt; I ären ju främlingar och gäster hos mig.
Gam leiset kiti jong najoh doh thei lou diu, aneipa kei kahin, na bonchauva gamchom mi kholjina kanei nahiuve, ati.
24 I hela det land I fån till besittning skolen I medgiva rätt att återbörda jordegendom.
Hijeh chun hoilai chan hi jongleh nachen na jouse uva, gam leiset lhatdohna man na bonchauva napeh cheh diu ahi.
25 Om din broder råkar i armod och säljer något av sin arvsbesittning, så må hans närmaste bördeman komma till honom och återbörda det brodern har sålt.
Na sopipa hamkhat hahsatna ato jeh a, agam leiset ajoh doh khah a ahileh, ama bana asopipa chu hunga athiljoh doh chu ahung lhat ding ahi.
26 Och om någon icke har någon bördeman, men han själv kommer i tillfälle att anskaffa vad som behöves för att återbörda,
Ahinlah ajoh dohpa ham khat chun, asopi alhat doh thei mi anei tah louva, amavang khonunga ahung haodoh thei dinga auma ahileh, aman ahin kilhat doh thei ding ahi.
27 så skall han räkna efter, huru många år som hava förflutit ifrån försäljningen, och betala lösen för de återstående åren åt den man till vilken han sålde, och han skall så återfå sin besittning.
Hitia chu agamjoh doh pan jong ajohdoh kuma pat phatah a sim ding, ajohna pa henga chu aman jat apeh dia lom cheng chutoh apeh dohtha ding, chujou tengleh ana chodoh pa chun agam leiset chu aboncha anung peh kit ding ahi.
28 Men om han icke förmår anskaffa vad som behöves till att betala honom, så skall det han har sålt förbliva i köparens hand intill jubelåret. Men på jubelåret skall det frånträdas, och han skall då återfå sin besittning.
Ahinlah amapa chun alhat dohna ding aneilouva ahileh, Jubilee kum ahung lhun kahsea ajoh dohnapa koma chu athil joh doh chu chuti um ding ahitan, Jubilee kum ahung lhun phat levang chun achopa chun ale lhatdoh ding, athil neipa chu lechan kit ding ahi.
29 Om någon säljer ett boningshus i en stad som är omgiven med murar, så skall han hava rätt att återbörda det innan ett år har förflutit, sedan han sålde det; hans rätt att återbörda det är då inskränkt till viss tid.
Kula kigensa gam leiset behkah khat tou johdoh a umleh, hiche ajohdoh pa chun ajoh kum sunga chu akile lhat dohthei ding ahi. Ajeh chu kum khat sunga chu akile lhatdohna dia thu anei ahi.
30 Men om det icke har blivit återbördat, förrän hela året är ute, så skall huset, om det ligger i en stad som är omgiven med murar, förbliva köparens och hans efterkommandes egendom för evärdlig tid; det skall då icke frånträdas på jubelåret.
Ahinlah a-in chu kum sunga chu alhatdoh jou louva ahileh, khopi sunga kul ki gensa ki johdoh a akichohpa chun akhang lhum keiya anei ding ahitan, Jubilee kum hung lhung jongleh akile lhatna ding thu anei lou ahitai.
31 Men hus i sådana byar som icke hava murar omkring sig skola räknas till landets åkermark; de skola kunna återbördas, och på jubelåret skola de frånträdas.
Kul kigen lou khopi neocha sunga in ki johdoh ho vang chu, amin mai maiya ki sim peh ding, hiche ho chu lhatdohna tha um ding, hichu Jubilee kum ahung lhunteng lhatdoh ding ahi.
32 Dock skola leviterna inom de städer som äro deras arvsbesittning hava evärdlig rätt att återbörda husen i städerna
Ahinlah Levite chenna khopi ho chu, ama ho ana chennasa akhopi sung uva in ho vang chu, Leviten itih phatlai hi jongleh akile lhatdoh thei diu ahi.
33 Också om någon annan av leviterna inlöser det sålda huset i den stad där han har sin besittning, skall det dock frånträdas på jubelåret; ty husen i levitstäderna äro leviternas arvsbesittning bland Israels barn.
Koi hileh Levi mite akona athuneina aman chah louva ahileh, amaho chenna khopi sunga ana kijoh dohsa in vangchu, Jubilee kum ahung lhun teng kile peh cheh cheh ding ahi, ajeh chu Israel chate chenna tin cheng chu Levi mite dia amaho goulo jeng ahibouve.
34 Och ett fält som är utmark omkring någon av deras städer får icke säljas, ty det är deras evärdliga besittning.
Levi mite dia kikoi gam beh jouse chu, khat a khat cha kijoh doh thei lou ding, hichu amaho dia tonsot goulo ding ahi.
35 Om din broder råkar i armod och kommer på obestånd hos dig, så skall du taga dig an honom; såsom en främling eller en inhysesman skall han få leva hos dig.
Na sopipa chu aneilel valtah a, nakom tah a akivah lelna aum doh a ahileh, nangman jong ima dang gel louva ama chu navah jeng ding, kholgam akona jin banga nakom a khosa jeng ding ahi.
36 Du skall icke ockra på honom eller taga ränta, ty du skall frukta din Gud, och du skall låta din broder leva hos dig.
Natoh le tham akon in apung akal jong tep peh dan lang, na Pathen maiven na sopipa chu nakoma khosa teijo hen, ati.
37 Du skall icke lämna honom dina penningar på ocker eller lämna honom av dina livsmedel mot ränta.
Ama chu veikan dia sum bat napeh thei lou ding, nehle chah jeng jong apung dia nei peh lou ding ahi.
38 Jag är HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land, för att giva eder Kanaans land och vara eder Gud.
Ajeh chu kei matah hi na Pakaiyu leh na Pathenu kahin, nang ho Pathen kahiye tia Cannan gam kapeh diu ahitia, Egypt gam'a kona nahin puigal kaipau chu kahi, ati.
39 Om din broder råkar i armod hos dig och säljer sig åt dig, skall du icke låta honom göra trälarbete;
Hijeh chun nangma nai lama cheng na sopipa chu anei lelval tah a nangma koma ama le ama ahung ki peh lut tah leh, ama chu soh tobanga nagoi thei lou ding ahi.
40 såsom en daglönare och en inhysesman skall han vara hos dig; intill jubelåret skall han tjäna hos dig.
Amapa chu na koma thalah mi banga khosa jeng ding, Jubilee kum ahung lhun kahsea na koma khosa ding ahi.
41 Då skall du giva honom fri, honom själv och hans barn med honom; och han skall återfå sin släktegendom, sin fädernebesittning skall han återfå.
Jubilee akichai teng nangma dalhaa pot tading achate jouse jaona che diu, a insung lama leche diu, apu apa khanga gou ho chu lechan ding ahiuve.
42 Ty de äro mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land; de skola icke säljas såsom man säljer trälar.
Ajeh chu abonchauva keima lhachaa pang ahiuvin; abonchauva Egypt gam'a kona kahin puigal kai ahiuve, hiche jeh chun amaho hi abonchauva sohjoh a najoh doh lou diu ahi.
43 Du skall icke med hårdhet bruka din makt över dem; du skall frukta din Gud.
Nangman ama ho jouse munemna neitah a thu nasei lou ding, na Pathen ging khencha hinkho naman ding ahi.
44 Men om du vill skaffa dig en verklig träl eller trälinna, så skall du köpa en sådan träl eller trälinna från hedningarna som bo runt omkring eder.
Soh pasal ho in numei jong nanei jeng thei ahin, hiche soh ding achu nakom lah a namtin vaipi hochu na chohdoh a navul thei ahi.
45 I mån ock köpa sådana ibland barnen till inhysesmännen som bo hos eder och bland personer av deras släkt, som I haven hos eder, och som äro födda i edert land; sådana skola förbliva eder egendom.
Na bonchauva nalah uva chenglut kholgam mih hochu nachoh doh uva, soh a nalap thei diu ahi, nagam sung pumpiuva chengsa ho jong nachoh thei diu, hitobang mi nachoh doh hou chu na in cheh uva uma nalap le thei diu ahi.
46 Och dem mån I hava att lämna såsom arv åt edra barn efter eder, till egendom och besittning; dem kunnen I hava till trälar evärdligen. Men ibland edra bröder, Israels barn, skall ingen med hårdhet bruka sin makt över den andre.
Chule soh ho chu na chateu banga na goulo diuva na umsah uva, khonunga goulo ding jong nakoi peh diu, nangho Israelte lah a vang khat in khat chunga thuneina tah a vaihoma chatloh thei lou ding ah.
47 Om en främling eller en inhysesman hos dig kommer till välstånd, och en din broder råkar i armod hos honom och säljer sig åt främlingen som bor inhyses hos dig, eller eljest åt någon som tillhör en främlingssläkt,
Na koma cheng kholjin mi chu ahung haodoh jeng tah a, na koma cheng na sopi pakhat machu achen dan ahah satval tah a ahileh; amajeng jong na koma cheng kholjin mipa koma ahung kipeh doh jeng tah a ahileh, chule asopi ho kom ham khat a akijoh doh jeng tah a ahileh,
48 så skall han sedan, efter det att han har sålt sig, kunna lösas ut; någon av hans bröder må lösa honom;
Hitia akijoh nunga chu lelhat kit thei ahi, asopi ho lah akona khat penpen in amapa chu ale lhat kit ding,
49 eller ock må hans farbroder eller hans farbroders son lösa honom, eller må någon annan nära blodsförvant av hans släkt lösa honom; eller om han kommer i tillfälle därtill, må han själv lösa sig.
Ahilouleh apaneo ham apaneo chapa ham khat in jong ale lhat thei ahi, amatoh kinai asopi aheng akom aphung chan khompi ainsung toh kinai pen khat injong alhat doh thei ding, hiche kala chu ama le ama ahung neijou tah levang ama chama kilhat ding ahi.
50 Därvid skall han, jämte den som har köpt honom, räkna efter, huru lång tid som har förflutit ifrån det år då han sålde sig åt honom till jubelåret; och det pris för vilket han såldes skall uppskattas efter årens antal; hans arbetstid hos honom skall beräknas till samma värde som en daglönares.
Ana ki chohdoh patoh akinopto banga, ama le ama akijoh doh niapat Jubilee kum chana asim ding, aman jat chu akum tam leh lhom dungjuiya alepeh ding ahi, anakichoh pan amapa alap sungsea chu thalah man toh kibang ding ahi.
51 Om ännu många år äro kvar, skall han såsom lösen för sig betala en motsvarande del av det penningbelopp som han köptes för.
Jubilee kum lhunna ding kum phabep avat nah laileh, aki lhatdohna dia ana ki chohdohna man chu alang khat alepeh ding ahi.
52 Om däremot allenast få år återstå till jubelåret, så skall han räkna efter detta, sig till godo, och betala lösen för sig efter antalet av sina år.
Ahinlah Jubilee lhinna ding chu kum lhomcha akivat tah a ahileh, aki choh apat akum jat chu avet toh lhon ding, hiche kuma pat chu atohman jat dungjuiya avaldoh chengse chu akile lhat dohna dia ale dip ding ahi.
53 Såsom en daglönare som är lejd för år skall man behandla honom ingen må inför dina ögon med hårdhet bruka sin makt över honom.
Tohman akisim teng hichepa chu thagoi man bep bep a kisim peh ding, koi hileh hichepa tobang chunga engset nanei thei hoa kona navet tup ding ahi.
54 Men om han icke bliver löst på något av de nämnda sätten, så skall han på jubelåret givas fri, han själv och hans barn med honom.
Hiche ho jouse nunga hi, amapa hi aki lhatdoh joulou tah vangleh, chuti uma Jubilee kum ahung lhun teng lhat ding, ama ahin achate jouse jaona lhat tha ding ahitai.
55 Ty Israels barn äro mina tjänare; de äro mina tjänare, som jag har fört ut ur Egyptens land. Jag är HERREN, eder Gud.
Ajeh chu Israel chate hi abonchauva keima lhacha ngen ahiuvin, amaho hi ka lhacha ahin, Egypt gam'a kona keima tah in kahin puigal kai ahiuvin, keima hi na Pakaiyu le na Pathenu chu kahi jinge, ati.
