< Klagovisorna 5 >
1 Tänk, HERRE, på vad som har vederfarits oss skåda ned och se till vår smälek.
Keep in mind, O Lord, what has come to us: take note and see our shame.
2 Vår arvedel har kommit i främlingars ägo, våra hus i utlänningars.
Our heritage is given up to men of strange lands, our houses to those who are not our countrymen.
3 Vi hava blivit värnlösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro såsom änkor.
We are children without fathers, our mothers are like widows.
4 Vattnet som tillhör oss få vi dricka allenast för penningar; vår egen ved måste vi betala.
We give money for a drink of water, we get our wood for a price.
5 Våra förföljare äro oss på halsen; huru trötta vi än äro, unnas oss dock ingen vila.
Our attackers are on our necks: overcome with weariness, we have no rest.
6 Vi hava måst giva oss under Egypten, under Assyrien, för att få bröd till att mätta oss med.
We have given our hands to the Egyptians and to the Assyrians so that we might have enough bread.
7 Våra fäder hava syndat, de äro icke mer, vi måste bära deras missgärningar.
Our fathers were sinners and are dead; and the weight of their evil-doing is on us.
8 Trälar få råda över oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras våld.
Servants are ruling over us, and there is no one to make us free from their hands.
9 Med fara för vårt liv hämta vi vårt bröd, bärga det undan öknens svärd.
We put our lives in danger to get our bread, because of the sword of the waste land.
10 Vår hud är glödande såsom en ugn, för brännande hungers skull.
Our skin is heated like an oven because of our burning heat from need of food.
11 Kvinnorna kränkte man i Sion, jungfrurna i Juda städer.
They took by force the women in Zion, the virgins in the towns of Judah.
12 Furstarna blevo upphängda av deras händer, för de äldste visade de ingen försyn.
Their hands put princes to death by hanging: the faces of old men were not honoured.
13 Ynglingarna måste bära på kvarnstenar, och gossarna dignade under vedbördor.
The young men were crushing the grain, and the boys were falling under the wood.
14 De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upphört med sitt strängaspel.
The old men are no longer seated in the doorway, and the music of the young men has come to an end.
15 Våra hjärtan hava icke mer någon fröjd i sorgelåt är vår dans förvandlad.
The joy of our hearts is ended; our dancing is changed into sorrow.
16 Kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!
The crown has been taken from our head: sorrow is ours, for we are sinners.
17 Därför hava ock våra hjärtan blivit sjuka, därför äro våra ögon förmörkade,
Because of this our hearts are feeble; for these things our eyes are dark;
18 för Sions bergs skull, som nu ligger öde, så att rävarna ströva omkring därpå.
Because of the mountain of Zion which is a waste; jackals go over it.
19 Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron består från släkte till släkte.
You, O Lord, are seated as King for ever; the seat of your power is eternal.
20 Varför vill du för alltid förgäta oss, förkasta oss för beständigt?
Why have we gone from your memory for ever? why have you been turned away from us for so long?
21 Tag oss åter till dig, HERRE, så att vi få vända åter; förnya våra dagar, så att de bliva såsom fordom.
Make us come back to you, O Lord, and let us be turned; make our days new again as in the past.
22 Eller har du alldeles förkastat oss? Förtörnas du på oss så övermåttan?
But you have quite given us up; you are full of wrath against us.