< Klagovisorna 3 >
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Yo soy el hombre que fue afligido Con la vara de su furor.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Me guió y condujo en oscuridad y no en luz.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
Ciertamente se apartó de mí. Contra mí vuelve su mano todo el día.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Consumió mi carne y mi piel, Quebró mis huesos.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Me sitió Y me encerró en tribulación y angustia.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Me encerró a vivir en oscuridad Como los que murieron hace tiempo.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Me cercó con muros de modo que no puedo salir. Me cargó una cadena pesada.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Aun cuando clamo y grito, Cierra oídos a mi oración.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Con piedras labradas bloqueó mi camino Y torció mis senderos.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Él es para mí como oso que acecha, Como león agazapado en lugares secretos.
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
Él trastornó mis caminos. Me destrozó y me dejó desolado.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Entesó su arco, Y me puso como blanco de su flecha.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Él hizo que las flechas de su caja portátil para flechas Penetraran en mis órganos internos.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Soy el escarnio para todo mi pueblo, El estribillo de burla todo el día.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Me llenó de amargura. Me dio a beber ajenjo.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Quebró mis dientes con grava Y me pisoteó en la ceniza,
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
Mi alma está lejos de la paz. Olvidé la felicidad.
18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
Y dije: Mi fuerza y mi esperanza En Yavé perecieron.
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Recuerda mi aflicción y mi angustia, El ajenjo y la hiel.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Ciertamente mi alma recuerda Y está abatida dentro de mí.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Esto le recuerdo a mi mente, Por tanto tengo esperanza:
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Por causa de las misericordias de Yavé No estamos consumidos. Porque sus compasiones no fallan.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Nuevas son cada mañana. Grande es tu fidelidad.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
Yavé es mi porción, dice mi alma, Por tanto espero en Él.
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Bueno es Yavé para los que lo esperan, Para el alma que lo busca.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Bueno es esperar en silencio La salvación de Yavé.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Bueno es para un hombre llevar El yugo desde su juventud,
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Que se siente a solas y guarde silencio Puesto que Él se lo impuso.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Que ponga su boca en el polvo, Tal vez haya esperanza.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Que dé la mejilla al que lo abofetea, Y se harte de afrenta.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Porque ʼAdonay no desechará para siempre.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Aunque entristezca, Él tendrá compasión Según su abundante misericordia.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Porque no aflige voluntariamente, Ni entristece a los hijos de los hombres.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
No aplasta bajo sus pies A todos los cautivos de la tierra.
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
No se aparta del justo juicio a un hombre En presencia de ʼElyón.
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
ʼAdonay no aprueba Pervertir la causa del hombre.
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
¿Quién dice algo y ocurre, A menos que ʼAdonay lo ordene?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
¿No procede de la boca del ʼElyon Tanto lo bueno como lo malo?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
¿Por qué se queja el hombre? Que se queje el hombre por el castigo de sus pecados.
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Examinemos y probemos nuestros caminos, Y regresemos a Yavé.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Levantamos nuestros corazones y manos Hacia ʼEL en el cielo y dijimos:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
Nosotros transgredimos y fuimos rebeldes. Tú no nos perdonaste.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
Te cubriste con furor, Y nos perseguiste. Nos mataste sin compasión.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Te cubriste con una nube muy espesa Para que no pasara la oración.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Nos volviste como excrementos y basura entre los pueblos.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
Todos nuestros enemigos ensanchan sus bocas contra nosotros.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Terror y trampa están sobre nosotros, Desolación y destrucción.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Mis ojos derraman manantiales de agua A causa de la destrucción de la hija de mi pueblo.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Mis ojos manan sin cesar, sin alguna tregua.
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
Hasta que Yavé vea Y mire desde el cielo.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Mis ojos traen sufrimiento a mi alma A causa de las hijas de mi ciudad.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Como a un pájaro me cazaron Los que sin causa son mis enemigos.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Me echaron en la cisterna Y pusieron una piedra sobre mí.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
Las aguas fluyeron sobre mi cabeza. Yo dije: ¡Estoy muerto!
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
De lo más hondo de la fosa, oh Yavé, Invoqué tu Nombre.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
Oíste mi voz: No cierres tu oído A mi suspiro, a mi clamor.
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
Tú te acercaste cuando te invoqué, Dijiste: ¡No temas!
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Oh ʼAdonay, Tú defendiste la causa de mi vida. Tú redimiste mi vida.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Tú viste, oh Yavé, mi opresión. Juzga mi causa.
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Tú viste toda su venganza, Todos sus planes contra mí.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Tú oíste, oh Yavé, Todos sus reproches contra mí.
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
Los labios de mis asaltantes y su murmuración Están contra mí todo el día.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Observa su sentarse y levantarse. Yo soy su estribillo de burla.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Tú, oh Yavé, les recompensarás Según la obra de sus manos.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Les darás dureza de corazón. Tu maldición estará sobre ellos.
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
Oh Yavé, persíguelos en tu furor Y destrúyelos de debajo de los cielos, oh Yavé.