Klagovisorna 3
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Nze muntu eyakangavvulwa n’omuggo ogw’obusungu bwe.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Angobye mu maaso ge n’antambuliza mu kizikiza, awatali kitangaala;
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
ddala, omukono gwe gunnwanyisizza emirundi egiddiriŋŋanwa olunaku lwonna.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Akaddiyizza omubiri gwange n’eddiba lyange era amenye n’amagumba gange.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Antaayizza n’anzijuza obulumi n’okubonaabona.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Antadde mu kizikiza ng’abafu abaafa edda.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Ankomedde n’okuyinza ne siyinza kudduka, ansibye enjegere ezizitowa.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Ne bwe mukoowoola ne mukaabira nga mmusaba anyambe, okusaba kwange akuggalira bweru.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Anteeredde amayinja mu kkubo lyange era akyamizza amakubo gange.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Ng’eddubu bwe liteega, n’empologoma bwe yeekweka
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
yansikambula n’anziggya mu kkubo lyange n’antaagulataagula n’andeka awo nga sirina anyamba.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Yanaanuula omutego gwe, n’anteekawo okuba ssabbaawa ey’obusaale bwe.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Yafumita omutima gwange n’obusaale okuva mu mufuko gwe.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Nafuuka ekisekererwa eri abantu bonna, era bannyooma nga bannyimbirira okuzibya obudde.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Anzijuzza ebikaawa era ampadde ekikompe eky’obubalagaze nkinywe.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Ampadde oluyinjayinja okululya amannyo gange ne gamenyeka; anninnyiridde mu nfuufu.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
Emmeeme yange terina mirembe, n’okujjukira sijjukira bugagga bwe bufaanana.
18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
Era njogera nti, “Ekitiibwa kyange kigenze, n’essuubi lyonna lye nalina mu Mukama limpeddeko.”
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Nzijukira okubonaabona kwange n’okuwankawanka kwange, n’obulumi n’obubalagaze.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Mbijjukira bulungi era bwe mbirowoozaako omutima gwange gulumwa.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Ebyo byonna mbijjukira, kyenvudde mbeera n’essuubi.
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Olw’okwagala kwa Mukama okutaggwaawo, tetulimalibwawo, kubanga ekisa kye tekiggwaawo.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Buli lukya ekisa kyo kiba kiggya; n’obwesigwa bwo bwa lubeerera.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
Njogera mu mutima gwange nti, “Mukama gwe mugabo gwange, kyenaava mbeera n’essuubi mu ye.”
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Mukama mulungi eri abo abamulinamu essuubi, eri oyo amunoonya.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Kirungi omuntu okulindirira obulokozi bwa Mukama n’obukkakkamu.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Kirungi omuntu okwetikka ekikoligo kye mu buvubuka bwe.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Atuulenga yekka mu kasirise kubanga Mukama y’akimwambiseemu.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Leka akweke amaaso ge mu nfuufu, mpozi wanaabaawo essuubi.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Leka aweeyo oluba lwe okukubibwa, era amalibwe n’okuvumibwa.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Kubanga Mukama taligobera bantu bweru ebbanga lyonna.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Newaakubadde ng’aleeta obulumi, aliraga ekisa kubanga okwagala kwe kungi nnyo tekuggwaawo.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Tagenderera kuleeta bulumi newaakubadde okubonaabona ku baana ba bantu.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
Mukama akkiriziganya n’okulinnyirira abasibe,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
n’okuggyako omuntu obwetwaze bwe mu maaso g’Oyo Ali Waggulu Ennyo,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
oba n’obutaba na bwenkanya eri omuntu?
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Ani ayinza okwogera ekintu ne kituukirira, Mukama nga takiragidde?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
Mu kamwa k’oyo Ali Waggulu Ennyo, si mmwe muva ebigambo eby’okubeerwa n’eby’okubonereza?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Lwaki omuntu omulamu yeemulugunya, bw’abonerezebwa olw’ebibi bye?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Twekebere engeri zaffe, era tuzeetegereze, tudde eri Mukama.
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Tuyimuse emitima gyaffe n’emikono gyaffe eri Katonda mu ggulu, twogere nti,
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
“Twayonoona ne tujeema, tokyerabiranga era tonatusonyiwa.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
“Ojjudde obusungu n’otugobaganya, n’otutta awatali kutusaasira.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Weebisseeko ekire, waleme okubaawo okusaba n’okumu okutuuka gy’oli.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Otufudde obusa n’ebisasiro mu mawanga.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
“Abalabe baffe bonna batwogerako ebigambo ebibi.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Tubonyeebonye olw’entiisa n’emitego n’okunyagibwa n’okuzikirizibwa.”
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Amaaso gange gakulukuta emigga gy’amaziga olw’okuzikirira kw’abantu bange.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Era amaaso gange ganeeyongeranga okukulukuta amaziga awatali kusirika,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
okutuusa Mukama lw’alisinzira mu ggulu n’alaba.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Bye ndaba bireeta ennaku ku mutima gwange, olw’ebyo ebyatuuka ku bawala b’ekibuga kyange.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Abalabe bange banjigganya olutata ne baba ng’abayigga ennyonyi.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Bagezaako okuzikiririza obulamu bwange mu bunnya, ne bankasuukirira amayinja;
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
amazzi gaabikka omutwe gwange, ne ndowooza nti, nsanyeewo.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
“Nakoowoola erinnya lyo, Ayi Mukama, nga ndi mu bunnya wansi ennyo;
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
wawulira okwegayirira kwange: toziba matu go eri okukaaba kwange.”
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
Bwe nakukoowoola wansemberera n’oyogera nti, “Totya!”
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Mukama watunula mu nsonga yange, era n’onunula obulamu bwange.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Ayi Mukama, walaba ebibi bye bankola, obasalire omusango nga bwe kibagwanira.
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Walaba bwe bampalana, n’enkwe zaabwe zonna ze bansalira.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Wawulira bye banvuma, Ayi Mukama Katonda, n’enkwe zaabwe zonna ze bansalira,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
obwama n’ebirowoozo eby’abalabe bange bye bantesaako obudde okuziba.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Batunuulire mu kutuula kwabwe ne mu kuyimirira kwabwe; bannyooma nga bwe bannyimbirira.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Obasasule nga bwe kibagwanira Ayi Mukama Katonda, olw’ebikolwa eby’emikono gyabwe.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Osseeko ekibikka ku mitima gyabwe, n’ekikolimo kyo kibabeereko.
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
Obayigganye mu busungu bwo obazikirize ng’osinziira mu ggulu lya Mukama Katonda.
