Klagovisorna 3
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
わたしは彼の怒りのむちによって、悩みにあった人である。
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
彼はわたしをかり立てて、光のない暗い中を歩かせ、
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
まことにその手をしばしばかえて、ひねもすわたしを攻められた。
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
彼はわが肉と皮を衰えさせ、わが骨を砕き、
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
苦しみと悩みをもって、わたしを囲み、わたしを閉じこめ、
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
遠い昔に死んだ者のように、暗い所に住まわせられた。
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
彼はわたしのまわりに、かきをめぐらして、出ることのできないようにし、重い鎖でわたしをつながれた。
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
わたしは叫んで助けを求めたが、彼はわたしの祈をしりぞけ、
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
切り石をもって、わたしの行く道をふさぎ、わたしの道筋を曲げられた。
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
彼はわたしに対して待ち伏せするくまのように、潜み隠れるししのように、
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
わが道を離れさせ、わたしを引き裂いて、見るかげもないみじめな者とし、
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
その弓を張って、わたしを矢の的のようにされた。
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
彼はその箙の矢をわたしの心臓に打ち込まれた。
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
わたしはすべての民の物笑いとなり、ひねもす彼らの歌となった。
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
彼はわたしを苦い物で飽かせ、にがよもぎをわたしに飲ませられた。
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
彼は小石をもって、わたしの歯を砕き、灰の中にわたしをころがされた。
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
わが魂は平和を失い、わたしは幸福を忘れた。
18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
そこでわたしは言った、「わが栄えはうせ去り、わたしが主に望むところのものもうせ去った」と。
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
どうか、わが悩みと苦しみ、にがよもぎと胆汁とを心に留めてください。
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
わが魂は絶えずこれを思って、わがうちにうなだれる。
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
しかし、わたしはこの事を心に思い起す。それゆえ、わたしは望みをいだく。
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
主のいつくしみは絶えることがなく、そのあわれみは尽きることがない。
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
これは朝ごとに新しく、あなたの真実は大きい。
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
わが魂は言う、「主はわたしの受くべき分である、それゆえ、わたしは彼を待ち望む」と。
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
主はおのれを待ち望む者と、おのれを尋ね求める者にむかって恵みふかい。
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
主の救を静かに待ち望むことは、良いことである。
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
人が若い時にくびきを負うことは、良いことである。
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
主がこれを負わせられるとき、ひとりすわって黙しているがよい。
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
口をちりにつけよ、あるいはなお望みがあるであろう。
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
おのれを撃つ者にほおを向け、満ち足りるまでに、はずかしめを受けよ。
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
主はとこしえにこのような人を捨てられないからである。
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
彼は悩みを与えられるが、そのいつくしみが豊かなので、またあわれみをたれられる。
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
彼は心から人の子を苦しめ悩ますことをされないからである。
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
地のすべての捕われ人を足の下に踏みにじり、
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
いと高き者の前に人の公義をまげ、
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
人の訴えをくつがえすことは、主のよみせられないことである。
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
主が命じられたのでなければ、だれが命じて、その事の成ったことがあるか。
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
災もさいわいも、いと高き者の口から出るではないか。
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
生ける人はどうしてつぶやかねばならないのか、人は自分の罪の罰せられるのを、つぶやくことができようか。
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
われわれは、自分の行いを調べ、かつ省みて、主に帰ろう。
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
われわれは天にいます神にむかって、手と共に心をもあげよう。
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
「わたしたちは罪を犯し、そむきました、あなたはおゆるしになりませんでした。
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
あなたは怒りをもってご自分をおおい、わたしたちを追い攻め、殺して、あわれまず、
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
また雲をもってご自分をおおい、祈を通じないようにし、
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
もろもろの民の中に、わたしたちをちりあくたとなさいました。
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
敵はみなわたしたちをののしり、
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
恐れと落し穴と、荒廃と滅亡とが、わたしたちに臨みました。
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
わが民の娘の滅びによって、わたしの目には涙の川が流れています。
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
わが目は絶えず涙を注ぎ出して、やむことなく、
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
主が天から見おろして、顧みられる時にまで及ぶでしょう。
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
わが目はわが町のすべての娘の最期のゆえに、わたしを痛ませます。
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
ゆえなくわたしに敵する者どもによって、わたしは鳥のように追われました。
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
彼らは生きているわたしを穴の中に投げ入れ、わたしの上に石を投げつけました。
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
水はわたしの頭の上にあふれ、わたしは『断ち滅ぼされた』と言いました。
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
主よ、わたしは深い穴からみ名を呼びました。
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
あなたはわが声を聞かれました、『わが嘆きと叫びに耳をふさがないでください』。
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
わたしがあなたに呼ばわったとき、あなたは近寄って、『恐れるな』と言われました。
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
主よ、あなたはわが訴えを取りあげて、わたしの命をあがなわれました。
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
主よ、あなたはわたしがこうむった不義をごらんになりました。わたしの訴えをおさばきください。
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
あなたはわたしに対する彼らの報復と、陰謀とを、ことごとくごらんになりました。
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
主よ、あなたはわたしに対する彼らのそしりと、陰謀とを、ことごとく聞かれました。
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
立ってわたしに逆らう者どものくちびると、その思いは、ひねもすわたしを攻めています。
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
どうか、彼らのすわるをも、立つをも、みそなわしてください。わたしは彼らの歌となっています。
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
主よ、彼らの手のわざにしたがって、彼らに報い、
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
彼らの心をかたくなにし、あなたののろいを彼らに注いでください。
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
主よ、怒りをもって彼らを追い、天が下から彼らを滅ぼしてください」。
