Klagovisorna 3
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
Én vagyok a férfi, ki látta a nyomort indulatának vesszéjével.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
Engem hajtott és elvitt sötétségben és nem világosságban.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
Bizony ellenem újra meg újra fordítja kezét egész nap.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
Elenyésztette húsomat és bőrömet, összetörte csontjaimat.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
Épített ellenem és közrefogott méreggel és fáradalommal.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
Sötét helyeken lakoztatott, mint őskornak holtjait.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
Körülfalazott engem, s nem mehetek ki, súlyosította bilincsemet.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
Ha kiáltok is és fohászkodom, elrekeszti imámat.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
Elfalazta útjaimat faragott kővel, elgörbítette ösvényeimet.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
Leselkedő medve ő nekem, oroszlán a rejtekben.
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
Útjaimat eltérítette, szétvagdalt engem, pusztává tett.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
Megfeszítette íjját s odaállított engem mint czélt a nyilnak.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Bevitte veséimbe tegzének fiait.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
Nevetsége lettem egész népemnek, gúny daluk egész nap.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
Jóllakatott engem keserűségekkel, megittasított ürömmel.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
Megzúzta kaviccsal fogaimat, leszorított a hamuba.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
Letett a békéről lelkem, elfelejtettem a jólétet.
18 Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
S mondtam: Elveszett az életerőm és várakozásom az Örökkévalótól.
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
Gondolj nyomoromra éa hontalanságomra; üröm és méreg!
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
Gondolva gondol rá és meggörnyed bennem a lelkem.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
Ezt veszem szivemre, azért várakozom.
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
Az Örökkévaló kegyei bizony nem fogytak el, bizony nem lett vége irgalmának.
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
Újak reggelenként, nagy a te hűséged!
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
Osztályrészem az Örökkévaló, mondta lelkem, azért várakozom reá.
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
Jóságos az Örökkévaló az őt remélőkhez, a lélekhez, mely őt keresi.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
Jó, midőn hallgatagon várakozik az Örökké való segedelmére.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
Jó a férfinak, midőn jármot visel, ifju korában!
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
Magánosan üljön és hallgasson, mert ő vetette rá.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
Porba tegye száját – hátha van remény.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
Odaadja orczáját az őt ütőnek, lakjék jól gyalázattal.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
Mert nem vet el örökre az Úr.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
Mert ha bút okozott, majd irgalmaz kegyei bősége szerint.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
Mert nem szíve szerint sanyargatta és búsította az ember fiait,
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
hogy valaki lesújtja lábai alá mind az ország foglyait,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
hogy elhajlítja a férfi jogát a legfelsőnek színe előtt;
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
hogy elgörbíti az embert pörében – nem látta volna az Úr?
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
Ki az, ki mondta, és lett, amit az Úr nem parancsolt volna?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
A Legfelsőnek szájából nem származik-e a rossz és a jó?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
Hát mit panaszkodik az ember, míg él, a férfi az ő vétkei mellett?
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
Kutassuk át utainkat s vizsgáljuk meg, bogy megtérjünk az Örökkévalóhoz!
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
Emeljük fel szivünket kezeinkkel együtt Istenhez az égben!
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
Mi el pártoltunk és engedetlenkedtünk, te nem bocsátottál meg.
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
Haragban elfödted magadat s üldöztél minket, öltél, nem sajnáltál.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
Elfödted magadat felhővel; hogy át nem hatott imádság.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
Szemétté és megvetéssé tettél minket a népek közt.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
Szájukat nyitották reánk mind az ellenségeink.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
Rettegés és örvény jutott nekünk, a pusztulás és romlás.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
Vizpatakoktól folyik szét szemem népem leányának romlása miatt.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
Szemem elomlott s nem csillapodott, szünet nélkül,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
míg le nem tekint és nem látja az Örökkévaló az égből.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
Szemem bút okozott lelkemnek városomnak mind a leányai miatt.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
Vadászva vadásztak rám, mint madárra, ok nélkül való ellenségim.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
Gödörbe szorították éltemet s követ hajítottak reám.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
Vizek áradtak fejem fölé, azt mondtam: el vagyok veszve.
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
Szólítottam nevedet, Örökkévaló, mélységes gödörből.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
Szavamat hallottad, ne rejtsd el füledet, szabadulásom kedvéért, fohászom elől!
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
Közel voltál, amely napon hívtalak, azt mondtad: ne félj!
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
Vitted, Uram, lelkem ügyeit, megváltottad éltemet.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
Láttad, Örökkévaló, bántalmamat, szerezz jogot nekem!
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
Láttad minden boszúállásukat, mind az ő gondolataikat ellenem.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
Hallottad gyalázásukat, Örökkévaló, mind az ő gondolataikat ellenem.
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
Támadóim ajkai és elmélkedésük ellenem vannak egész nap.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
Ültöket és keltöket tekintsd, én vagyok gúnydaluk.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
Viszonozd nekik tettüket, Örökkévaló, kezeik műve szerint!
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
Adjad nekik szívnek elborulását: átkodat nekik!
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
Üldözd haragban és semmisítsd meg őket az Örökkévaló egei alól!
