Domarboken 9
1 Men Abimelek, Jerubbaals son, gick bort till sin moders bröder i Sikem och talade till dem och till alla som voro besläktade med hans morfaders hus, och sade:
Nikhat hi Gideon chapa Abimelech chu Shechem ache in, apupa hichu anu sopipa chu gavil dingin achen ahi. Aman amahole anu insungmi adangho jah a chun hitin aseije,
2 "Talen så till alla Sikems borgare: Vilket är bäst för eder: att sjuttio män, alla Jerubbaals söner, råda över eder, eller att en enda man råder över eder? Kommen därjämte ihåg att jag är edert kött och ben."
“Shechem khomite lah a lamkai ho kommah Gideon chate som sagi hon nachunguva vai ahomding nadeijuvam ahilouleh mikhat’in vai ahomding nadei joh uvam tin dongun anatin ahi. Chuleh keimahi nathisan uleh naphe navou u kahi ti geldoh un” atin ahi.
3 Då talade hans moders bröder till hans förmån allt detta inför alla Sikems borgare. Och dessa blevo vunna för Abimelek, ty de tänkte: "Han är ju vår broder."
Hitichun Abimelech puteh on ama thakhellin Shechem miteho chu anadongun ahi. Hiche thuhi Shechem mite hon giltah a ageljouvun Abimelech chu akinaipiu ahiyeh in achunguva vaihom dingin alheng tauvin ahi.
4 Och de gåvo honom sjuttio siklar silver ur Baal-Berits tempel; för dessa lejde Abimelek löst folk och äventyrare, vilkas anförare han blev.
Hijeh chun amahon Baal-berith houin na konin dangka somsagi anapeuvin, hichu mangcha in aman miduhdahlou miphabep anungjui dingin akisemmin ahi.
5 Därefter begav han sig till sin faders hus i Ofra och dräpte där sina bröder, Jerubbaals söner, sjuttio män, och detta på en och samma sten; dock blev Jotam, Jerubbaals yngste son, vid liv, ty han hade gömt sig.
Chujouvin Abimelech chu Ophrah khopia apa insunga ache in, songkhat mangchan asopi te Gideon chapa somsagi chu agathat gamtan ahi. Ahin u-cha holah a aneopen Jotham chu jamdoh in ana kiseldoh tan ahi.
6 Sedan församlade sig alla Sikems borgare och alla som bodde i Millo och gingo åstad och gjorde Abimelek till konung vid Vård-terebinten invid Sikem.
Hiche jouchun Shechem leh Beth-millo khomite lah a lamkai hochu Shechem khompi kom gangpi phungnoijah akikhommun Abimelech chu leng achansah taove.
7 När man berättade detta far Jotam, gick han åstad och ställde sig på toppen av berget Gerissim och hov upp sin röst och ropade och sade till dem: "Hören mig, I Sikems borgare, för att Gud ock må höra eder.
Jotham’in hichehi ajahdoh phatnin Gerezim molchung vummah akaldoh in kho ahin samtan ahi, “Shechem khocheng miteho kathuseihi ngaijuvin! Pathenin nathuseiju angaiding nadeijuleh kathuseihi neingai peh un!
8 Träden gingo en gång åstad för att smörja en konung över sig. Och de sade till olivträdet: 'Bliv du konung över oss'
Phat khatnin thingphung hon alengpau ding alheng gouvin amasapen in Olive thingphung kommah aseijun, kalengpao dingin neipanpeh un atiuve!
9 Men olivträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min fetma, som både gudar och människor ära mig för, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
Ahinlah Olive thingphung anompon, hitin aseijin ahi, keiman Olive thao kaputdoh sah a Pathen le mihemte kakipasahji hi kangah’a, iti thingphung dangho chunga vai kagahom dingham? ati.
10 Då sade träden till fikonträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
Chujouvin theichang phung komma agaseijun nangma kalengpau vin hung pang tan agatiuve.
11 Men fikonträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min sötma och min goda frukt och gå bort för att svaja över de andra träden?'
Ahinlah theichang phung chu ana nompon hitin ahinseije, ‘Keiman theichang lhumkei kagadohsah hi kadalhah a hiche thingphung holah a hi iti kaga vaihom dingham?’ ati.
12 Då sade träden till vinträdet: 'Kom du och bliv konung över oss.'
Hiche jouchun lengpithei phung komma agaseijun kalengpau vin hung pangtan agatiuve,
13 Men vinträdet svarade dem: 'Skulle jag avstå från min vinmust, som gör både gudar och människor glada, och gå bort för att svaja över de andra träden?'
Ahinlah lengpithei phung chu ananompon hitihin ahin seije, ‘Keima Pathen leh mihemte kakipasahna hiche tuilhum kaput dohsah hi kangah’a iti hiche thingphungho chunga hi kaga vaihom dingham anatin ahi.
14 Då sade alla träden till törnbusken: 'Kom du och bliv konung över oss.'
Ajona in thingphung jouse chu acheuvin lingphung kommah hunginlang kalengpau vin hung pangtan agatiuve.
15 Törnbusken svarade träden: 'Om det är eder uppriktiga mening att smörja mig till konung över eder, så kommen och tagen eder tillflykt under min skugga; varom icke, så skall eld gå ut ur törnbusken och förtära cedrarna på Libanon.'
Hiche lingphung chun thingho kommah hitin ahin seije, “Nanghon keimahi nalenguva neitun nom uleh, hungun lang kalimnoi jahin hung kisel tauvin, achutilouleh keija kon in mei hungkongdoh intin Lebanon na um Cedar thingphung jouse akahvam ding ahi,” ati.
16 Så hören nu: om I haven förfarit riktigt och redligt däri att I haven gjort Abimelek till konung, och om I haven förfarit väl mot Jerubbaal och hans hus, och haven vedergällt honom efter hans gärningar --
Jothamin aseiben, “Tun nanghon Abimelech chu nalengpau dinga natun uhi lungthengtah leh bolding lomtah a nabollu hinam chuleh Gideon leh achilhahte chunga hi them nachandiu hinam? Kigellun. Aman atohdoh ho chunga ahiding bangtah a janale hetpehna achanding doltah nachan sah u hinam?
17 ty I veten att min fader stridde för eder och vågade sitt liv för att rädda eder från Midjans hand,
Ajeh chu aman ahinkho phal ngam’a nangho Midiante a konna nahuhdoh u ahi.
18 under det att I däremot i dag haven rest eder upp mot min faders hus och dräpt hans söner, sjuttio män, på en och samma sten, och gjort Abimelek, hans tjänstekvinnas son, till konung över Sikems borgare, eftersom han är eder broder --
Ahinlah tunin nanghon kapaleh achilhah ho chungah khan gitlouna nasatah nabollun achate somsagi jen chu songkhat mangchan nathat tauvin ahi. Hitichun asoh numeinu chapa Abimelech chu nasopiu ahiyeh in nalengpau vin natung tauvin ahi.
19 om I alltså denna dag haven förfarit riktigt och redligt mot Jerubbaal och hans hus, då mån I glädja eder över Abimelek, och han må ock glädja sig över eder;
Tunia na natoh uhi Gideon chungle achilhah ho chunga lungtheng tah le jana neitah a natoh u ahileh Abimelech chungah nanghon kipana muvin chuleh amanjong nangho chungah kipana muhen.
20 varom icke, så må eld gå ut från Abimelek och förtära Sikems borgare och dem som bo i Millo, och från Sikems borgare och från dem som bo i Millo må eld gå ut och förtära Abimelek."
Amavang nanghon lungtheng tah a nabollu ahilouleh vang Abimelech a kon in meihung kongdoh henlang Shechem leh Beth-millo a chengho lah a lamkaiho jouse vallhum hen, chuleh Shechem leh Beth-millo’a chenghoa kon in meihung koudoh henlang Abimelech vallhum hen.” Tin anasam in ahi.
21 Och Jotam skyndade sig undan och flydde bort till Beer, och där bosatte han sig för att vara i säkerhet för sin broder Abimelek.
Hiche jouchun Jotham ajamdoh in, asopipa Abimelech akichat jeh in Beer ah agachengtai.
22 När Abimelek hade härskat över Israel i tre år,
Abimelech hin Israelte chung’a kum thum lhingset vai anapo in ahi.
23 sände Gud en tvedräktsande mellan Abimelek och Sikems borgare, så att Sikems borgare avföllo från Abimelek.
Pathen’in lhagao khat ahinsollin Abimelech leh Shechem khomite lamkai ho kikah a kiboina asodoh sah tan, hichun amaho akiphin taove.
24 Detta skedde, för att våldet mot Jerubbaals sjuttio söner skulle bliva hämnat, och för att deras blod skulle komma över deras broder Abimelek som dräpte dem, så ock över Sikems borgare, som lämnade honom understöd, så att han kunde dräpa sina bröder.
Abimelech chu Gideon chapa sagi athajeh chuleh Shechem ma chenghon Abimelech in asopiho athachu ana tosot jeh un Pathen’in amaho chu gotna apetan ahi.
25 För att skada honom lade Sikems borgare nu folk i försåt på bergshöjderna, och dessa plundrade alla som drogo vägen fram därförbi. Detta blev berättat för Abimelek.
Hichun Shechem khomiten Abimelech chu molchunga achaanglhi uvin hilanga cheho jouse chu anachom’un ahi. Ahin hitobang atohgot uchu mikhat in Abimelech henga agaseipeh tan ahi.
26 Men Gaal, Ebeds son, kom nu dit med sina bröder, och de drogo in i Sikem. Och Sikems borgare fattade förtroende för honom.
Nikhat hi Ebed chapa Gaal kitipa chu Shechem ma asopi hotoh achaolut uvin ahileh, akhomite lamkaihon ama chu atahsan jotauvin ahi.
27 Så hände sig en gång att de gingo ut på fältet och avbärgade sina vingårdar och pressade druvorna och höllo en glädjefest, och de gingo därvid in i sin guds hus och åto och drucko, och uttalade förbannelser över Abimelek.
Shechem’a kumlhun nehlechah kikhol khom phatna kimang golvah chu akho munna chengten semthu pathen ahounao houin na chun amangun ahi. Lengpithei twi chu nengtah alonjing pettah chun mijousen Abimelech chu asamse asamse jengtauvin ahi.
28 Och Gaal, Ebeds son, sade: "Vad är Abimelek, och vad är Sikem, eftersom vi skola tjäna honom? Han är ju Jerubbaals son, och Sebul är hans tillsyningsman. Nej, tjänen män som härstamma från Hamor, Sikems fader. Varför skulle vi tjäna denne?
“Abimelech hi koi hija ham?” tin Gaal chun asamtan ahi. “Amachu Shechem cha tahbeh ahipoi” ahileh ama lhacha kin ibola itoh diuham? Amachu Gideon chabou ahin chuleh Zebul hi ama noidoupa maimai ahibouve, Shechem phutdohpa Hamor chapa tahbeh ho kinbou iboldiu ahi, ipi dinga Abimelech lhacha na itoh diuham?
29 Ack om jag hade detta folk under min vård! Då skulle jag driva bort Abimelek." Och i fråga om Abimelek sade han: "Föröka din här och drag ut."
Keimahi hilai munna vaipo hileng Abimelech hi kasuhmang ding ahi. Keiman ama kommah epia phabep hinkipuijin chuleh hunginlang kisatto hite katiding ahi,” tin Gaal in ana samtan ahi.
30 Men när Sebul, hövitsmannen i staden, fick höra vad Gaal, Ebeds son, hade sagt, upptändes hans vrede.
Ahin Zebul hiche khopia lamkaipa chun Gaal thusei chu ajahdoh phatnin alunghang lhehjengin ahi.
31 Och han sände listeligen bud till Abimelek och lät säga: "Se, Gaal, Ebeds son, och hans bröder hava kommit till Sikem, och de hålla just nu på att uppvigla staden mot dig.
Hichun aman Arumah-a um Abimelech komma chun thupole ho khat asollin hitihin aseije, “Ebed chapa Gaal leh asopite chu Shechem’a cheng dingin ahungin, tun amahon khopi mitehi nangma dou dingin atildoh tan ahi.
32 Bryt därför nu upp om natten, du med ditt folk, och lägg dig i bakhåll på fältet.
Nasepaite toh jannin hungin lang loujao dunga khun hung kisellin lang,
33 Sedan må du i morgon bittida, när solen går upp, störta fram mot staden. När han då med sitt folk drager ut mot dig, må du göra med honom vad tillfället giver vid handen."
Jingkah kho ahungvah vahleh khopihi hinbulu jengin, Gaal leh aloiho nangma dou dia kisaho sese chunga chu nangman nadei deija nabolthei ahitai” ati.
34 Då bröt Abimelek med allt sitt folk upp om natten, och de lade sig i bakhåll mot Sikem, i fyra hopar.
Hijeh chun Abimelech leh amite jouse jannin acheuvin loili in akihom khen un Shechem chu aumtauvin ahi.
35 Och Gaal, Ebeds son, kom ut och ställde sig vid ingången till stadsporten; och i detsamma bröt Abimelek med sitt folk fram ifrån bakhållet.
Abimelech le asepaite chu akiselnaova konna ahung potdoh phat chun Gaal chu khopi kelkot achun ana dingin ahi.
36 När då Gaal såg folket, sade han till Sebul: "Se, där kommer folk ned från bergshöjderna." Men Sebul svarade honom: "Det är skuggan av bergen, som för dina ögon ser ut såsom människor."
Gaal chun amaho chu amu phatnin Zebul kommah ahin seije, “Ven molvumma konin mihonpi phabep ahungsuh uve” ati. Zebul chun ahin donbutnin “Hichu thinglhanga thil legao ho pouchu mihem limma namu khattou hinte” ati.
37 Gaal tog åter till orda och sade: "Jo, där kommer folk ned från Mittelhöjden, och en annan hop kommer på vägen från Teckentydarterebinten."
Ahinlah Gaal chun aseikit’in, “Ahipoi molla konkhun mipi phabep ahungsuh in ahi” atikit in ahi, chuleh loi chomkhatjong doi kisanna gangpi phung galkaina lampia kon jongkhun ahung suh uve,” atin ahi.
38 Då sade Sebul till honom: "Var är nu din stortalighet, du som sade: 'Vad är Abimelek, eftersom vi skola tjäna honom?' Se, här kommer det folk som du så föraktade. Drag nu ut och strid mot dem.
Hichun Zebul chun ama lam ahin nga’in ahin donbutnin ahi. “Tuahi nakama nanop nop naseichu hoilang geija hitam? Abimelech koiham, eihon ama kin ipi dinga ibol ding uham nati hilouham? Nangin nahouset hochu tun khopi pamma aum uve! Potdoh inlang gakisatpi tan,” atipeh tan ahi.
39 Så drog då Gaal ut i spetsen för Sikems borgare och gav sig i strid med Abimelek.
Hijeh chun Gaal in Shechem khomite lamkai hochu Abimelech te kisat dingin apuitan ahi.
40 Men Abimelek jagade honom på flykten, och han flydde undan för honom; och många föllo slagna ända fram till stadsporten.
Ahinlah Abimelech chun Gaal ahindellin, chuleh Shechem mite tamtah chu akisukha un, chule khopi kelkot langa hunglejam hochu alhukaam tauvin ahi.
41 Och Abimelek stannade i Aruma; men Sebul drev bort Gaal och hans bröder och lät dem icke längre stanna i Sikem.
Abimelech chu Arumah langah akiletan, Zebul chun Gaal leh asopi hochu anodohtan ahi.
42 Dagen därefter gick folket ut på fältet; och man berättade detta för Abimelek.
Ajing chun Shechem mipite chu galsat dingin ahung kondoh kittauvin ahi. Abimelech chun hichu ajahdoh phatnin,
43 Då tog han sitt folk och delade dem i tre hopar och lade sig i bakhåll på fältet. Och när han fick se att folket gick ut ur staden, bröt han upp och anföll dem och nedgjorde dem.
Amite chu loithum’in ahom khennin loujaovah amaho chu achaanglhi tauvin ahi. Abimelech in Shechem mipi teho chu akhopi uva konna ahung kondoh amudoh phat’in, amaho jong akisel naova kon in ahung potdoh'un akisatpi tauvin ahi.
44 Abimelek och de hopar han hade med sig störtade nämligen fram och ställde sig vid ingången till stadsporten; men de båda andra hoparna störtade fram mot alla som voro på fältet och nedgjorde dem.
Abimelech aloihon khopi kelkotchu anokhum um Shechem mite chu ahunglelut kit theilou nadiuvin akhahtan tauvin ahi. Langkhat ah Abimelech mite loini kihomkhen chun phaileijah amahochu anasat chap jengun ahi.
45 När så Abimelek hade ansatt staden hela den dagen, intog han den och dräpte det folk som fanns därinne Sedan rev han ned staden och beströdde platsen med salt.
Nilhum keijin akisatnun ajona in Abimelech chun khopi chu alatan ahi. Aman mipiho chu athatgammin khopi chu asuchimmin toll ajang pumpichu chi asokhumtan ahi.
46 När besättningen i Sikems torn hörde detta, begåvo de sig alla till det fasta valvet i El-Berits tempelbyggnad.
Khosung chengho lah a lamkaiho Shechem inting vumma chengho chun thilsoh hochu ajahphat un ajam’un Baal doi houna in na chun alut un akisel tauvin ahi.
47 Och när det blev berättat for Abimelek att hela besättningen i Sikems torn hade församlat sig där,
Mikhatnin Shechem khomi lamkai hochu asemthu pathen houna insunga akiselluve ti Abimelech chu agaseipeh phat nin,
48 gick han med allt sitt folk upp till berget Salmon; och Abimelek tog en yxa i sin hand och högg av en trädgren och lyfte upp den och lade den på axeln; och han sade till sitt folk: "Gören med hast detsamma som I haven sett mig göra."
Asepaite hochu Zalmon mol langa apuitou tan ahi, aman heicha khat alan thingboh hochu atulhan alengkouva akiput in ahi. Chuin aman amite jah ah “Gangtah hin keibol tobang hin bollun,” ati.
49 Då högg också allt folket av var sin gren och följde efter Abimelek, och de lade grenarna intill det fasta valvet och tände upp eld till att förbränna valvet jämte dem som voro där. Så omkommo ock alla de människor som bodde i Sikems torn, vid pass tusen män och kvinnor.
Hitichun abonchaovin thingbah chu akisatnun Abimelech bol tobang chun abolsoh tauvin ahi. Amahon thingbah hochu a houin bang chunga chun asekhommun meiyin ahal khum tauvin ahi. Hichun Shechem inting vumma um mipi jouse chu athigamtan ahi. Amaho chu numei pasal agommin mi sangkhat ahiuve.
50 Och Abimelek drog åstad till Tebes och belägrade Tebes och intog det.
Hiche banchun Abimelech in Thebez khopi chu anokhum in alataan ahi.
51 Men mitt i staden var ett starkt torn, och dit flydde alla män och kvinnor, alla borgare i staden, och stängde igen om sig; sedan stego de upp på tornets tak.
Ahinlah khopi sunga chun intingvum lhoutah khat aummin, khopi sunga mipite jouse chu numei pasal abonchaovin hiche munna chun ajamlut tauvin ahi. Amahole amaho kot akikam khummun intingvum chung vumma akaldoh tauvin ahi.
52 Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld.
Abimelech in amaho chu ajuilut’in intingvumma chu nokhum agon ahi. Ahinlah aman alutnao munchu gahhal ding agot laitah in,
53 Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.
Numei khatnin nching danna konna sumhei songkhat ahin seplhan ahileh Abimelech luchanga chun achun aluchu asepkeh tan ahi.
54 Då ropade han med hast på sin vapendragare och sade till honom: "Drag ut ditt svärd och döda mig, för att man icke må säga om mig: En kvinna dräpte honom." Då genomborrade hans tjänare honom, så att han dog.
Aman agalmanchah poa gollhangpa komma chun gangtah in “Nachemjam satdoh loijinlang neihin thatnin, achuti louleh min numei khatnin Abimelech athattai tiget inte,” ahi. Hichun gollhangpa chun Abimelech chu ana sunlihtai.
55 När nu israeliterna sågo att Abimelek var död, gingo de hem, var och en till sitt.
Abimelech miten amachu athitai ti amudoh phat’un akikhen tellun aincheh uvah akile tauvin ahi.
56 Alltså lät Gud det onda som Abimelek hade gjort mot sin fader, då han dräpte sina sjuttio bröder, komma tillbaka över honom.
Hitihin Abimelech in apadouna a asopite somsagi ana tha jeh chun Pathen’in achunga phu ana latan ahi.
57 Och allt det onda som Sikems män hade gjort lät Gud ock komma tillbaka över deras huvuden. Så gick Jotams, Jerubbaals sons, förbannelse i fullbordan på dem.
Shechem mipite jongchu thilse boljeh un Pathen’in achung'uva phu alatan ahi. Hitichun Gideon chapa Jotham min agaosapna chu aguilhungtan ahi.
