< Domarboken 20 >

1 Då drogo alla Israels barn ut, och menigheten församlade sig såsom en man, från Dan ända till Beer-Seba, så ock från Gileads land, inför HERREN i Mispa.
Mwet Israel nukewa, mutawauk Dan me layen nu eir, nwe Beersheba layen nu epang, oayapa Gilead layen nu kutulap, elos fahsreni fal nu ke pang nu selos. Elos toeni nu sie ye mutun LEUM GOD in acn Mizpah.
2 Och de förnämsta i hela folket alla Israels stammar, trädde fram i Guds folks församling: fyra hundra tusen svärdbeväpnade mån till fots.
Mwet kol lun sruf nukewa lun Israel elos wi toeni se inge. Pisen mukul wo matwa nu ke mweun sun mwet angfoko tausin.
3 Men Benjamins barn fingo höra att de övriga israeliterna hade dragit upp till Mispa. Och Israels barn sade: "Omtalen huru denna ogärning har tillgått."
In pacl se inge mwet in sruf lal Benjamin elos lohngak lah mwet Israel nukewa saya elos oru tukeni se inge in acn Mizpah. Na mwet Israel elos siyuk, “Fahkma lah fuka nwe ma koluk lulap se inge sikyak?”
4 Då tog den levitiske mannen, den mördade kvinnans man, till orda och sade: "Jag och min bihustru kommo till Gibea i Benjamin för att stanna där över natten.
Na mwet Levi se ma anwuki mutan kulansap kia el topuk ac fahk, “Nga ac mutan kulansap kiuk ah som in tuh motulla in acn Gibeah, yen sin sruf lal Benjamin.
5 Då blev jag överfallen av Gibeas borgare; de omringade huset om natten för att våldföra sig på mig. Mig tänkte de dräpa, och min bihustru kränkte de, så att hon dog.
Mukul in acn Gibeah elos tuku in tuh sruokyuwi, ac elos kuhlasla lohm sac in fong sac. Elos tuh nunku in uniyuwi, tuh pa elos sruokya mutan kulansap se kiuk ah, ac akkolukyal nwe el misa.
6 Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände styckena omkring över Israels arvedels hela område, eftersom de hade gjort en sådan skändlighet och galenskap i Israel.
Na nga eis manol, ac sipikya nu ke ip singoul luo, ac supwalik kais sie ip nu sin sruf lun Israel. Mwet Gibeah inge elos orala ma koluk na fohkfok se inmasrlosr.
7 Se, nu ären I allasammans här, I Israels barn. Läggen nu fram förslag och råd här på stället."
Kowos nukewa ma toeni inge, kowos mwet Israel. Mea kut ac oru ke ma se inge uh?”
8 Då stod allt folket upp såsom en man och sade: "Ingen av oss må gå hem till sin hydda, ingen må begiva sig hem till sitt hus.
Na mwet nukewa elos tukeni tuyak ac fahk, “Wangin sie sesr ac folokla nu lohm sel ah, finne elos su muta in lohm nuknuk ku elos su muta in lohm na pwaye.
9 Detta är vad vi nu vilja göra med Gibea: vi skola låta lotten gå över det.
Pa inge ma kut ac oru uh: kut ac fah susfa, ac sulela kutu sesr in som mweuni acn Gibeah.
10 På vart hundratal i alla Israels stammar må vi taga ut tio män, och på vart tusental hundra, och på vart tiotusental tusen, för att dessa må skaffa munförråd åt folket, så att folket, när det kommer till Geba i Benjamin, kan göra med staden såsom tillbörligt är för all den galenskap som den har gjort i Israel."
Sie tafu singoul sin mwet Israel ac fah fosrngakin mongo nun mwet mweun, ac mwet lula nukewa ac fah som mweuni acn Gibeah ke sripen ouiya koluk se elos orala in Israel inge.”
11 Så församlade sig vid staden alla män i Israel, endräktigt såsom en man.
Ke ma inge mukul nukewa in acn Israel elos nunak sefanna in mweuni acn we.
12 Och Israels stammar sände åstad män till alla Benjamins stammar och läto säga; "Vad är det för en ogärning som har blivit begången ibland eder!
Mwet in sruf lun Israel elos supwalik mwet in utuk kas nu in acn lun sruf lal Benjamin nufon ac fahk, “Ma koluk fuka se kowos orala inge?
13 Lämnen nu ut de onda män som bo i Gibea, så att vi få döda dem och skaffa bort ifrån Israel vad ont är." Men benjaminiterna ville icke lyssna till sina bröders, de övriga israeliternas, ord.
Fuhlema mwet ma oru ma koluk se in acn Gibeah inge nu sesr tuh kut in onelosla, tuh ma koluk se inge in wanginla liki acn Israel.” Tusruktu mwet in sruf lal Benjamin elos tiana lohang nu ke mwet Israel wialos.
14 I stället församlade sig Benjamins barn från sina städer till Gibea, för att draga ut till strid mot de övriga israeliterna.
Ouinge mwet in siti nukewa in acn Benjamin elos fahsreni nu Gibeah ac akola in mweun lain mwet wialos in sruf lun Israel.
15 På den dagen mönstrades Benjamins barn, de utgjorde från dessa städer tjugusex tusen svärdbeväpnade män; vid denna mönstring medräknades icke de som bodde i Gibea, vilka utgjorde sju hundra utvalda män.
In len sac mwet Benjamin elos pangon tausin longoul onkosr mwet mweun liki siti nukewa, in weang mwet Gibeah.
16 Bland allt detta folk funnos sju hundra utvalda män som voro vänsterhänta; alla dessa kunde med slungstenen träffa på håret, utan att fela.
Inmasrlon mwet inge nukewa oasr mwet itfoko selos solla, ac mwet inge nukewa mwet lasa. Kais sie selos arulana oalel. Finne aunsuf soko, tia ku in oalla.
17 Och när Israels män -- Benjamin frånräknad -- mönstrades, utgjorde de fyra hundra tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro krigsmän.
Mwet Israel nukewa, sayen mwet in sruf lal Benjamin, elos solani angfoko tausin mwet pisrla ke mweun.
18 Dessa bröto nu upp och drogo åstad till Betel och frågade Gud. Israels barn sade: "Vem bland oss skall först draga ut i striden mot Benjamins barn?" HERREN svarade: "Juda först."
Mwet Israel elos som nu ke acn in alu lalos in acn Bethel, ac elos siyuk sin God, “Su sin sruf inge fal in som meet in lain mwet Benjamin?” Na LEUM GOD El fahk, “Sruf lal Judah.”
19 Då bröto Israels barn upp följande morgon och lägrade sig framför Gibea.
Ouinge mwet Israel elos mukuiyak som ke lutu tok ah, ac tulokunak lohm nuknuk selos apkuran nu ke siti Gibeah.
20 Därefter drogo Israels män ut till strid mot Benjamin; Israels män ställde upp sig till strid mot dem vid Gibea.
Elos som in lain mwet mweun lun Benjamin, ac oakiya solse lalos in acn ma ngetang nu ke siti ah.
21 Men Benjamins barn drogo ut ur Gibea och nedgjorde på den dagen tjugutvå tusen man av Israel.
Mwet mweun lun mwet Benjamin elos oatula liki siti selos, ac elos uniya mwet mweun longoul luo tausin sin mwet Israel meet liki fongeni.
22 Folket, Israels män, tog dock åter mod till sig och ställde upp sig ännu en gång till strid på samma plats där de hade ställt upp sig första dagen.
Na mwet Israel elos folokla nu ke acn in alu lalos, ac tung mwemelil ye mutun LEUM GOD nwe ke ekela. Elos siyuk sin LEUM GOD, “Ya fal kut in sifil mweuni mwet wiasr in sruf lal Benjamin?” Na LEUM GOD El fahk, “Aok.”
23 Israels barn gingo nämligen upp och gräto inför HERRENS ansikte ända till aftonen; och de frågade HERREN: "Skall jag ännu en gång inlåta mig i strid med min broder Benjamins barn?" Och HERREN svarade: "Dragen ut mot honom."
Ouinge kui nunkalos mwet mweun lun Israel, ac elos sifil oakiya solse lalos yen na elos tuh tu we ke len meet ah.
24 När så Israels barn dagen därefter ryckte fram mot Benjamins barn,
Ac elos sifilpa som lain mwet mweun Benjamin pacl se akluo.
25 drog ock Benjamin på andra dagen ut från Gibea mot Israels barn och nedgjorde av dem ytterligare aderton tusen man, allasammans svärdbeväpnade män.
Ac mwet Benjamin elos sifilpa oatula liki Gibeah pacl se akluo, ac onela tausin singoul oalkosr sin mwet pisrla ke mweun lun mwet Israel.
26 Då drogo alla Israels barn upp, allt folket, och kommo till Betel och gräto och stannade där inför HERRENS ansikte och fastade på den dagen ända till aftonen; och de offrade brännoffer och tackoffer inför HERRENS ansikte.
Na mwet Israel nukewa elos som nu Bethel ac tung mwemelil. Elos muta we ye mutun LEUM GOD ac elos tia mongo nwe ke ekela. Ac elos kisakin mwe kisa in akinsewowo ac mwe kisa firir ye mutun LEUM GOD.
27 Och Israels barn frågade HERREN (ty Guds förbundsark stod på den tiden där,
Ac mwet Israel elos siyuk sin LEUM GOD (tuh Tuptup in Wuleang lun God oan in acn Bethel in pacl sac,
28 och Pinehas, son till Eleasar, Arons son, gjorde tjänst inför den på den tiden); de sade: "Skall jag ännu en gång draga ut till strid mot min broder Benjamins barn, eller skall jag avstå därifrån?" HERREN svarade: "Dragen upp; ty i morgon skall jag giva honom i din hand."
ac Phinehas, wen natul Eleazar su ma natul Aaron, pa karingin tuptup sac in pacl sac.) Na mwet elos siyuk sin LEUM GOD, “Ya fal kut in sifil som lain mwet Benjamin wiasr, ku kut ac tia som?” Ac LEUM GOD El topuk ac fahk, “Kowos som. Lutu nga ac sot kutangla nu suwos.”
29 Då lade Israel manskap i bakhåll mot Gibea, runt omkring det.
Ouinge mwet Israel elos okanla kutu solse lalos ac raunela acn Gibeah.
30 Och därefter drogo Israels barn upp mot Benjamins barn, på tredje dagen, och ställde upp sig i slagordning mot Gibea likasom de förra gångerna.
Pacl se inge len se aktolu elos som in lain mwet mweun Benjamin, ac elos oakiya solse lalos ke acn ma oan ngetang nu Gibeah, oana ke elos oru meet ah.
31 Och Benjamins barn drogo ut mot folket och blevo lockade långt bort ifrån staden; och likasom det hade skett de förra gångerna, fingo de i början slå ihjäl några av folket på vägarna (både på den som går upp till Betel och på den som går till Gibea över fältet), kanhända ett trettiotal av Israels män.
Mwet Benjamin sifilpa oatula in mweun, ac som loesla liki siti selos. Elos mutawauk in onela kutu sin mwet Israel ah yen tupasrpasr ke inkanek nu Bethel, oayapa ke inkanek nu Gibeah, oana elos tuh oru ke len meet ah. Elos uniya akuran mwet tolngoul sin mwet Israel.
32 Då tänkte Benjamins barn: "De äro slagna av oss, nu likasom förut." Men Israels barn hade träffat det avtalet: "Vi vilja fly och så locka dem långt bort ifrån staden, ut på vägarna.
Na mwet Benjamin elos fahk, “Kut sifilpa kutangulosla oana meet ah.” Tusruktu mwet Israel elos oru pwapa lukma se tuh elos in folok nu tok in pwanma mwet Benjamin liki siti selos ah nu ke inkanek uh.
33 Och alla Israels män hade brutit upp från platsen där de voro, och hade ställt upp sig i slagordning vid Baal-Tamar, under det att de israeliter som lågo i bakhåll bröto fram ifrån sin plats vid Maare-Geba.
Ouinge ke inkaiyen mwet mweun lun Israel elos kohloli ac sifil tukeni in acn Baaltamar, mwet Israel ma raunela acn Gibeah elos tuku liki in eot uh, yen elos wikwik we.
34 Så kommo då tio tusen man, utvalda ur hela Israel, fram gent emot Gibea, och striden blev hård, utan att någon visste att olyckan var dem så nära.
Mwet Israel singoul tausin su pisrla ke mweun elos mweuni acn Gibeah, ac upana mweun lalos we. Mwet Benjamin elos tiana akilen lah ac kunausyukla elos.
35 Och HERREN lät Benjamin bliva slagen av Israel, och Israels barn nedgjorde av Benjamin på den dagen tjugufem tusen ett hundra man, allasammans svärdbeväpnade män.
LEUM GOD El sang kutangla nu sin mwet Israel fin mwet Benjamin. Mwet Israel elos uniya longoul limekosr tausin siofok sin mwet lokoalok lalos ke len sac.
36 Nu sågo Benjamins barn att de voro slagna. Israels män gåvo nämligen plats åt Benjamin, ty de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gibea.
Ouinge mwet Benjamin elos akilenak lah kutangyukla elos. Inkaiyen mwet mweun lun Israel elos kohloli nu tok liki mwet Benjamin, mweyen elos lulalfongi solse ma elos okanla raunela acn Gibeah.
37 Då skyndade sig de som lågo i bakhåll att falla in i Gibea; de som lågo i bakhåll drogo åstad och slogo alla invånarna i staden med svärdsegg.
Mwet inge elos sulaklak na yuyang nu in acn Gibeah; elos fahsrelik nu in siti sac ac uniya mwet nukewa su muta we.
38 Men de övriga israeliterna hade träffat det avtalet med dem som lågo i bakhåll, att dessa skulle låta en tjock rök såsom tecken stiga upp från staden.
Oasr akul se ma inkaiyen mwet Israel ac mwet ma wikla elos tukeni aetui kac. Pa inge — ke pacl se elos ac liye kulasr lulap fosryak liki siti sac,
39 Israels män vände alltså ryggen i striden. Men sedan Benjamin i början hade fått slå ihjäl några av Israels man, kanhända ett trettiotal, och därvid hade tänkt: "Förvisso äro de slagna av oss, nu likasom i den förra striden",
na mwet Israel ma kohlol nu tok acn elos mweun we ah, elos ac forla. Ke pacl se inge mwet Benjamin elos onela tari mwet solse tolngoul lun mwet Israel, na elos fahk nu selos sifacna mu, “Kut sifilpa onelosla oana ke kut oru meet ah.”
40 då kommo de att vända sig om, vid det att rökpelaren, det avtalade tecknet, begynte stiga upp från staden. Och de fingo nu se hela staden förvandlad i lågor som slogo upp mot himmelen.
Na ke pacl se inge akul sac sikyak — fosr se fosryak liki siti sac. Mwet Benjamin elos tapulla ac arulana lut ke elos liye siti nufon sac firiryak.
41 När då Israels män åter vände om, blevo Benjamins män förskräckta, ty nu sågo de att olyckan var dem nära.
Na mwet Israel elos forla, ac mwet Benjamin arulana fosrngala mweyen elos akilenak lah elos ac kutangyukla.
42 Och de vände om för Israels män, bort åt öknen till, men fienderna hunno upp dem; och de som bodde i städerna där nedgjorde dem som hade kommit mitt emellan.
Elos kaing liki mwet Israel ac srike in sun acn turangang, tusruk elos tia ku in kaingla. Sruhu elos inmasrlon un mwet mweun lulap lun mwet Israel ac elos su tuku liki siti ah me, ac kunausyukla elos.
43 De omringade benjaminiterna, de satte efter dem och trampade ned dem på deras viloplats, ända fram emot Gibea, österut.
Mwet Israel elos kosrala mwet lokoalok lalos inge, ac ukwalos nwe in acn se layen nu kutulap in Gibeah, ac elos uni na mwet uh ke inkanek lalos.
44 Så föllo av Benjamin aderton tusen man, allasammans tappert folk.
Singoul oalkosr tausin sin mwet fo ke mweun sin mwet Benjamin anwuki ke len se inge.
45 Då vände de övriga sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa; men de andra gjorde en efterskörd bland dem på vägarna, fem tusen man, och satte så efter dem ända till Gideom och slogo av dem två tusen man.
Ac mwet lula ah elos forla ac kaing nu yen turangang, nwe ke eot se pangpang Eot Rimmon. Limekosr tausin selos anwukla inkanek uh. Na mwet Israel elos ukwe pac mwet lula ah nwe Gidom, ac elos uniya pac luo tausin selos we.
46 Alltså utgjorde de som på den dagen föllo av Benjamin tillsammans tjugufem tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro tappert folk.
Toeni nufon mwet misa inge, oasr tausin longoul limekosr mwet Benjamin pa anwuki ke len sac — elos nukewa mwet mweun na pulaik.
47 Men av dem som vände sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa, hunno sex hundra man ditfram; dessa stannade på Rimmons klippa i fyra månader.
Tusruktu onfoko selos tuh kaingla nu ke Eot Rimmon yen turangang, ac tia wi anwuki. Na elos muta we malem akosr.
48 Emellertid vände Israels män tillbaka till Benjamins barn och slogo dem med svärdsegg, både dem av stadens befolkning, som ännu voro oskadda, och jämväl boskapen, korteligen, allt vad de träffade på; därtill satte de eld på alla städer som de träffade på.
Mwet Israel elos forla ac onela nufon mwet lula sin mwet Benjamin, mwet mukul, mutan, tulik ac oayapa kosro natulos. Elos esukak siti srisrik nukewa in polo acn sac.

< Domarboken 20 >