< Domarboken 20 >

1 Då drogo alla Israels barn ut, och menigheten församlade sig såsom en man, från Dan ända till Beer-Seba, så ock från Gileads land, inför HERREN i Mispa.
Hiche jouhin Israel chate jouse Dan napat Beersheba, chuleh Gilead gam changeijin ahung kikhom uvin, mikhat seh seh tobang'in lungkhat tah in ading hom’un ahi. Mipite chu Pakai angsungah Mizpah munnah akikhomsoh keijun ahi.
2 Och de förnämsta i hela folket alla Israels stammar, trädde fram i Guds folks församling: fyra hundra tusen svärdbeväpnade mån till fots.
Israel phungho jouse leh mipiho jouse lah a lamkaiho chu Pathen mite kikhopna chun apangun chule chemjam lamthei sepaiho chu sang ail alhingun ahi.
3 Men Benjamins barn fingo höra att de övriga israeliterna hade dragit upp till Mispa. Och Israels barn sade: "Omtalen huru denna ogärning har tillgått."
Alangkhat nah Benjamin mite chun Israel phungdang ho jouse chu Mizpah a akikhom taove tichu ajatauvin ahi. Hichun Israel mipichun hitobang thilmelse tah hi iti hung kipan ham tin adong tauvin ahi.
4 Då tog den levitiske mannen, den mördade kvinnans man, till orda och sade: "Jag och min bihustru kommo till Gibea i Benjamin för att stanna där över natten.
Ajinu athapeh pau Levi pachun ahinseitai, “Kathaikemnu le keima hin jan-geh dinga Benjamin mite khopi Gibeah a kache lhonnin ahi.
5 Då blev jag överfallen av Gibeas borgare; de omringade huset om natten för att våldföra sig på mig. Mig tänkte de dräpa, och min bihustru kränkte de, så att hon dog.
Hiche jan chun Gibeah mite chun kagena inchu aumkim vellun keima thading eigouvin ajonan kathaikemnuhi jankhovah in kichepnan aneijun amanu athilotai.
6 Då tog jag min bihustru och styckade henne och sände styckena omkring över Israels arvedels hela område, eftersom de hade gjort en sådan skändlighet och galenskap i Israel.
Hijeh chun keiman kathaikemnu tahsa hi boh somle bohni kaso’a Israel phung somleh phungni hi kahinthot ahi. Ajeh chu hiche mite hin melsetah a hitobang gitlou nahi atohdoh u ahi.
7 Se, nu ären I allasammans här, I Israels barn. Läggen nu fram förslag och råd här på stället."
Tun nangho nabonchaovin Israel mipite jousen iloding natiuvem geltauvin,” ati.
8 Då stod allt folket upp såsom en man och sade: "Ingen av oss må gå hem till sin hydda, ingen må begiva sig hem till sitt hus.
Hichun mipite chu abonchaovin thakhat tah in adingdohsoh keijun asamtaove, “Eiho koimacha in na ikile theilou diu ahi!
9 Detta är vad vi nu vilja göra med Gibea: vi skola låta lotten gå över det.
Amavang eihon tuahi Gibeah mite hitia hi igabol diu ahi, koipennin ikisatpi masat diuham vang isandiu ahi.
10 På vart hundratal i alla Israels stammar må vi taga ut tio män, och på vart tusental hundra, och på vart tiotusental tusen, för att dessa må skaffa munförråd åt folket, så att folket, när det kommer till Geba i Benjamin, kan göra med staden såsom tillbörligt är för all den galenskap som den har gjort i Israel."
Iphung jouseuva hi somlah a khatcheh galsat ho nehle chah thah le a pangding, adangsen Gibeah chunga hi phu ilah teidiu ahi, ajeh chun Benjamin mite hin Israel insunga hibang tah a hi jumna atohdoh u ahitai” atiuve.
11 Så församlade sig vid staden alla män i Israel, endräktigt såsom en man.
Hitichun Israel pumpi chu abonchaovin akilungkhat un hiche khopi sat dingin akikhom sohtauvin ahi.
12 Och Israels stammar sände åstad män till alla Benjamins stammar och läto säga; "Vad är det för en ogärning som har blivit begången ibland eder!
Israelten Benjamin mite komma chun thupole ho asol’un amaho chun, “Itobang lomma nangho hin hitobang thilsehi naboldoh u hitam?
13 Lämnen nu ut de onda män som bo i Gibea, så att vi få döda dem och skaffa bort ifrån Israel vad ont är." Men benjaminiterna ville icke lyssna till sina bröders, de övriga israeliternas, ord.
Gibeah khoa konna hitobang mi engse miphalou hochu neihin pedoh un keihon amaho chu that uvingting Israel lah thilsehi suhthengna nei uvinge” atiuve. Ahinlah Benjamin ten anahsah pouvin ahi.
14 I stället församlade sig Benjamins barn från sina städer till Gibea, för att draga ut till strid mot de övriga israeliterna.
Hiche enghot nachun, amaho akhopi cheh uva kon in Gibeah munnah Israel satdingin ahung kikhom tauvin ahi.
15 På den dagen mönstrades Benjamins barn, de utgjorde från dessa städer tjugusex tusen svärdbeväpnade män; vid denna mönstring medräknades icke de som bodde i Gibea, vilka utgjorde sju hundra utvalda män.
Abonchaovin chemjam lamthei cheh sangsomni le gup alhingun amaho chu Gibeah ahunglhung tauvin ahi. Amahohi khopi sunga ana umsa thepna giltah nei mi jasagi aum’un ahi.
16 Bland allt detta folk funnos sju hundra utvalda män som voro vänsterhänta; alla dessa kunde med slungstenen träffa på håret, utan att fela.
Benjamin lah a thepna giltah nei epia jasagi hohi aveilang cheh ahiuvin, amaho hin songsena bomma song apeijuleh samjang jengjong sepka thei sepkhel lou hel cheh ahiuve.
17 Och när Israels män -- Benjamin frånräknad -- mönstrades, utgjorde de fyra hundra tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro krigsmän.
Israel langa Benjamin galmiho simlouvin chemjam kichoija galsat theicheh sangjali alhingun ahi.
18 Dessa bröto nu upp och drogo åstad till Betel och frågade Gud. Israels barn sade: "Vem bland oss skall först draga ut i striden mot Benjamins barn?" HERREN svarade: "Juda först."
Galkisat masangin Israelte chu Bethel’ah acheuvin Pathen agadongun, “Benjamin mipite khu gasat dinga koiphung pen kache masat diuham?” atiuve. Pakaiyin ahin donbutnin “Judah masading ahi” ati.
19 Då bröto Israels barn upp följande morgon och lägrade sig framför Gibea.
Hijeh chun Israelte chu matah in athouvun Gibeah kommah panmun asem taove.
20 Därefter drogo Israels män ut till strid mot Benjamin; Israels män ställde upp sig till strid mot dem vid Gibea.
Hijouchun Benjamin mitechu sat dingin Gibeah ana jon tauvin ahi.
21 Men Benjamins barn drogo ut ur Gibea och nedgjorde på den dagen tjugutvå tusen man av Israel.
Ahinlah akhopiu ngah’a pang Benjamin galmi hochun ahungpot doh un hiche nichun galkisatna munna chun Israelte sangsomni le sang ni athat tauvin ahi.
22 Folket, Israels män, tog dock åter mod till sig och ställde upp sig ännu en gång till strid på samma plats där de hade ställt upp sig första dagen.
Ahinlah Israelte chu khatle khat akitil touvin animasa a akisatnao mun mama achun pan alakit tauvin ahi.
23 Israels barn gingo nämligen upp och gräto inför HERRENS ansikte ända till aftonen; och de frågade HERREN: "Skall jag ännu en gång inlåta mig i strid med min broder Benjamins barn?" Och HERREN svarade: "Dragen ut mot honom."
Ajeh chu amaho anache uva Bethel’a Pakai angsunga nilhahgeija gakapmuva hitiahi Pakai agadoh u ahi, “Keiho kache kitnuva Benjamin tehi kagasat kitdiu ham?” aga tiuve. Pakaiyin “Cheuvin lang amaho khu gaki satpi kitnun” atipeh in ahi.
24 När så Israels barn dagen därefter ryckte fram mot Benjamins barn,
Hijeh chun amaho ajingchun apotdoh kitnun Benjamin mitechu agakisatpi kit un ahi.
25 drog ock Benjamin på andra dagen ut från Gibea mot Israels barn och nedgjorde av dem ytterligare aderton tusen man, allasammans svärdbeväpnade män.
Ahin Benjamin mite chun chemjam choija galsatje themcheh Israelte chu sangsom le sang get anathat kit’un ahi.
26 Då drogo alla Israels barn upp, allt folket, och kommo till Betel och gräto och stannade där inför HERRENS ansikte och fastade på den dagen ända till aftonen; och de offrade brännoffer och tackoffer inför HERRENS ansikte.
Hiche jehchun Israelte abonchaovin acheuvin Bethel’ah anngol pummin nilhah geijin Pakai angah agakap un ahi. Amahon Pakai angah pumgo thilto leh chamna thilto jong abol'un ahi.
27 Och Israels barn frågade HERREN (ty Guds förbundsark stod på den tiden där,
Israelte chu Pakai kommah acheuvin “I-katidiu hitam?” tin aga dongun ahi. ( Hichelai achu Pakai kitepna thingkong chu Bethel munna umma ahi
28 och Pinehas, son till Eleasar, Arons son, gjorde tjänst inför den på den tiden); de sade: "Skall jag ännu en gång draga ut till strid mot min broder Benjamins barn, eller skall jag avstå därifrån?" HERREN svarade: "Dragen upp; ty i morgon skall jag giva honom i din hand."
Chuleh Aaron thempupa tupa Eleazer chapa Phinehas chu thempu hija ahi) Israelten Pakai adongun keihon kasopiteu Benjamin mitehi kasat kit ding uham ahilouleh kasatda diu hitam?” atiuvin ahi. “Jingleh che kitnun Keiman amaho khu nangho khutna kapehdoh ding ahitai,” tin Pakaiyin aseijin ahi.
29 Då lade Israel manskap i bakhåll mot Gibea, runt omkring det.
Hijeh chun Israelte Gibeah kimvel jouse ah chun chaang apang tauvin ahi.
30 Och därefter drogo Israels barn upp mot Benjamins barn, på tredje dagen, och ställde upp sig i slagordning mot Gibea likasom de förra gångerna.
Amaho chu anithum chan nin akondoh kit’un, chule masanga apansah namun uvah chun apansa kit un ahi.
31 Och Benjamins barn drogo ut mot folket och blevo lockade långt bort ifrån staden; och likasom det hade skett de förra gångerna, fingo de i början slå ihjäl några av folket på vägarna (både på den som går upp till Betel och på den som går till Gibea över fältet), kanhända ett trettiotal av Israels män.
Benjamin mite chu amaho kisatpi dinga ahungkon doh phat’un akhopi uva konchun ajoldoh tauvin ahi. Hiti chun amasa anabolna bang bang uchun Israel techu tollhang leh lamlen chungah, khatchu Bethel lang jotna khatchu Gibeah langa akinunglenao munnah mi somthum tobang athat tauvin ahi.
32 Då tänkte Benjamins barn: "De äro slagna av oss, nu likasom förut." Men Israels barn hade träffat det avtalet: "Vi vilja fly och så locka dem långt bort ifrån staden, ut på vägarna.
Hichun Benjamin epia hochun, “Eihon amasa bang bang chun ijoukit taove” tin asam’un ahi. Ahinla Israelte chu jamding chuleh Benjamin miten chun ahindel diu, chujongle hitia chu akhopi uva konna potdohsah nading thilgon amagon masat’u ahi.
33 Och alla Israels män hade brutit upp från platsen där de voro, och hade ställt upp sig i slagordning vid Baal-Tamar, under det att de israeliter som lågo i bakhåll bröto fram ifrån sin plats vid Maare-Geba.
Israelte epia abulpi hochun Baal-tamar ahunglhun phat’un galsat nadingin panmun ahinlatoh tauvin ahi. Langkhat’ah Israelte Gibeah lhumlamma ana kisel hochu galsatdin akiselnaova kon in ahung chomdoh tauvin ahi.
34 Så kommo då tio tusen man, utvalda ur hela Israel, fram gent emot Gibea, och striden blev hård, utan att någon visste att olyckan var dem så nära.
Israel epia lah a galsatna thempen hochu mi sangsom Gibeah khopi nokhum dingin asollut taovin ahi. Galkisat chu akhoh lheh jengin Benjamin ten amanthah nadiu ahilam akihet pouvin ahi.
35 Och HERREN lät Benjamin bliva slagen av Israel, och Israels barn nedgjorde av Benjamin på den dagen tjugufem tusen ett hundra man, allasammans svärdbeväpnade män.
Hitichun Pakaiyin Israel mite chu Benjamin mite chungah gal ajosah in hiche nikho chun Israelten Benjamin sepaite chemjamma galsatje themcheh sangsomni le sang nga le jakhat athatnun ahi.
36 Nu sågo Benjamins barn att de voro slagna. Israels män gåvo nämligen plats åt Benjamin, ty de förlitade sig på bakhållet som de hade lagt mot Gibea.
Hichun Benjamin ten gal aleldiu chu akimuchet tauvin ahi. Israelte chun Gibeah nokhum dinga changpanga akoihou chu akisonpi jeh un Benjamin epia hoa konchun anung chonnun ahi.
37 Då skyndade sig de som lågo i bakhåll att falla in i Gibea; de som lågo i bakhåll drogo åstad och slogo alla invånarna i staden med svärdsegg.
Hijouchun ana changpang ho jouse chu muntinna kon in ahungpot doh’un khopi sunga umjouse chu athat tauvin ahi.
38 Men de övriga israeliterna hade träffat det avtalet med dem som lågo i bakhåll, att dessa skulle låta en tjock rök såsom tecken stiga upp från staden.
Amahon ana kihoutoh masat nao dungjuijin khopi sunga chun meikong khu lentah agah kondoh sah tauvin ahi.
39 Israels män vände alltså ryggen i striden. Men sedan Benjamin i början hade fått slå ihjäl några av Israels man, kanhända ett trettiotal, och därvid hade tänkt: "Förvisso äro de slagna av oss, nu likasom i den förra striden",
Israelten hiche meikhu chu amuphat un, amaho ahung kileheijun Benjamin sepaiten Israel te somthum tobang athat’un ahileh “eihon ina kisattonao masa tobanga chu tua jong ijokitnu ahitai tin kholhang asam tauvin ahi.”
40 då kommo de att vända sig om, vid det att rökpelaren, det avtalade tecknet, begynte stiga upp från staden. Och de fingo nu se hela staden förvandlad i lågor som slogo upp mot himmelen.
Ahinlah Benjamin epia hochu akinung hei uva avetnuva ahileh khopi sung muntinna konna meikhu kitungdoh jengchu amu uvin ahi.
41 När då Israels män åter vände om, blevo Benjamins män förskräckta, ty nu sågo de att olyckan var dem nära.
Israel mitechu akinung heijun akisatpi tauvin ahi. Hichephat chun Benjamin mite chun amanthah nadiu chu ahunglhunga ahitai ti ahedoh tauvin ahileh atija lheh taove.
42 Och de vände om för Israels män, bort åt öknen till, men fienderna hunno upp dem; och de som bodde i städerna där nedgjorde dem som hade kommit mitt emellan.
Hijeh chun akinung heijun Israel mitea konchun ajam’un gammang lah adel tauvin ahi. Ahinla ajamdoh joupouvin ahi, chuleh akhopi vella konna hungdoh hojongchu aban thagam tauvin ahi.
43 De omringade benjaminiterna, de satte efter dem och trampade ned dem på deras viloplats, ända fram emot Gibea, österut.
Israel miten Benjamin mite chu aum kimvel’un, chuleh adellun Gibeah solanga apha paovin,
44 Så föllo av Benjamin aderton tusen man, allasammans tappert folk.
Hiche ni chun Benjamin mite lah a galhat penho sangsomle sang-get athat tauvin ahi.
45 Då vände de övriga sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa; men de andra gjorde en efterskörd bland dem på vägarna, fem tusen man, och satte så efter dem ända till Gideom och slogo av dem två tusen man.
Ahoidoh hochu gammang la Rimmon songpi beldingin ajamtauvin ahi, ahinla Israelten amaho lah a sang nga chu lampiah athatpa tauvin ahi. Amahon adelpeh kit nalaijun Gidom kommah sangni anathat kit nalaijun ahi.
46 Alltså utgjorde de som på den dagen föllo av Benjamin tillsammans tjugufem tusen svärdbeväpnade män; alla dessa voro tappert folk.
Hiche nikho chun Benjamin phungmi chemjam mangcha a galsat hatcheh sangsomni le sang nga athiuvin,
47 Men av dem som vände sig mot öknen och flydde dit, till Rimmons klippa, hunno sex hundra man ditfram; dessa stannade på Rimmons klippa i fyra månader.
Amoh cheng mi jagup chu Rimmon songpi langah ajamlut un hichea chun lha li sungin achengun ahi.
48 Emellertid vände Israels män tillbaka till Benjamins barn och slogo dem med svärdsegg, både dem av stadens befolkning, som ännu voro oskadda, och jämväl boskapen, korteligen, allt vad de träffade på; därtill satte de eld på alla städer som de träffade på.
Chuleh Israel techu ahung kile uvin khopiho sunga cheng jouse ahin ban thaovin, mipi ahin gancha ahin amu mang uchu abantha soh jengun ahi. Amahon ahunglut lutnao khopi jouse jongchu ahin ban hallhah jengun ahi.

< Domarboken 20 >