< Josua 4 >
1 Då nu allt folket helt och hållet hade kommit över Jordan, sade HERREN till Josua:
І сталося, як увесь народ закінчи́в перехо́дити Йорда́н, то сказав Господь до Ісуса, говорячи:
2 "Väljen ut bland folket tolv män, en man ur var stam,
„Візьміть собі з народу дванадцять мужі́в, по одно́му му́жеві з пле́мени.
3 och bjuden dem och sägen: 'Tagen här ur Jordan, från den plats där prästerna stodo med sina fötter, tolv stenar, och lyften upp dem och fören dem över med eder, och läggen ned dem på det ställe, där I skolen lägra eder i natt.'"
І накажете їм, говорячи: Винесіть звідси, із сере́дини Йорда́ну, із місця, де міцно стояли ноги священиків, дванадцять ка́менів, і перенесе́те їх із собою, і покладете їх на нічлі́гу, що в ньому будете ночувати цієї ночі“.
4 Då kallade Josua till sig de tolv män som han hade utsett bland Israels barn, en man ur var stam.
І покликав Ісус тих дванадцятьох мужів, що настановив з Ізраїлевих синів, по одному му́жеві з пле́мени,
5 Och Josua sade till dem: "Dragen åstad framför HERRENS, eder Guds, ark, och gån ut mitt i Jordan; och var och en av eder må där lyfta upp en sten på axeln, efter antalet av Israels barns stammar.
та й сказав їм Ісус: „Підіть перед ковче́гом Господа, Бога вашого, до сере́дини Йорда́ну, і підійміть собі кожен на плече́ своє одно́го ка́меня за числом племе́н Ізраїлевих синів,
6 Detta skall nämligen bliva ett minnesmärke bland eder. När då edra barn i framtiden fråga: 'Vad betyda dessa stenar?',
щоб то було́ знаком між вами, коли взавтра запитають ваші сини, говорячи: Що це в вас за камі́ння?
7 skolen I svara dem så: 'De betyda att Jordans vatten här blev avskuret i sitt lopp, framför HERRENS förbundsark; ja, när den gick över Jordan, blev Jordans vatten avskuret i sitt lopp. Därför skola dessa stenar vara ett åminnelsemärke för Israels barn till evärdlig tid.'"
то скажете їм, що була́ відді́лена йорда́нська вода перед ковчегом Господнього заповіту, — коли він перехо́див в Йорда́ні, була відді́лена йорда́нська вода. І будуть ті камі́ння за па́м'ятку для Ізра́їлевих синів аж навіки“.
8 Då gjorde Israels barn såsom Josua bjöd dem; de togo upp tolv stenar ur Jordan, såsom HERREN hade tillsagt Josua, efter antalet av Israels barns stammar; och de förde dem över med sig till lägerstället och lade ned dem där.
І зробили Ізра́їлеві сини так, як наказав Ісус, — і поне́сли вони дванадцять ка́менів із сере́дини Йорда́ну, як говорив Господь до Ісуса, за числом племен Ізраїлевих синів. І перене́сли їх із собою до нічлі́гу, та й поклали їх там.
9 Tillika reste Josua tolv stenar mitt i Jordan, på samma plats där prästerna som buro förbundsarken hade stått med sina fötter; och de finnas kvar där ännu i dag.
А інших дванадцять ка́менів поставив Ісус в сере́дині Йорда́ну на місці, де стояли но́ги священиків, що несли ковчега заповіту, — і вони там аж до дня цього.
10 Och prästerna som buro arken blevo stående mitt i Jordan, till dess att allt det var fullgjort, som HERREN hade bjudit Josua att tillsäga folket, alldeles i enlighet med vad Mose förut hade bjudit Josua; och folket gick över med hast.
А священики, що не́сли ковчега, стояли в сере́дині Йорда́ну аж до закі́нчення всього, що Господь наказав був Ісусові сказати наро́дові, згідно з усім тим, що наказав був Мойсей Ісусові. А народ ква́пився і перехо́див.
11 Men när allt folket helt och hållet hade kommit över, gick ock HERRENS ark över, jämte prästerna, och tog plats framför folket.
І сталося, як увесь народ скінчи́в перехо́дити, то перейшов Господній ковчег та священики перед наро́дом.
12 Och Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam drogo väpnade åstad i spetsen för Israels barn, såsom Mose hade tillsagt dem.
І перейшли́ Руви́мові сини й сини Ґадові та половина пле́мени Манасі́їного, озбро́єні до бо́ю, перед Ізраїлевими синами, як Мойсей говорив був до них.
13 Det var vid pass fyrtio tusen män som så drogo åstad, väpnade till strid, för att kämpa inför HERREN på Jerikos hedmarker.
Коло сорока тисяч озбро́єних вояків перейшли перед Господнім лицем на війну до єрихо́нських степі́в.
14 På den dagen gjorde HERREN Josua stor i hela Israels ögon, och de fruktade honom, såsom de fruktat Mose, så länge denne levde.
Того дня звели́чив Господь Ісуса на оча́х усього Ізраїля, і стали боятися його, як боялися Мойсея по всі дні його життя.
15 Och HERREN sade till Josua:
І сказав Господь до Ісуса, говорячи:
16 "Bjud prästerna som bära vittnesbördets ark att stiga upp ur Jordan."
„Накажи священикам, що носять ковче́га запові́ту, і нехай вони вийдуть з Йорда́ну“.
17 Och Josua bjöd prästerna och sade: "Stigen upp ur Jordan."
І наказав Ісус священикам, говорячи: „Вийдіть з Йорда́ну!“
18 När då prästerna som buro HERRENS förbundsark stego upp ur Jordan, hade deras fötter knappt hunnit upp på torra landet, förrän Jordans vatten vände tillbaka till sin plats och nådde, såsom förut, upp över alla sina bräddar.
І сталося, коли священики, що не́сли ковчега Господнього заповіту, вийшли з сере́дини Йорда́ну, а сто́пи ніг священиків відірвалися від нього, щоб стати на сухо́му, то вода Йорда́ну верну́лася на своє місце, і пішла, як учора-позавчора, по всіх його берега́х.
19 Det var på tionde dagen i första månaden som folket steg upp ur Jordan; och de lägrade sig i Gilgal, på gränsen av östra Jerikoområdet.
А народ вийшов із Йорда́ну десятого дня першого місяця, та й таборува́в у Ґілґа́лі, на схі́дньому боці Єрихо́ну.
20 Och de tolv stenarna som de hade tagit ur Jordan reste Josua i Gilgal.
А дванадцять тих ка́менів, що взяли́ з Йорда́ну, Ісус поставив у Ґілґалі.
21 Och han sade till Israels barn: "När nu edra barn i framtiden fråga sina fäder: 'Vad betyda dessa stenar?',
І сказав він до Ізра́їлевих синів, говорячи: „Коли взавтра запитають вас ваші сини своїх батькі́в, говорячи: Що це за камі́ння?
22 då skolen I göra det kunnigt för edra barn och säga: 'Israel gick på torr mark över denna Jordan,
то познайо́мте ваших синів, говорячи: По сухому перейшов був Ізраїль цей Йорда́н,
23 i det att HERREN, eder Gud, lät vattnet i Jordan torka ut framför eder, till dess I haden gått över den, likasom HERREN, eder Gud, gjorde med Röda havet, som han lät torka ut framför oss, till dess vi hade gått över det;
бо Господь, Бог ваш, висушив воду Йорда́ну перед вами, аж поки ви не перейшли́, як зробив був Господь, Бог ваш, морю Червоному, яке Він висушив перед нами, аж поки ми не перейшли́,
24 på det att alla folk på jorden må förnimma huru stark HERRENS hand är, så att I frukten HERREN, eder Gud, alltid.'"
щоб усі наро́ди землі пізнали ру́ку Господню, що сильна́ вона, щоб боялися ви Го́спода, Бога вашого, по всі дні“.