Josua 4
1 Då nu allt folket helt och hållet hade kommit över Jordan, sade HERREN till Josua:
Mipiho chu Jordan agalkai sohhel phatnun, Pakaiyin Joshua komma chun thu ahinseije,
2 "Väljen ut bland folket tolv män, en man ur var stam,
“Tun phungtinna kon in pasal somleni lhengdoh’in lang,
3 och bjuden dem och sägen: 'Tagen här ur Jordan, från den plats där prästerna stodo med sina fötter, tolv stenar, och lyften upp dem och fören dem över med eder, och läggen ned dem på det ställe, där I skolen lägra eder i natt.'"
Jordan vadung lailung nadinnauva kon in song somleni hinchoidoh’un, hichu choijunlang tunilhah’a nagenadiu munnachun sekhommun,” ati.
4 Då kallade Josua till sig de tolv män som han hade utsett bland Israels barn, en man ur var stam.
Hitichun Joshua’n Israel phungtinna konna alhendoh somleni hochu akoukhom’in,
5 Och Josua sade till dem: "Dragen åstad framför HERRENS, eder Guds, ark, och gån ut mitt i Jordan; och var och en av eder må där lyfta upp en sten på axeln, efter antalet av Israels barns stammar.
Amaho komma chun, “Jordan lailung Pakai na Pathennu thingkong masanga khun cheuvinlang mikhatnin songkhat cheh nalengkou uvah hinpuuvin lang, Israel phung somleni a kon in phungkhat’a songkhat cheh, song somleni chu hinchoijun tin aseipeh’in ahi.
6 Detta skall nämligen bliva ett minnesmärke bland eder. När då edra barn i framtiden fråga: 'Vad betyda dessa stenar?',
Eihon hiche song hohi melchihna khatna imandiu ahi. Khonungteng leh nachateuvin hiche songhi ipi vetsahna ham tia ahindoh tenguleh,
7 skolen I svara dem så: 'De betyda att Jordans vatten här blev avskuret i sitt lopp, framför HERRENS förbundsark; ja, när den gick över Jordan, blev Jordans vatten avskuret i sitt lopp. Därför skola dessa stenar vara ett åminnelsemärke för Israels barn till evärdlig tid.'"
Nanghon hitiahi nadonbutdiu ahi, Pakai kitepna thingkong chu akiput galkai phat chun Jordan vadung chu atanghel jengtan ahi, Israel mipiten itihchan hijongleh ahetjingna diuva hiche songho hi amelchihna hiding ahi tia naseipehdiu ahi.” ati.
8 Då gjorde Israels barn såsom Josua bjöd dem; de togo upp tolv stenar ur Jordan, såsom HERREN hade tillsagt Josua, efter antalet av Israels barns stammar; och de förde dem över med sig till lägerstället och lade ned dem där.
Hitichun mipihon Joshua athupeh bang bangin abol’un ahi. Pakaiyin Joshua ana thupeh bang bangin Jordan vadung lailunga konchun phung khatna songkhat chehtoh kitoh dingin song chu somleni ahin puuvin ahi. Amahon hichu ajangenau ngahmunnah apolutnun het jingna song dingin aphut tauvin ahi.
9 Tillika reste Josua tolv stenar mitt i Jordan, på samma plats där prästerna som buro förbundsarken hade stått med sina fötter; och de finnas kvar där ännu i dag.
Joshua’n jong achombeh’in Jordan lailunga kitepna thingkong puho keng phangin achotphanau laitah’a chun song somleni aphutnin ahi. Hichechu tuni geijin aumnalaijin ahi.
10 Och prästerna som buro arken blevo stående mitt i Jordan, till dess att allt det var fullgjort, som HERREN hade bjudit Josua att tillsäga folket, alldeles i enlighet med vad Mose förut hade bjudit Josua; och folket gick över med hast.
Mose’n Pakai thupeh ho Joshua anapehson hochu akitoldoh sohkei tokah’in thingkongpua thempuho chu vadung lailunga chun dding jingun ahi. Alangkhatnah mipiho chu kinotah’in vadung chu agalkaijun ahi.
11 Men när allt folket helt och hållet hade kommit över, gick ock HERRENS ark över, jämte prästerna, och tog plats framför folket.
Mipiho jouse chu bitkeija agalkai sohkei phatnun Pakai thingkong puho jongchu mipiho mitmu changtah chun agalkaijun ahi.
12 Och Rubens barn och Gads barn och ena hälften av Manasse stam drogo väpnade åstad i spetsen för Israels barn, såsom Mose hade tillsagt dem.
Galmanchah kichoi Reuben leh Gad phungmi holeh Manasseh phung akehkhatnin Mose thupeh bangin Israelte chu alamkaijun Jordan agalkai masauvin ahi.
13 Det var vid pass fyrtio tusen män som så drogo åstad, väpnade till strid, för att kämpa inför HERREN på Jerikos hedmarker.
Hitobanga galmanchah kichoi mihem sangsomli hochu galsat dinga kigosadem ahiuve, chuleh, amaho chu Pakai mapuina changpummin Jericho khopi phaicham lang’ah chun agalkai tauvin ahi.
14 På den dagen gjorde HERREN Josua stor i hela Israels ögon, och de fruktade honom, såsom de fruktat Mose, så länge denne levde.
Hiche nikho chun Pakaiyin Joshua chu Israelte jouse mitmun atunglennin ahi, hitichun amahon ahinkho lhumkeijin agingun, Mose anaja bang bangun jana anapeuvin ahi.
15 Och HERREN sade till Josua:
Pakaiyin Joshua kommachun hitin anaseije,
16 "Bjud prästerna som bära vittnesbördets ark att stiga upp ur Jordan."
“Vadung tolhgo laiya konchun Pakai kitepna thingkongpu hochu hungdoh dingin thu pen,” ati.
17 Och Josua bjöd prästerna och sade: "Stigen upp ur Jordan."
Hitichun Joshua’n jong thupeh chu agah neitan ahi.
18 När då prästerna som buro HERRENS förbundsark stego upp ur Jordan, hade deras fötter knappt hunnit upp på torra landet, förrän Jordans vatten vände tillbaka till sin plats och nådde, såsom förut, upp över alla sina bräddar.
Pakai kitepna thingkongpu thempuho chu vadung golaija konna ahungpotdoh uva akengphangun vadung pang tolgo lah chu ahinchot phat’uvin Jordan vadung tuichu ahunglong kitnin tumasanga bang bangin vadung pang aletdoh sohkei kittan ahi.
19 Det var på tionde dagen i första månaden som folket steg upp ur Jordan; och de lägrade sig i Gilgal, på gränsen av östra Jerikoområdet.
Mipichun lhamasa nisom channi chun Jordan chu ahung galkaijun Jericho solam Gilgal munna chun ngahmun asemmun ahi.
20 Och de tolv stenarna som de hade tagit ur Jordan reste Josua i Gilgal.
Joshua’n Jordan vadunga konna song somleni ahinlah chu hiche Gilgal munnahin alomchang’in asekhommin ahi.
21 Och han sade till Israels barn: "När nu edra barn i framtiden fråga sina fäder: 'Vad betyda dessa stenar?',
Hichun Joshua’n Israelte kommachun aseijin, “Khonungleh nachateuvin hichehi ipi vetsahna ham tia nahindoh tenguleh,
22 då skolen I göra det kunnigt för edra barn och säga: 'Israel gick på torr mark över denna Jordan,
Hiteng chuleh nanghon hiche laiya hi Israel chaten Jordan tolgo laiya ahung galkaina munnu chu ahi tia nadonbutdiu ahi,
23 i det att HERREN, eder Gud, lät vattnet i Jordan torka ut framför eder, till dess I haden gått över den, likasom HERREN, eder Gud, gjorde med Röda havet, som han lät torka ut framför oss, till dess vi hade gått över det;
Ajeh chu, na Pakai na Pathennun nangho mitmu tah’a tuichu Achansah’a hitia chu twikhanglensan igalkaisoh kahseuva Achansah banga chu igalkai sohkei tokah uva akansah ahin,
24 på det att alla folk på jorden må förnimma huru stark HERRENS hand är, så att I frukten HERREN, eder Gud, alltid.'"
Leiset chunga nam jousen Pakai banthahat anatatje ahetsohna diuleh nanghon jong Pakai na Pathennu itihchan hijongleh naginjing theinadiu ahi tia naseipehdiu ahi.” tin aseipeh tai.
