< Josua 2 >

1 Josua, Nuns son, sände hemligen ut två spejare från Sittim och sade: "Gån och besen landet och Jeriko." De gingo åstad och kommo in i ett hus där en sköka bodde, vid namn Rahab, och där lade de sig till vila.
UJoshuwa indodana kaNuni wasethumela inhloli ezimbili ngasese zisuka eShithima. Wathi kuzo, “Hambani liyehlola ilizwe lakhona, ikakhulu iJerikho.” Ngakho zahamba zayangena endlini yesifebe esithiwa nguRahabi, zahlala khona.
2 Men för konungen i Jeriko blev inberättat: "I natt hava några män kommit hit från Israels barn för att utforska landet."
Inkosi yaseJerikho yatshelwa ukuthi “Khangela! Abanye abantu bako-Israyeli bafike lapha ebusuku ukuzohlola ilizwe lethu.”
3 Då sände konungen i Jeriko till Rahab och lät säga: "Lämna ut de män som hava kommit till dig och tagit in i ditt hus, ty de hava kommit hit för att utforska hela landet."
Ngakho inkosi yaseJerikho yathumela ilizwi kuRahabi yathi, “Khupha amadoda angene endlini yakho, ngoba alande ukuzohlola ilizwe lonke.”
4 Men kvinnan tog de båda männen och dolde dem; sedan svarade hon: "Ja, männen kommo till mig, men jag visste icke varifrån de voro;
Kodwa owesifazane wayethethe amadoda womabili wawafihla. Wasesithi, “Liqiniso amadoda afikile kimi, kodwa bengingazi ukuthi abevela ngaphi.
5 och när porten skulle stängas, sedan det hade blivit mörkt, gingo männen ut, och jag vet icke vart de togo vägen; skynden eder att sätta efter dem, så fån I nog fatt i dem."
Kusihlwa, sesifikile isikhathi sokuvala isango ledolobho, amadoda asuke azihambela. Kangikwazi ukuthi aqonde ngaphi. Axhumeni masinyane. Engxenye lingawafica.”
6 Men hon hade fört dem upp på taket och gömt dem under linstjälkar, som hon hade där, utbredda på taket.
(Kodwa wayebakhweze phezu kophahla wabafihla ngaphansi kwezinqwaba zesikusha ayesichaye ophahleni).
7 Så satte nu männen efter dem åt Jordan till, bort emot vadställena; och man stängde stadsporten så snart förföljarna hade begivit sig åstad.
Ngakho amadoda aphuma ijumo elandela inhloli emgwaqweni oya ezibukweni leJodani, njalo athi esanda kuphuma isango lavalwa.
8 Men innan de främmande männen hade lagt sig, steg hon upp till dem på taket
Inhloli zathi zingakalali ngalobobusuku, wakhwela phezu kophahla
9 och sade till dem: "Jag vet att HERREN har givit eder detta land, och att förskräckelse för eder har fallit över oss, ja, att alla landets inbyggare äro i ångest för eder.
wasesithi kuzo, “Ngiyazi ukuthi uThixo uselinike lelilizwe lokuthi sonke sesehlelwe yikwesaba okukhulu ngenxa yenu, okwenza ukuthi bonke abahlala kulelilizwe babelomhedehede wokulesaba.
10 Ty vi hava hört huru HERREN lät vattnet i Röda havet torka ut framför eder, när I drogen ut ur Egypten, och vad I haven gjort med amoréernas konungar, de två på andra sidan Jordan, Sihon och Og, huru I gåven dem till spillo.
Sesizwile ukuthi uThixo walenzela amanzi oLwandle Olubomvu atsha ngesikhathi liphuma eGibhithe, lalokho elakwenza kuSihoni lo-Ogi amakhosi amabili ama-Amori empumalanga yeJodani elawatshaya lawaqothula.
11 Då vi hörde detta, blevo våra hjärtan förfärade, och numera har ingen mod att stå eder emot; ty HERREN, eder Gud, är Gud, uppe i himmelen och nere på jorden.
Sathi sikuzwa lokho inhliziyo zethu zahle zaphela amandla njalo wonke umuntu kazabe esaba lesibindi ngenxa yenu ngoba uThixo uNkulunkulu wenu unguNkulunkulu ophezulu ezulwini laphansi emhlabeni.
12 Så loven mig nu med ed vid HERREN, att eftersom jag har gjort barmhärtighet med min faders hus och giva mig ett säkert tecken därpå,
Ngakho-ke ngicela ukuthi lifunge kimi ngoThixo ukuthi lizakuba lomusa emulini yami ngoba lami ngitshengise umusa kini.
13 och låta min fader och min moder, mina bröder och mina systrar leva, så ock alla som tillhöra dem, och rädda oss från döden."
Nginikani isiqiniseko sokuthi lizaphephisa impilo kababa lomama, abanewethu labodadewethu labo bonke abangababo, njalo lizasisindisa ekufeni.”
14 Männen sade till henne: "Med vårt eget liv svara vi för edert, såframt I icke förråden vårt förehavande; när HERREN giver oss landet, skola vi bevisa dig barmhärtighet och trofasthet."
Amadoda amthembisa athi, “Ukuphila kwethu yikuphila kwenu! Ungayekela ukuveza lokho esikwenzayo sizakwenzela umusa lokwethembeka lapho uThixo esesipha ilizwe.”
15 Då släppte hon ned dem genom fönstret med ett tåg; ty hennes hus låg invid stadsmuren, så att hon bodde invid själva muren.
Ngakho-ke wabehlisela phansi ngentambo baphuma ngefasitela kalokho indlu ayehlala kuyo yayingumduli munye lalowo owawugombolozele idolobho.
16 Och hon sade till dem: "Gån upp i bergsbygden, så att edra förföljare icke träffa på eder; och hållen eder gömda där i tre dagar, till dess edra förföljare hava kommit tillbaka, så kunnen I sedan fortsätta eder färd."
Wayethe kubo, “Qondani emaqaqeni ukwenzela ukuthi abaxhuma umzila wenu bangaze balifica. Licatshe khonale okwensuku ezintathu baze baphenduke beseliqhubeka ngendlela yenu.”
17 Och männen sade till henne: "Vi vilja likväl vara fria ifrån den ed som du nu har tagit av oss,
Amadoda athi kuye, “Isifungo osifungise sona sizakuba yize
18 om du, när vi komma in i landet, underlåter att binda detta röda snöre i det fönster genom vilket du har släppt ned oss, och likaledes om du icke har din fader och din moder och dina bröder, alla av din faders hus, samlade hemma hos dig.
ngaphandle kokuthi nxa sesingena kulelilizwe sifice ubophele leliqhele elibomvu ewindini osikhuphe ngalo, njalo usulethe uyihlo lonyoko, abafowenu lemuli yakho yonke endlini yakho.
19 Dock, om någon går åstad, utom dörrarna till ditt hus, så komme hans blod över hans huvud, och vi äro utan skuld; om däremot någons hand kommer vid en av dem som äro inne i ditt hus, så må dennes blod komma över vårt huvud.
Nxa umuntu angaphuma phandle kwendlu yakho abesesiya esitaladeni, igazi lakhe lizakuba sekhanda lakhe: kawusoze ube ngumlandu wethu. Kuye wonke oyabe ephakathi kwendlu kanye lawe, igazi lakhe lizakuba sekhanda lethu nxa angavele athintwe.
20 Och om du förråder vårt förehavande, så äro vi likaledes fria ifrån den ed som du har tagit av oss."
Kodwa ungavele uveze lokhu esikwenzayo, sizabe sesikhululiwe esifungweni osifungise sona.”
21 Hon svarade: "Vare det såsom I haven sagt." Och så lät hon dem gå, och de drogo åstad. Men hon band det röda snöret i fönstret.
Waphendula wathi, “Ngiyavuma, kakube njengokutsho kwenu.” Ngakho wavalelisana labo basebezihambela. Wasebophela iqhele elibomvu ewindini.
22 Så drogo de nu åstad och kommo upp i bergsbygden och stannade där i tre dagar, till dess att deras förföljare hade vänt tillbaka; ty dessa hade sökt efter dem överallt på vägarna, men hade icke funnit dem.
Bathi besuka lapho baqonda emaqaqeni lapho abahlala khona okwensuku ezintathu ababebaxhuma baze badela ukubadinga emgwaqweni wonke, basebebuyela bengababonanga.
23 Sedan vände de båda männen tillbaka och kommo ned från bergsbygden och gingo över floden och kommo så till Josua, Nuns son; och de förtäljde för honom allt vad som hade vederfarits dem.
Ngakho-ke amadoda womabili aphindela emuva. Ehla emaqaqeni, achapha umfula, afika kuJoshuwa indodana kaNuni amtshela konke okwakwenzakele kuwo.
24 Och de sade till Josua: "HERREN har givit hela landet i vår hand; alla landets inbyggare äro i ångest för oss."
Athi kuJoshuwa, “UThixo ngeqiniso uphe ilizwe lonke ezandleni zethu; bonke abantu bayathuthumela ngokwesaba, ngenxa yethu.”

< Josua 2 >