Josua 11
1 Då nu Jabin, konungen i Hasor, hörde detta, sände han bud till Jobab, konungen i Madon, och till konungen i Simron och konungen i Aksaf
And it came to pass, that, when Yabin the king of Chazor heard these things, he sent to Yobab the king of Madon, and to the king of Shimron, and to the king of Achshaph,
2 och till de konungar som bodde norrut, i Bergsbygden och på Hedmarken, söder om Kinarot, och i Låglandet, så ock i Nafot-Dor, västerut,
And to the kings that were at the north, on the mountains, and in the plains, south of Kinneroth, and in the lowlands, and in the district of Dor on the west,
3 vidare till kananéerna österut och västerut och till amoréerna, hetiterna, perisséerna och jebuséerna i Bergsbygden, så och till hivéerna nedanför Hermon, i Mispalandet.
To the Canaanites on the east and on the west, and to the Emorites, and the Hittites, and the Perizzites, and the Jebusites in the mountains, and to the Hivites under Chermon in the land of Mizpah.
4 Dessa drogo nu ut med alla sina härar, en folkskara så talrik som sanden på havets strand, jämte hästar och vagnar i stor myckenhet.
And they went out, they and all their camps with them, much people, even as the sand that is upon the sea-shore in multitude, and with very many horses and chariots.
5 Alla dessa konungar rotade sig samman; och de kommo och lägrade sig tillhopa vid Meroms vatten, för att strida mot Israel.
And all these kings assembled themselves together, and they came and encamped together at the waters of Merom, to fight against Israel.
6 Men HERREN sade till Josua: "Frukta icke för dem, ty i morgon vid denna tid vill jag själv giva dem allasammans slagna i Israels våld. På deras hästar skall du avskära fotsenorna, och deras vagnar skall du bränna upp i eld."
And the Lord said unto Joshua, Be not afraid because of them; for tomorrow about this time will I give all of them up slain before Israel: their horses shalt thou hamstring and their chariots shalt thou burn with fire.
7 Och Josua kom med allt sitt krigsfolk plötsligt över dem vid Meroms vatten och anföll dem.
And Joshua and all the people of war with him came upon them by the waters of Merom suddenly; and they fell upon them.
8 Och HERREN gav dem i Israels hand, och de slogo dem och förföljde dem ända till Stora Sidon, till Misrefot-Maim och till Mispedalen, österut; de slogo dem och läto ingen slippa undan.
And the Lord delivered them into the hand of Israel, who smote them, and pursued them unto great Zidon, and unto Missrephoth-mayim, and unto the valley of Mizpeh eastward; and they smote them, until they left them none that escaped.
9 Och Josua gjorde med dem såsom HERREN hade befallt honom: på deras hästar lät han avskära fotsenorna, och deras vagnar lät han bränna upp i eld.
And Joshua did unto them as the Lord had said unto him: their horses he hamstringed and their chariots he burnt with fire.
10 Därefter, vid samma tid, vände Josua tillbaka och intog Hasor och slog dess konung med svärd; ty Hasor var fordom huvudstaden för alla dessa riken.
And Joshua at that time turned back, and captured Chazor, and its kings he smote with the sword; for Chazor aforetimes was the head of all these kingdoms.
11 Alla de som voro därinne blevo slagna med svärdsegg och givna till spillo, så att intet som anda hade lämnades kvar; och själva Hasor brände han upp i eld.
And they smote all the souls that were therein with the edge of the sword, and devoted them; there was not left any one having breath; and Chazor he burnt with fire.
12 Likaledes underkuvade Josua alla de andra konungastäderna med alla deras konungar, och han slog deras invånare med svärdsegg och gav dem till spillo, såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit.
And all the cities of these kings, and all their kings, did Joshua capture, and he smote them with the edge of the sword, and he devoted them, as Moses the servant of the Lord had commanded.
13 Dock brände Israel icke upp någon av de städer som lågo på höjder, utom Hasor allena, ty det uppbrändes av Josua.
But as for the cities that had been left standing in their strength, these did Israel not burn: save Chazor only did Joshua burn.
14 Och allt rovet från dessa städer, så ock boskapen, togo Israels barn såsom sitt byte; men alla människor i dem slogo de med svärdsegg, till dess att de hade förgjort dem; de läto intet som anda hade bliva kvar.
And all the spoil of these cities, and the cattle, did the children of Israel take as booty unto themselves; but all the men they smote with the edge of the sword, until they had destroyed them: they left not any one having breath.
15 Såsom HERREN hade bjudit sin tjänare Mose, så hade Mose bjudit Josua, och så gjorde Josua; han underlät icke något av allt det som HERREN hade bjudit Mose.
As the Lord had commanded Moses his servant, so did Moses command Joshua, and so did Joshua: he left nothing undone of all that the Lord had commanded Moses.
16 Så intog Josua hela detta land: Bergsbygden, hela Sydlandet och hela landet Gosen, Låglandet och Hedmarken, så ock Israels bergsbygd och dess lågland,
And Joshua took all that land, the mountain, and all the south country, and all the land of Goshen, and the lowlands, and the plain, and the mountain of Israel, and its lowlands;
17 landet från Halakberget, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanonsdalen nedanför berget Hermon; och alla konungar där tog han till fånga och slog dem till döds.
From the bald mountain that goeth up to Seir, even unto Baal-gad in the valley of Lebanon under mount Chermon; and all their kings he captured, and smote them, and slew them.
18 I lång tid förde Josua krig mot alla dessa konungar.
A long time did Joshua make war with all these kings.
19 Om man undantager de hivéer som bodde i Gibeon, fanns ingen stad som ingick fred med Israels barn, utan dessa intogo dem alla med strid.
There was not a city that made peace with the children of Israel, save the Hivites the inhabitants of Gib'on: the whole they took by war.
20 Ty från HERREN kom det att de förstockade sina hjärtan och mötte Israel med krig, för att de skulle givas till spillo, och för att nåd icke skulle vederfaras dem; i stället skulle de förgöras, såsom HERREN hade bjudit Mose.
For of the Lord it was to harden their heart, that they should come against Israel in battle, in order to destroy them utterly, that they might obtain no favor: but in order that he might exterminate them, as the Lord had commanded Moses.
21 Under denna tid drog Josua åstad och utrotade anakiterna i Bergsbygden, i Hebron, Debir och Anab, i hela Juda bergsbygd och i hela Israels bergsbygd; Josua gav dem med deras städer till spillo.
And Joshua came at that time, and cut off the 'Anakim from the mountains, from Hebron, from Debir, from 'Anab, and from the whole mountain of Judah, and from the whole mountain of Israel: with their cities did Joshua destroy them utterly.
22 I Israels barns land lämnades inga anakiter kvar; allenast i Gasa, Gat och Asdod blevo några kvar.
There was none of the 'Anakim left in the land of the children of Israel: only in Gazzah, in Gath, and in Ashdod, there remained some.
23 Så intog Josua hela landet, alldeles såsom HERREN hade lovat Mose; och Josua gav det till arvedel åt Israel, efter deras avdelningar och stammar. Och landet hade nu ro från krig.
And Joshua' took the whole land, all just as the Lord had spoken unto Moses; and Joshua gave it for an inheritance unto Israel, according to their divisions by their tribes. And the land rested from war.
