Josua 10
1 Då nu Adoni-Sedek, konungen i Jerusalem, hörde att Josua hade intagit Ai och givit det till spillo, och att han hade gjort med Ai och dess konung på samma sätt som han hade gjort med Jeriko och dess konung, och att invånarna i Gibeon hade ingått fred med Israel och fingo bo mitt ibland dem,
Yelusaleme hina bagade amo Adounaisidege da Yosiua da Yeligou mugululi ea hina bagade fane legei amo defele A: iai mugululi, ea hina bagade medole legei, amo nabi dagoi. E da Gibione dunu da Isala: ili dunuma gousa: su hamone, ilia fi amo ganodini esala amola nabi.
2 fruktade han och hans folk storligen, ty Gibeon var en stor stad, såsom en av konungastäderna, ja, det var större än Ai, och dess män voro alla tappra.
Yelusaleme dunu fi da bagadewane beda: i. Bai Gibione da moilai bai bagade. Gibione da moilai huluane hina bagade gala amo defele galu. Ilia dadi gagui dunu da gasa bagade amola Gibione moilai ea defei da A: iai moilai defei baligiligai.
3 Och Adoni-Sedek, konungen i Jerusalem, sände till Hoham, konungen i Hebron, till Piram, konungen i Jarmut, till Jafia, konungen i Lakis, och till Debir, konungen i Eglon, och lät säga:
Amaiba: le, Adounaisidege da Hibalone hina bagade Houha: me, Yamade hina bagade Ba: ila: me, La: igisi hina bagade Yafaia amola Egelone hina bagade Dibe ilima sia: adole iasi, amane,
4 "Kommen hitupp till mig och hjälpen mig, så att vi kunna slå gibeoniterna, ty de hava ingått fred med Josua och Israels barn."
“Nama fidila misa. Gibione moilai bai bagade dunu da Yosiua amola Isala: ili dunu ilima gousa: su hamoiba: le, na da Gibione doagala: musa: masunu.”
5 Så församlade sig då de fem amoreiska konungarna, konungen i Jerusalem, konungen i Hebron, konungen i Jarmut, konungen i Lakis, konungen i Eglon, och drogo ditupp med alla sina härar; och de belägrade Gibeon och angrepo det.
Amo A: moulaide hina bagade biyale gala amo Yelusaleme hina bagade, Yamade hina bagade, La: igisi hina bagade amola Egelone hina bagade, ilia da gilisili Gibione moilai bai bagade sisiga: le, doagala: i.
6 Men gibeoniterna sände till Josua i lägret vid Gilgal och läto säga: "Drag icke din hand från dina tjänare, utan kom hitupp till oss med hast och undsätt oss och hjälp oss, ty konungarna över amoréerna, som bo i bergsbygden, hava församlat sig mot oss."
Gibione dunu da Yosiua (Giliga: le abula moilaiga esalu) ema sia: adole iasi, “Nini mae fisima! Wahadafa nini gaga: la misa! Agolo sogega esala A: moulaide hina bagade huluane da gilisili ninima doagala: i dagoi.”
7 Då drog Josua ditupp från Gilgal med allt sitt krigsfolk och alla sina tappraste stridsmän.
Amaiba: le, Yosiua amola ea dadi gagui dunu huluane (noga: idafa dadi gagui amola da asi) da Giliga: le yolesi.
8 Och HERREN sade till Josua: "Frukta icke för dem, ty jag har givit dem i dina händer; ingen av dem skall kunna stå dig emot."
Hina Gode da Yosiuama amane sia: i, “Ilima mae beda: ma. Na da dima hasalasu hou i dagoi. Dunu afae da dima bu gasawane gegemu hamedei ba: mu.”
9 Och Josua kom plötsligt över dem, ty han tågade hela natten, sedan han hade brutit upp från Gilgal.
Daeya wa: le ahoanoba hadigi, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da Giliga: le fisili, Gibione moilai bai bagadega asi. Ilia da A: moulaide dunu ilima hedolowane doagala: loba, A:moulaide dunu da fofogadigi.
10 Och HERREN sände en sådan förvirring bland dem, när de fingo se israeliterna, att dessa tillfogade dem ett stort nederlag vid Gibeon; därefter förföljde de dem på vägen upp till Bet-Horon och nedgjorde dem, och drevo dem ända till Aseka och Mackeda.
Hina Gode da hamoiba: le, A:moulaide dunu da Isala: ili dadi gagui dunu ba: loba, bagade beda: iba: le hobea: i. Isala: ili dadi gagui da ili bagohame Gibione moilai bai bagadega medole legele, sefasi. Sefasili, ilia da goumi adobo logo amo Bede Houlone amoga sefasili, Asiga moilai amola Ma: gida moilaiga doaga: i.
11 Och när de så, under sin flykt för Israel, hade kommit till den sluttning som går ned från Bet-Horon, lät HERREN stora stenar falla över dem från himmelen, hela vägen ända till Aseka, så att de blevo dödade; de som dödades genom hagelstenarna voro till och med flera än de som Israels barn dräpte med svärd.
A: moulaide dunu da goumi logoga Isala: ili dadi gagui ilima hobeale ahoananoba, Hina Gode da hamoiba: le, gibu mugene da ilima sa: ili mae fisili Asiga ahoasu amoga sa: i. Amola mugene igi amoga medole legei idi da Isala: ili dunuga medole legei idi amo baligi dagoi.
12 Och Josua talade till HERREN på den dag då HERREN gav amoréerna i Israels barns våld; han sade inför Israel: "Du sol, stå stilla i Gibeon, du måne, i Ajalons dal!"
Amo esoha Hina Gode da hamoiba: le, Isala: ili dunu da A: moulaide dunuma hasali. Amola amo esoha, Isala: ili dunu huluane ba: ma: ne, Yosiua da Hina Gode hamoma: ne amane sia: i, “Eso! Di Gibione moilaiga gadodili leloma. Oubi! Di A: iyalone Fago amoga gadodili leloma.”
13 Då stod solen stilla, och månen blev stående, till dess folket hade tagit hämnd på sina fiender. Detta finnes ju upptecknat i "Den redliges bok". Solen blev stående mitt på himmelen nästan en hel dag och hastade icke att gå ned.
Amalalu, eso da mae asili, oulelu amola oubi da mae asili, oulelu. Isala: ili dunu da ilima ha lai hasali dagoiba: le fawane bu asi. Amo hou da Ya: isa buga ganodini dedei diala. Eso da mu dogoa amo ganodini lelu, eso afaega hame sa: i.
14 Aldrig har någon dag, varken förr eller senare, varit lik denna, i det att HERREN då lydde en mans ord; ty HERREN stridde för Israel.
Amo hou amo Hina Gode da osobo bagade dunu ea sia: ne ba: su, musa: da hame ba: su amola fa: no amo hame ba: su. Hina Gode da Isala: ili fi fidima: ne gegei.
15 Och Josua med hela Israel vände tillbaka till lägret vid Gilgal.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da Giliga: le abula diasu gilisisuga buhagi.
16 Men de fem konungarna flydde och gömde sig i grottan vid Mackeda.
Be A: moulaide hina bagade biyale gala da hobeale, Ma: gida sogebi gele gelabo amo ganodini wamoaligi.
17 Då blev det inberättat för Josua: "Man har funnit de fem konungarna gömda i grottan till Mackeda."
Dunu eno da amo ba: i dagoi. Ilia wamoaligisu ilia da Yosiuama olelei.
18 Josua sade: "Vältren stora stenar framför ingången till grottan, och sätten dit folk för att bevaka den.
E amane sia: i, “Gele gelabo amo ea logo holei igi bagadega ga: sima. Ouligisu dunu amo logo ouligima: ne sia: ma.
19 Men I andra, stannen icke, utan förföljen edra fiender, och nedgören dem som bliva efter; låten dem icke komma in i sina städer, ty HERREN, eder Gud har givit dem i eder hand."
Be dilia amogawi mae esaloma. Ninima ha lai amo sefasili ilia baligiga fane legema. Ilia moilai bai bagadega buhagimu logo hedofama. Dilia Hina Gode da fidibiba: le, dilia da amo dunu hasali dagoi.”
20 Då nu Josua och Israels barn hade tillfogat dem ett mycket stort nederlag och nedgjort dem -- varvid dock några av dem lyckades rädda sig och komma in i de befästa städerna --
Yosiua amola Isala: ili dunu da amo dunu fane legei dagoi. Be mogili da ilia moilai bai bagade gagoi amo ganodini hobeale, ilia hame fane legei.
21 vände allt folket välbehållet tillbaka till Josua i lägret vid Mackeda, ty ingen vågade mer ens röra sin tunga mot någon av Israels barn.
Amalalu, Yosiua ea dunu huluane da hahawane Ma: gida abula diasu gilisisuga bu misi. Amalalu, amo soge dunu huluane da beda: iba: le, Isala: ili dunuma lasogole sia: mu bagadewane beda: i galu.
22 Då sade Josua: "Öppnen grottan och fören de fem konungarna till mig, ut ur grottan."
Amalalu, Yosiua da amane sia: i, “Gele gelabo logo doasili, amo hina bagade biyale gala nama oule misa.”
23 De gjorde så och förde de fem konungarna ut till honom ur grottan: konungen i Jerusalem, konungen i Hebron, konungen i Jarmut, konungen i Lakis, och konungen i Eglon.
Amaiba: le, ilia da gele gelabo doasili, Yelusaleme, Hibalone, Yamade, La: igisi amola Egelone amoea hina bagade dunu gadili hiouginana asili,
24 När dessa konungar hade blivit förda ut till Josua, kallade Josua till sig alla Israels män och sade till anförarna för krigsfolket som hade dragit med honom: "Träden fram och sätt edra fötter på dessa konungars halsar." Och de trädde fram och satte sina fötter på deras halsar.
Yosiuama oule misi. Amalalu, Yosiua da Isala: ili dunu huluane amola dadi gagui ouligisu dunu huluane da e sigi asi, amo ilia emo amo hina bagade dunu ilia gonomagi da: iya osa: la heda: ma: ne sia: i. Ilia amo hamoi dagoi.
25 Sedan sade Josua till dem: "Frukten icke och varen icke försagda, utan varen frimodiga och oförfärade, ty så skall HERREN göra med alla sina fiender som I kommen i strid med."
Amalalu, Yosiua da ea dadi gagui hina dunuma amane sia: i, “Dilia mae beda: ma mae da: i dioma. Gasa bagadewane amola hahawane hamoma. Bai Hina Gode da dilima ha lai dunu huluane ninia wali hamoi defele hamomu.”
26 Därefter lät Josua slå dem till döds och hänga upp dem på fem pålar; och de fingo på pålarna ända till aftonen.
Amalalu, Yosiua da amo hina bagade biyale gala medole legele, ilia da: i hodo ifa biyale gala amoga hegoa: nesi. Ilia da amogawi hegoa: nesili dialu, eso dabe galu bu lai.
27 Men vid solnedgången togos de på Josuas befallning ned från pålarna och kastades in i grottan där de hade varit gömda; och framför ingången till grottan lade man stora stenar, som ligga kvar där ännu i denna dag.
Eso dabe amoga Yosiua da sia: beba: le, ilia da hina bagade dunu amo ilia da: i hodo ifaga fadegale, gele gelabo amo ganodini musa: hina bagade da wamoaligi amoga ha: digi. Ilia da gele bagade bagohame amoga gele gelabo ea logo holeiga dedeboi. Amo gele da wali eso amaiwane diala.
28 Och Josua intog Mackeda på den dagen och slog dess invånare och dess konung med svärdsegg; han gav det till spillo med alla dem som voro därinne och lät ingen slippa undan. Och han gjorde med konungen i Mackeda på samma sätt som han hade gjort med konungen i Jeriko.
Yosiua da amo esoga, Ma: gida moilai bai bagade amola ea hina bagade doagala: le, fedele lai. Dunu huluane amo ganodini esalu e da medole legei. Dunu afae esalebe hame ba: i. E da Yeligou hina bagade ema hamoi defele, Ma: gida hina bagadema hamoi.
29 Därefter drog Josua med hela Israel från Mackeda till Libna och belägrade Libna.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da Ma: gida fisili, Libina moilai bai bagadega doagala: i.
30 Och HERREN gav också det och dess konung i Israels hand; och de slogo dess invånare med svärdsegg, alla dem som voro därinne, och läto ingen därinne slippa undan. Och han gjorde med dess konung på samma sätt som han hade gjort med konungen i Jeriko.
Hina Gode da fidibiba: le, Isala: ili dunu da amo moilai amola ea hina bagade hasali. Ilia dunu afae amoma hame asigiwane, huludafa fane legei. Ilia da Yeligou hina bagade ema hamoi amo defele Libina hina bagadema hamoi dagoi.
31 Sedan drog Josua med hela Israel från Libna till Lakis och belägrade och angrep det.
Amalalu, Yosiua da Libina fisili, La: igisi moilai bai bagade amo sisiga: le, doagala: i.
32 Och HERREN gav Lakis i Israels hand, så att de intogo det på andra dagen; och de slogo dess invånare med svärdsegg, alla dem som voro därinne -- alldeles såsom de hade gjort med Libna.
Eso ageyaduga, Hina Gode da fidibiba: le, Isala: ili dunu da La: igisi hasali. Ilia da Libina amoga hamoi defele dunu afae moilai ganodini amoma hame asigiwane, huludafa fane legei.
33 Då drog Horam, konungen i Geser, upp för att hjälpa Lakis; men Josua slog honom och hans folk och lät ingen av dem slippa undan.
Houla: me (Gise moilai bai bagade hina bagade) da La: igisi dunu fidimusa: misi, be Yosiua da e amola ea dadi gagui dunu hasali. Dunu afae esalebe hame ba: i.
34 Och från Lakis drog Josua med hela Israel till Eglon, och de belägrade och angrepo det.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da La: igisi fisili, Egelone moilaiga asili, amo moilai sisiga: le, doagala: i.
35 Och de intogo det samma dag och slogo dess invånare med svärdsegg, och han gav på den dagen till spillo alla dem som voro därinne -- alldeles såsom han hade gjort med Lakis.
Amo eso afaega ilia da moilai lai. Ilia da La: igisi fi ilima hamoi defele, dunu huluanedafa medole legei.
36 Sedan drog Josua med hela Israel från Eglon upp till Hebron och belägrade det.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da Egelone moilai fisili, agolo sogega asili, Hibalone moilai bai bagadega doagala: i.
37 Och de intogo det och slogo dess invånare och dess konung med svärdsegg, så ock alla dess lydstäder och alla dem som voro därinne, och han lät ingen slippa undan -- alldeles såsom han hade gjort med Eglon. Han gav det till spillo med alla dem som voro därinne.
Ilia da Hibalone lale, amo hina bagade dunu, amogai esalebe dunu huluane amola dunu huluane moilai sisiga: le ganodini esalu, medole legei. Yosiua ea sia: beba: le, ilia da Egelone moilai amoma hamoi defele, amo moilai gugunufinisi. Dunu afae amo ganodini esalebe hame ba: i.
38 Därefter vände Josua med hela Israel tillbaka till Debir och belägrade det.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui da sinidigili, Dibe moilaiga doagala: i.
39 Och han underkuvade det med dess konung och alla dess lydstäder, och de slogo deras invånare med svärdsegg; de gåvo till spillo alla dem som voro därinne, och han lät ingen slippa undan. Han gjorde med Debir och dess konung på samma sätt som han hade gjort med Hebron, och såsom han hade gjort med Libna och dess konung.
E da amo moilai, ea hina bagade amola dunu huluane moilale sisiga: le dialu amo ganodini esalu lai dagoi. Yosiua da Hibalone, Libina amola ela hina bagade dunu ilima hamoi defele, e da Dibe amola ea hina bagade amoma hamoi. E da ilia dunu huluane medole legei dagoi.
40 Så intog Josua hela landet, Bergsbygden, Sydlandet, Låglandet och Bergssluttningarna, och slog alla konungar där och lät ingen slippa undan; han gav till spillo allt vad andra hade, såsom HERREN, Israels Gud, hade bjudit.
Yosiua da soge huluane hasali. E da hina bagade huluane, amo agolo soge hina bagade, eso mabadi soge hina bagade, eso dabe agolo fonobahadi hina bagade amola hafoga: i soge ga (south) dialebe hina bagade huluane fane legei. E da dunu huludafa medole legei dagoi. Bai Isala: ili Hina Gode da amo hamoma: ne sia: beba: le.
41 Josua intog allt som fanns mellan Kades-Barnea och Gasa, så ock hela landet Gosen ända till Gibeon.
Yosiua da soge huluane lai. Amo da ga (south) Ga: idese Bania asili Ga: isa (amo da wayabo bagade bega: ), Gousiene soge huluane ga (north) asili, Gibione moilai bai bagadega doaga: i.
42 Alla dessa konungar och deras land underkuvade Josua på en gång, ty HERREN, Israels Gud, stridde för Israel.
Isala: ili Hina Gode da ili fidimusa: gegeiba: le, Yosiua da amo hina bagade amola ilia soge huluane hasali dagoi.
43 Därefter vände Josua med hela Israel tillbaka till lägret vid Gilgal.
Amalalu, Yosiua amola ea dadi gagui dunu da Giliga: le abula diasu gilisisuga buhagi.
