< Jona 2 >
1 Och Jona bad till HERREN, sin Gud, i fiskens buk.
From inside the fish, Jonah prayed to the LORD his God,
2 Han sade: "Jag åkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; från dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst. (Sheol )
saying: “In my distress I called to the LORD, and He answered me. From the belly of Sheol I called for help, and You heard my voice. (Sheol )
3 Du kastade mig i djupet, mitt i havet, och strömmen omslöt mig, alla dina svallande böljor gingo över mig.
For You cast me into the deep, into the heart of the seas, and the current swirled about me; all Your breakers and waves swept over me.
4 Jag tänkte då: 'Jag är bortdriven ifrån dina ögon.' Men jag skall åter få skåda upp mot ditt heliga tempel.
At this, I said, ‘I have been banished from Your sight; yet I will look once more toward Your holy temple.’
5 Vatten omvärvde mig in på livet, djupet omslöt mig; sjögräs omsnärjde mitt huvud.
The waters engulfed me to take my life; the watery depths closed around me; the seaweed wrapped around my head.
6 Till bergens grund sjönk jag ned, jordens bommar slöto sig bakom mig för evigt. Men du förde min själ upp ur graven, HERRE, min Gud.
To the roots of the mountains I descended; the earth beneath me barred me in forever! But You raised my life from the pit, O LORD my God!
7 När min själ försmäktade i mig, då tänkte jag på HERREN, och min bön kom till dig, i ditt heliga tempel.
As my life was fading away, I remembered the LORD. My prayer went up to You, to Your holy temple.
8 De som hålla sig till fåfängliga avgudar, de låta sin nåds Gud fara.
Those who cling to worthless idols forsake His loving devotion.
9 Men jag vill offra åt dig, med högljudd tacksägelse; vad jag har lovat vill jag infria; frälsningen är hos HERREN!"
But I, with the voice of thanksgiving, will sacrifice to You. I will fulfill what I have vowed. Salvation is from the LORD!”
10 Och på HERRENS befallning kastade fisken upp Jona på land.
And the LORD commanded the fish, and it vomited Jonah onto dry land.