Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Kiogo sa kale pabile ni neno, ni ywa neno abile pamope ni Nnongo, nga ywa Neno abile Nnongo.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Aywoo, Neno, palyo kinchogo abile pamope ni Nnongo.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Ilebe yoti gatipangilwa petya ywembe, mana ntopo ywembe chalowa pangika kwaa hata kilebe chimo.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Nkati yake ngaubile ukoti, ni wolo ukoti wabile bweya ya bandu boti.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Bweya yating'ala mulubendo, wala lubendo lwaloweza kwaa kwiima.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Pabile ni mundu ywatumilwe kuoma kwa Nnongo, lina lyake akemelwa Yohana.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
Ywaisile kati shaidi woshuhudia husu yelo bweya, ili bote baweze amini petya ywembe.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Yohana abile kwaa yelo bweya, ila aisile ili shuhudia husu yelo bweya.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Eyo yabile bweya ya kweli yabile yaisa mu'dunia niyembe yampea bweya kila yumo.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Abile mu'dunia, ni dunia iumbilwe petya ywembe, ni dunia yantangite kwaa.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Aisile kwa ilebe yake, ni bandu bake bampokya kwaa.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Ila kwa balo baingi babampokile, balo baamini lina lyake, kwa balo kabapeya haki ya kuwa bana ba Nnongo.
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Bababelekilwe, kwa mwai kwaa, wala kwa mapenzi ga yega, wala kwa mapenzi ga mundu, ila kwa Nnongo mwene.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Ni ywembe Neno apangilwe yega ni tama nkati yitu, tuubweni utukufu wake, kati utukufu wa mundu kichake wa kipekee ywabile kuoma kwa Tate, atwelile neema ni kweli.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
Yohana atishuhudia husu ywembe, ni akoiye kwa lilobe kabaya, “Ayoo nga ywembe nimmakiye habari yake nibayite, “Yolo ywaisa baada yango nga nkolo kuliko nenga, kwa maana abile kabla yango.”
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Kwa mana kuoma mu'utimilifu wake, twenga twaboti, twapoki bure ipawa baada ya ipawa.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Kwa mana saliya yatiisa petya Musa. Neema ni kweli yaisile petya Yesu Kristu.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
Ntopo mundu ywamwonile Nnongo muda wowoti. Mundu pekee ywabile nga Nnongo, abile mu'kifua sa Tate, apangite ywembe ayowanike.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Awoo nga ushuhuda ba Yohana palyo makuhani ni alawi bantumilwe kwake ni Ayahudi kubamwuliza.”Wenga wa nyai?”
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
Bila kusitasita ni kakana kwaa, ila kaayangwa, “Nenga na Kristo kwaa.”
21 Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
Eyo kabannokiya, “kwa eyo wenga wanyai? wenga wa Eliya?” Kabaya, “Nenga kwaa” Kababaya, “Wenga wa nabii?” Kayangwa, “Hapana.”
22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
Boka po kabammakiya, “Wenga wa nyai, ili tubapei jibu balo batutumile?” Kabaujishuhudie kwaa wenga wa mwene?”
23 Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
Kabaya, “Nenga nga lilobe lyake ywabile mmwitu:'Mwinyoshe ndela ya Ngwana,'kati nabii Isaya abayite.”
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Bai pabile ni bandu batumilwe palyo kuoma kwa Mafarisayo. Kabannobiya no baya,
25 Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
“Kwa mwanja namani wabatiza bai kati wenga wa Kristo kwaa wala Eliya wala nabii?”
26 Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Yohana kaayangwa kabaya, “Nabatiza kwa mase, Hata nyoo, nkati yinu atiyema mundu muntangite kwaa.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
Aywoo nga aisa baada yango, Nenga nastahili kwaa kuilegeza gidamu ya ilatu yake.”
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Makowe aga gapangike Bethania, ng'ambo ya Yordani, pandu Yohana abile atibabatiza bandu.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
Lisoba lya naibele Yohana amweni Yesu aisa kwake kabaya, “Linga mwana ngondolo wa Nnongo ywaitola sambi ya dunia!
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Aywoo nga ywembe ywa nilongela makowe gake natibaya, “Ywembe ywaisa kunchogo kwango nga nkolo kuliko nenga, kwa mana abile kabla yango.'
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
Hata nenga nintangite kwaa ywembe, lakini ipangilwe nyoo ili aitambulishe mu'Israeli, naisile kwabatiza kwa mase.”
32 Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Yohana atishuhudia, “Namweni Roho kuoma kumaunde mpwano wa ua, ni abile nnani yake.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Nenga nintangite kwaa lakini ywembe ywanitumile ili niabatize kwa mase anibakiye,'yolo ywabile lola Roho kauluka no tama nnani yake, Aywoo nga aabatiza kwa Roho Mtakatifu.'
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
Namweni na kumshuhudia yolo nga Mwana wa Nnongo.”
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
Kae lisoba lyanaibele Yohana ayemi pamope ni anapunzi bake abele,
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
bamweni Yesu katyanga ni Yohana kabaya, “Linga mwana ngondolo wa Nnongo!”
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Anapunzi abele kaban'yowa Yohana kabaya aga kaban'yangwa Yesu.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
Kae Yesu atikelebuka ni kuabona anapunzi balo bakinkengama, ni kabammakiya, “Mwapala namani? Kaban'yangwa, “Rabbi, (maana yake 'mwalimu,' utama kwaako?”
39 Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
Kaabakiya, “Muiche na mubweni, “Boka po kabayenda ni kubona pandu abile akitama, batitama pamope naywembe lisoba lelo, kwa mana ibile kati saa komi.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
Yumo nkati ya balo abele kaban'yowa Yohana kalongela ni boka po kankengama Yesu abile Andrea, nnuna wake Simoni Petro.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
Amweni nnongo bake Simoni ni kummakiya, “Tumweni masihi” (maana yake Kristo)
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
Atikunneta kwa Yesu. Yesu atikunlola ni kubaya, “Wenga wa Simoni mwana wa Yohana “wakemilwe Kefa,” (maana yake 'Petro')
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
Lisoba lya isile palyo Yesu kabapala kuboka kuyendya Galilaya, ampatike Filipo no kum'bakiya, “Ngengame nenga.”
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
Filipo ywabile mwenyeji wa Bethsaida mji wa Andrea ni Petro.
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
Filipo ampatike Nathanaeli ni kummakiya, Tuweni yolo ywaandikilwe habari zake mu saliya ya manabii. Yesu mwana wa Yusufu, kuoma Nazareti.
46 Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
Nathanieli kammakiya, “Je kilebe kinoite chalowa boka Nazareti?” Filipo kammakiya, Uiche ni ubone.”
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
Yesu amweni Nathanieli kaisa kwake nobaya, “Linga, mwisaeli ywa kweli abile kwaa ni ubocho nkati yake!
48 Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
Nathanieli kammakiya “Unitangite kwaa nenga?” Yesu kayangwa ni kummakiya, “Kabla Filipo akukema kwaa paubile pae ya mtini, natikubona.”
49 Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
Nathanieli kayangwa, “Rabbi wenga wa mwana wa Nnongo! wenga wa mpwalume wa Israeli”!
50 Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
Yesu kayangwa ni kummakiya, kwa mana nikumakiye,'natikubona pae ya mtini' je waamini? walowa bona makowe makolo kuliko aga.”
51 Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
Yesu kabaya, Amini amini naabakiya mwalowa kubona maunde gayongolilwe, ni kubona malaika kabaoboka ni uluka nnani ya mwana wa Adamu.”
