Johannes 1
1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.
Ak cykca awh awi ce awm hy, Awi ce Khawsa ing awm haih hy nih, ce awi taw Khawsa ni.
2 Detta var i begynnelsen hos Gud.
Anih ce ak cykca awh Khawsa ing awm haih hy nih.
3 Genom det har allt blivit till, och utan det har intet blivit till, som är till.
Anih ak caming ik-oeih boeih boeih ve sai na awm nawh; anih kaana taw ik-oeih sai pynoet ca awm am awm hy.
4 I det var liv, och livet var människornas ljus.
Anih ak khuiawh hqingnaak ce awm nawh, cawhkaw hqingnaak cetaw thlanghqing aham vangnaak na awm hy.
5 Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har icke fått makt därmed.
Cawhkaw vangnaak ce than ak khuiawh vang hy, cehlai thannaak ing anih ce am sim hy.
6 En man uppträdde, sänd av Gud; hans namn var Johannes.
Khawsa venawh kawng a tyih law thlang pynoet ce awm hy; anih taw Johan mingna hy.
7 Han kom såsom ett vittne, för att vittna om ljuset, på det att alla skulle komma till tro genom honom.
Anih ak caming thlang boeih ing amik cangnaak thai aham anih taw cawhkaw vangnaak ak sim sakkung simpyinaak na awm hy.
8 Icke var han ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Amah taw vangnaak amni; cehlai cawhkaw vangnaak ak dyih pyi simpyinaak na awm hy.
9 Det sanna ljuset, det som lyser över alla människor, skulle nu komma i världen.
Thlang boeih ak coeikung vangnaak tang tang ce khawmdek awh law hy.
10 I världen var han, och genom honom hade världen blivit till, men världen ville icke veta av honom.
Anih taw khawmdek awh awm hawh hy; amah ing khawmdek ve sai hlai hy, khawmdek ing amah ce am hat hy.
11 Han kom till sitt eget, och hans egna togo icke emot honom.
Ak thlangkhqi venna law hlai hy, ak thlangkhqi ing anih ce am do uhy.
12 Men åt alla dem som togo emot honom gav han makt att bliva Guds barn, åt dem som tro på hans namn;
Cehlai amah ce ak dokhqi boeih, ang ming ak cangnaak thlangkhqi boeih a venawh, Khawsa cakhqi na awm thainaak ce pehy.
13 och de hava blivit födda, icke av blod, ej heller av köttslig vilja, ej heller av någon mans vilja, utan av Gud.
Pumsa ben kaana, ‘Khawsa a ngaihnaak amyihna ak thang thlangkhqi na awm uhy.
14 Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.
Awi ce pumsa na coeng nawh, ningnih a venawh awm hy. Pynoet ingkaw taak chyn na ak awm a boeimangnaak, qeennaak ingkaw awitak ing ak be, Pa a venna kawng ak law, amah a boeimangnaak ce ni hu hawh uhy.
15 Johannes vittnar om honom, han ropar och säger: "Det var om denne jag sade: 'Den som kommer efter mig, han är före mig; ty han var förr än jag.'"
Johan ing anih akawng ce thlang a venawh sim sak hy. “Anih akawng maw kak kqawn mah, ‘Anih taw kai anglakawh lamma na a awm hawh dawngawh, kai a hu awh ak law cetaw kai anglakawh bau khqoet hy,’ ka tice,” tihy.
16 Av hans fullhet hava vi ju alla fått, ja, nåd utöver nåd;
Am qeennaak ak be pyr awhkawng ningnih ing zoseennaak pynoet coeng pynoet ni hu boeih uhy.
17 ty genom Moses blev lagen given, men nåden och sanningen hava kommit genom Jesus Kristus.
Mosi a venawh kawng anaa awi ce a na pe nawh, qeennaak ingkaw awitak taw Jesu Khrih awhkawng law hy.
18 Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.
U ingawm Khawsa ce am hu khawi hlai hy, pynoet doek khoeih a taak chyn na ak awm Khawsa, Pa a venawh ak awm ing anih ce dang law sak hawh hy.
19 Och detta är vad Johannes vittnade, när judarna hade sänt till honom präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var.
Jerusalem awhkaw Judakhqi ing anih ce doet aham khawsoeihkhqi ingkaw Levikhqi ce a venna a tyih khqi awh Johan ing a simpyinaak taw vemyihna awm hy.
20 Han svarade öppet och förnekade icke; han sade öppet: "Jag är icke Messias."
Anih ce simpyi kaana am awm hy, “Kai ve Khrih amni,” tinawh kqawn hy.
21 Åter frågade de honom: "Vad är du då? Är du Elias?" Han svarade: "Det är jag icke." -- "Är du Profeten?" Han svarade: "Nej."
Cekkhqi ing, Cawhtaw nang ve a u nu? Nang ve Elijah aw?” tinawh doet uhy. Anih ing, “Amni,” tinak khqi hy. “Nang ve Tawngha aw?” tina bai uhy. Anih ing, “Amni, tinak khqi bai hy.
22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Säg oss det, så att vi kunna giva dem svar, som hava sänt oss. Vad säger du om dig själv?"
A hukhit na taw cekkhqi ing, Nang ve a u nu? Kaimih anik tyikhqi venawh ka mik kqawnnaak aham nang ve a u nu tice kqawn lah. Namah ingkaw namah ce ikawmyihna nak kqawnnaak?” tina uhy.
23 Han svarade: "Jag är rösten av en som ropar i öknen: 'Jämnen vägen för Herren', såsom profeten Esaias sade."
Johan ing tawngha Isaiah ak awi ing hlat pek khqi hy, Kai taw, ‘Bawipa aham lam ce dyng sak lah uh,’ tinawh qamkoh awh ak khypyi ce ni,” tinak khqi hy.
24 Och männen voro utsända ifrån fariséerna.
Cawh ami tyihkhqi Farasi thlang vang tloek ing,
25 Och de frågade honom och sade till honom: "Varför döper du då, om du icke är Messias, ej heller Elias, ej heller Profeten?"
doet uhy, Khrih na awm am awm hyk ti, Elijah na awm am awm nawh tawngha na awm am awm loei tiksaw, ikaw ham nu baptisam nani peek khqi bai?” tina uhy.
26 Johannes svarade dem och sade: "Jag döper i vatten; men mitt ibland eder står en som I icke kännen:
Johan ing, “Kai ing tui ing baptisma ni pek khqi nyng, cehlai naming lakawh am nami sim thlang pynoet dyi hy.
27 han som kommer efter mig, vilkens skorem jag icke är värdig att upplösa."
Anih cetaw kai a hu awhkaw ak law ce ni, anih a khawmyk qui ak suh peek aham awm kai taw am kawih nyng,” tinak khqi hy.
28 Detta skedde i Betania, på andra sidan Jordan, där Johannes döpte.
Vawhkaw ik-oeihkhqi boeih taw Johan ing baptisma a peeknaak Jordan tui caqai Bethani khaw awh ak awm na awm hy.
29 Dagen därefter såg han Jesus nalkas; då sade han: "Se, Guds Lamm, som borttager världens synd!
A khawngawi nyn awh Jesu a venna a law ce Johan ing a huh awh, “Khawmdek thawlhnaak ak phyikung, Khawsa a tuuca, toek lah uh!
30 Om denne var det som jag sade: 'Efter mig kommer en man som är före mig; ty han var förr än jag.'
Anih ni, ‘Kai a hu awh ak law taw kai anglakawh bau khqoet hy, kawtih anih taw kai ka awm hlanawh awm hawh hy,’ ka ti ce.
31 Och jag kände honom icke; men för att han skall bliva uppenbar för Israel, därför är jag kommen och döper i vatten."
Kai kamah ingawm anih ce am sim nyng, cehlai kai ing tui ing baptisma ka ni peeknaak khqi vetaw, anih ce Israel thlangkhqi venawh ang dangnaak aham ni,” tihy.
32 Och Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden såsom en duva sänka sig ned från himmelen; och han förblev över honom.
Cekcoengawh Johan ing vemyihna sim pyi hy: “Khan nakawng Myihla kqukkqu amyihna kqum law nawh ak khanawh ang cuk ce hu nyng.
33 Och jag kände honom icke; men den som sände mig till att döpa i vatten, han sade till mig: 'Den över vilken du får se Anden sänka sig ned och förbliva, han är den som döper i helig ande.'
Ak khanawh Myihla kqum nawh ak cu thlang ing Ciim Myihla ing baptisma ni pe khqi kaw,’ tinawh tui ing baptisma peek aham anik tyikung ing amak kqawn law man kai ingawm amna sim kawng.
34 Och jag har sett det, och jag har vittnat att denne är Guds Son."
Kai ing ka huh hawh dawngawh anih ve Khawsa Capa ni, tice sim pyi nyng,” tihy.
35 Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar.
A khawngawi nyn awh Johan taw a hubat thlang pakkhih ingqawi ce a hun awh awm tlaih bai uhy.
36 När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!"
Jesu a ceh ce a huh awh, “Khawsa a tuuca ce, toek lah uh,” tinak khqi hy.
37 Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus.
Cawhkaw awi ce a hubat thlang pakkhih ing a ning zaak awh, Jesu a hu awh ce bat hy nih.
38 Då vände sig Jesus om, och när han såg att de följde honom, frågade han dem: "Vad viljen I?" De svarade honom: "Rabbi" (det betyder mästare) "var bor du?"
Cekqawi ing a hu awh ani hquut ce Jesu ing a huh awh, hawi nawh, “Ikaw na ni ngaih? tina qawi hy. Cekqawi ing, “Cawngpyi kung, hanawh na awm?” tina hy nih.
39 Han sade till dem: "Kommen och sen." Då gingo de med honom och sågo var han bodde; och de stannade den dagen hos honom. -- Detta skedde vid den tionde timmen.
Anih ing, “Vena law nih, hu bit kawm nik ti,” tina qawi hy. Cedawngawh cekqawi ce cet nih nawh anih a awmnaak ce hu hy nih, ce a nyn awh ce anih a venawh awm pyt hy nih. Ce a tym taw khawnoek pahqa tluk law hy.
40 En av de två som hade hört var Johannes sade, och som hade följt Jesus, var Andreas, Simon Petrus' broder.
Simon Piter a na Andru taw, cekqawi ak khuiawh Johan ak awi za nawh Jesu a hu awh ak bat thlang pynoet na awm hy.
41 Denne träffade först sin broder Simon och sade till honom: "Vi hava funnit Messias" (det betyder detsamma som Kristus).
Lamma cyk na Andru ing a sai taw ak tai Simon ce sui nawh, Mesiah (Khrih, tinaak) hu hawh nyng, tinawh kqawn peek aham sui hy.
42 Och han förde honom till Jesus. Då såg Jesus på honom och sade: "Du är Simon, Johannes' son; du skall heta Cefas" (det betyder detsamma som Petrus).
Cekcoengawh ak tai ce Jesu a venna law pyi hy. Jesu ing anih ce toek nawh, “Nang taw Johan a capa Simon ni, Cepha (ve ve Piter tinaak ni) ming na hawh kawp ti,” tina hy.
43 Dagen därefter ville Jesus gå därifrån till Galileen, och han träffade då Filippus. Och Jesus sade till honom: "Följ mig."
A khawngawi nyn awh Jesu taw Kalili na ceh aham cai hy. Philip ce hu nawh, “Ka hu awh bat lah,” tina hy.
44 Och Filippus var från Betsaida, Andreas' och Petrus' stad.
Andru ingkaw Piter amyihna Philip awm Bethsaida khaw awhkaw thlang na awm hy.
45 Filippus träffade Natanael och sade till honom: "Den som Moses har skrivit om i lagen och som profeterna hava skrivit om, honom hava vi funnit, Jesus, Josefs son, från Nasaret."
Philip ing Nathanel ce hu nawh kqawn pehy, “Mosi a anaa awi awh qee nawh tawnghakhqi ingawm ami na qee – Nazareth Jesu, Joseph a capa ce, hu hawh nyng,” tina hy.
46 Natanael sade till honom: "Kan något gott komma från Nasaret?" Filippus svarade honom: "Kom och se."
Nathanel ing, Nazareth e! Cawhkawng ik-oeih leek law hly thai nawh nu ti?” tinawh doet hy. Philip ing, “Law nawh taw toek mah toek cang lah,” tina hy.
47 När nu Jesus såg Natanael nalkas, sade han om honom: "Se, denne är en rätt israelit, i vilken icke finnes något svek."
Nathanel a law ce Jesu ing a huh awh, “Coet amak kap, Israel thlang tang tang vawh awm hy ve,” tina hy.
48 Natanael frågade honom: "Huru kunna du känna mig?" Jesus svarade och sade till honom: "Förrän Filippus kallade dig, såg jag dig, där du var under fikonträdet."
Nathanel ing, “Ikawmyihna nani simnaak?” tina hy. Jeush ing, “Philip ing anik khy hlanawh thaikung awh nang ngawih awh ni hu hawh nyng,” tina hy.
49 Natanael svarade honom: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels konung."
Cawh Nathanel ing, “Cawngpyikung, nang ve Khawsa Capa; Israel Sangphrang na awm hyk ti,” tina hy.
50 Jesus svarade och sade till honom: "Eftersom jag sade dig att jag såg dig under fikonträdet, tror du? Större ting än vad detta är skall du få se."
Jesu ing, “Thaikung awh na awm awh ni hu nyng, ka ni tinaak dawngawh nik cangna hyk ti. Ce anglakawh ik-oeih ak bau khqoet hu hyn kawp ti,” tina hy.
51 Därefter sade han till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen få se himmelen öppen och Guds änglar fara upp och fara ned över Människosonen."
Cekcoengawh, “Awitak ka nik kqawn peek khawk khan ak awng qu ce hu kawm tiksaw, Thlang Capa ak camawh, Khawsa ak khan ceityihkhqi a hak kai ingkaw a nuk kqum ce hu kawp ti,” tina hy.
