Johannes 9
1 När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
Yesu pakaweriti kankupita, kamwoniti muntu yumu kana lwisi kwanjira kwiwuka.
2 Då frågade hans lärjungar honom och sade: "Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?"
Wafundwa wakuwi wamkosiya, “mfunda! Hashi, gaa ndo yakatenda vidoda vyavimtenda muntu ayu kayiwuki pakawera lwisi? Hashi, vidoda vyakuwi mweni ama vidoda vya walera wakuwi?”
3 Jesus svarade: "Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
Yesu kankula, “Shitwatila ashi shilawira ndiri toziya ya vidoda vyakuwi yomberi, ama vidoda vya walelwa wakuwi, ira kiwuka lwisi su makakala ga Mlungu gawonikani gatenda lihengu mwakuwi.
4 Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
Kuweri kwankali paliwala tufiruwa kwendeleya kutenda lihengu lya uliya yakantumiti, mana pashiru peni pakwiza muntu hapeni kawezi kutenda lihengu.
5 Så länge jag är i världen, är jag världens ljus."
Shipindi nankali pasipanu, neni ndo gulangala gwa pasi panu.”
6 När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
Pakatakuliti kala aga, katema mata pasi, kalitenda linkandiga, kamswagaziya mumasu ulii yakawera na lwisi,
7 och sade till honom: "Gå bort och två dig i dammen Siloam" (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
kamgambira, “Gugendi na gukalifyankuli palitanda lya Silowamu.” Mana ya litawu ali ndo “Yawamtumiti”. Muntu kana lwisi uliya kagenda na kulifyankula kulitanda lya Siloam, shakapanu kawuya pakawera kankuwona.
8 Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: "Är detta icke den man som att och tiggde?"
Su, wapakwegera wakuwi na walii yawaweriti wavimana handa kaweriti muhushu mluwa, walonga, “Hashi, ayu ndiri uliya muhushu yakaweriti pakalivaga na kuluwa luwa?”
9 Somliga svarade: "Det är han." Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Jag är den mannen."
Wamonga pawatakula, “Ndomweni.” Wantu wamu watakula, “ndala! Ira kalifana nayomberi.” Uliya yakaweriti lwisi katakula, “Ndo neni!”
10 Och de frågade honom: "Huru blevo då dina ögon öppnade?"
Wamkosiya, “Vinu, masu gakuwi gapata hashi kutumula?”
11 Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn."
Nayomberi kawankula, “Muntu uliya yawamshema Yesu katenditi linkandiga, kaswagaziya mumasu na kung'ambira, ‘Gugendi gwakalifyankuli palitanda lya Silowamu,’ su neni ng'enda, nulifyankula sheni shangu, mpata kwona.”
12 De frågade honom: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag icke."
Wamkosia, “Yomberi ka koshi?” Nayomberi kawankula, “Neni nuvimana ndiri!”
13 Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
Shakapanu wamjega muntu uliya yakaweriti kana lwisi kwa Mafalisayu.
14 Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
Lishaka ali Yesu pakatenditi linkandiga na kumtumuziya masu muntu ayu, iweriti Lishaka lya kwoyera.
15 När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: "Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se."
Mafalisayu wamkosiya kayi muntu ayu, “Gupata hashi kwona?” Nayomberi kawagambira, “Kantyeremeka linkandiga mumasu, naneni nulifyankula sheni shangu, vinu weza kwona.”
16 Då sade några av fariséerna: "Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten." Andra sade: "Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?" Så funnos bland dem stridiga meningar.
Mafalisayu wamu walonga, “Muntu kantenditi hangu hapeni kalawi kwa Mlungu, toziya kajimira ndiri malagaliru ga Lishaka lya kwoyera.” Kumbiti wamonga walonga, “Muntu kana vidoda kaweza hashi kutenda liuzauza lya ntambu ayi?” Kuwera na malekaniru pakati pawu.
17 Då frågade de åter den blinde: "Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?" Han svarade: "En profet är han."
Mafalisayu wamkosiya kayi muntu ayu, “Yomberi kagagubutula masu, gutakula shishi kwa yomberi?” Muntu uliya kawagambira, “Yomberi ndo mbuyi gwa Mlungu!”
18 Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
Wakulu wa Shiyawudi wajimira ndiri handa muntu ayu kaweriti lwisi na vinu kankuwona mpaka pawawashemiti walera wakuwi
19 Dem frågade de och sade: "Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?"
na wawakosiya walera awa, “Hashi, ayu mwana gwenu ndo mwenga mlonga kiwukiti lwisi? Hashi vinu kapata kwona?”
20 Då svarade han föräldrar och sade: "Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
Walera wakuwi wankula, “Tuvimana handa ayu ndo mwana gwetu na kiwukiti lwisi.
21 Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig."
Kumbiti kapata hashi kwona, hapeni tuvimani na wala tuvimana ndiri uliya yakamtumuziyiti masu. Mumkosiyi mweni, yomberi ndo muntu mkulu, kaweza kulitakulira mweni.”
22 Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
Walera wakuwi walongiti hangu toziya wawatiriti wakolamlima wa Shiyawudi, kwani wakolamlima awa waweriti waliragilirana handa muntu yoseri yakamini handa Yesu ndo Kristu kalivagi kunja kwa numba ya Mlungu.
23 Därför var det som hans föräldrar sade: "Han är gammal nog; frågen honom själv."
Walelwa wakuwi walongiti, “Yomberi ndo muntu mkulu, Mumkosiyi.”
24 Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare."
Su, wamshema kayi muntu ulii yakiwukiti lwisi na wamgambira, “Gumpanani ukwisa Mlungu! Twenga tuvimana kuwera muntu ayu ndo kana vidoda.”
25 Han svarade: "Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se."
Yomberi kankula, “Handa ndo nana vidoda neni nuvimana ndiri. Kumbiti shintu shimu nushimana, neriti na lwisi na vinu mona.”
26 Då frågade de honom: "Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?"
Wamkosiya, “Kakutenderiti shishi? Hashi kakutumuliziya masu gaku?”
27 Han svarade dem: "Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?"
Muntu ayu kawankula, “Nuwagambireni mbera kala, namwenga mpikanira ndiri, mfira shishi kupikinira kayi? Hashi mwenga viraa mfira muweri wafundwa wakuwi?”
28 Då bannade de honom och sade: "Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
Kumbiti womberi wamwigira pawatakula, “Gwenga ndo mfundwa gwakuwi, twenga wafundwa wa Musa.
29 Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke."
Twega tuvimana handa Mlungu katakuliti na Musa, kumbiti muntu ayu tumumana ndiri kalawira koshi!”
30 Mannen svarade och sade till dem: "Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
Muntu ulii kawankula, “Ashi ndo shitwatira sha kulikangasha! Mwenga muvimana ndiri kalawira koshi, kumbiti kantumuliziya masu gangu!
31 Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
Tuvimana handa Mlungu hapeni kawapikiniri wantu wana vidoda, ira kumpikinira yoseri yakamjimira na kutenda vyakafiriti.
Kwanjira lupaga pasipanu ipikanirika ndiri handa muntu kagatumuziya masu ga muntu yakayiwukiti lwisi. (aiōn g165)
33 Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra."
Payiwera ndiri muntu ayu kalawa kwa Mlungu, mekaweziti ndiri kutenda shintu shoseri!”
34 De svarade och sade till honom: "Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!" Och så drevo de ut honom.
Womberi wamwankula, “Gwenga gwiwuka na kulelwa pavidoda, na hashi guweza kutufunda twenga?” Wamwinga kulawa Mnumba ya Mlungu.
35 Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: "Tror du på Människosonen?"
Yesu kapikiniriti yagalawiliti, kamwoniti muntu uliya kamkosiya, “Hashi, gwenga gumjimira Mwana gwa Muntu?”
36 Han svarade och sade: "Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom."
Muntu ayu kankula, “Mtuwa, gung'ambiri yomberi ndo gaa, su mpati kumjimira!”
37 Jesus sade till honom: "Du har sett honom; det är han som talar med dig."
Yesu kamgambira, “Gumwona kala na yomberi ndo yakatakula nagwenga vinu.”
38 Då sade han: "Herre, jag tror." Och han föll ned för honom.
Muntu ayu katakula, “Nukujimira, Mtuwa!” Na kamsuntamilira Yesu.
39 Och Jesus sade: "Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda."
Yesu katakula, “Neni niza pasipanu kutoza wantu, wanalwisi wapati kuwona na woseri yawalola waweri lwisi.”
40 När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: "Äro då kanske också vi blinda?"
Mafalisayu wamu waweriti pamuhera na yomberi wampikinira pakatakuriti aga na wamkosiya, “Gumaanisha natwenga twanalwisi viraa?”
41 Jesus svarade dem: "Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar."
Yesu kawankula, “Mwangaweriti mwana lwisi, mwangaweriti ndiri na vidoda, kumbiti mwenga vinu mtakula, twenga tuwona, ayi ilanguziya kuwera mwana vidoda.”
