Johannes 9
1 När han nu gick vägen fram, fick han se en man som var född blind.
Palyo, kati Yesu kapeta, amweni mundu ipofu tangu kubelekwa kwake.
2 Då frågade hans lärjungar honom och sade: "Rabbi, vilken har syndat, denne eller hans föräldrar, så att han har blivit född blind?"
Anapunzi bake kabannaluya, “Rabi, nyai ywapangite sambi, mundu yoo au wazazi bake, hata abelekwile ipofu?”
3 Jesus svarade: "Det är varken denne som har syndat eller hans föräldrar, utan så har skett, för att Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
Yesu kannyangwa, “Ayoo mundu kwaa wala azazi bake bapangite sambi, ila kazi ya Nnongo ipalikwe kuyogoliwa petya kwake.
4 Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka.
Yatupasa kupangakazi zake ywembe ywanitumile muda bado ni mutwekati. Kilo chaisa wakati wabile ntopo ywaweza panga kazi.
5 Så länge jag är i världen, är jag världens ljus."
Wakati wanibile mu'ulimwengu, nenga na bweya ya ulimwengu.”
6 När han hade sagt detta, spottade han på jorden och gjorde en deg av spotten och lade degen på mannens ögon
Baada ya Yesu baya maneno aga, alitema pa nnema, apangite litope lya mate, ni kumpaka yolo mundu kuminyo lile litope.
7 och sade till honom: "Gå bort och två dig i dammen Siloam" (det betyder utsänd). Mannen gick då dit och tvådde sig; och när han kom igen, kunde han se.
Kammakiya, uyende kuoga mu'lose lya Siloamu(ititafsirilwa kati 'ywaatumilwe').”Kwa eyo mundu yoo atiyenda, ni kunawa ni kubuyangana, atibona.
8 Då sade grannarna och andra som förut hade sett honom såsom tiggare: "Är detta icke den man som att och tiggde?"
Majirani wa mundu yoo ni balo bamweni mwanzo kati mwambaji kababaya, Je! ayoo nga yolo kwaa mundu ywabile atama na loba?” Benge kababaya, “Ni ywembe.”
9 Somliga svarade: "Det är han." Andra sade: "Nej, men han är lik honom." Själv sade han: "Jag är den mannen."
Na benge babaya “yolo kwaa, ila afanana ni ywembe.”Lakini ywembe abaya, “Ni nenga.”
10 Och de frågade honom: "Huru blevo då dina ögon öppnade?"
Kabammakiya, “Nambeambe minyo gako gayongolilwa namani?”
11 Han svarade: "Den man som heter Jesus gjorde en deg och smorde därmed mina ögon och sade till mig: 'Gå bort till Siloam och två dig.' Jag gick då dit och tvådde mig, och så fick jag min syn."
Kayangwa, mundu ywakemelwa Yesu apangite litope ni kulibeka mu minyo gango ni kunibakiya, “Yenda Siloamu unawe.” Kwa eyo natiyenda, ninawite, nga nipalike kubona kae,”
12 De frågade honom: "Var är den mannen?" Han svarade: "Det vet jag icke."
Kamammakiya “Abile kwaako?” Kayangwa, “Ndangite kwaa.”
13 Då förde de honom, mannen som förut hade varit blind, bort till fariséerna.
Kabampeleka mundu yolo ywabile ipofu kwa Mafarisayo.
14 Och det var sabbat den dag då Jesus gjorde degen och öppnade hans ögon.
Lyabile lisoba lya Sabato palyo Yesu apangite litope ni kun'yongolya minyo gake.
15 När nu jämväl fariséerna i sin ordning frågade honom huru han hade fått sin syn, svarade han dem: "Han lade en deg på mina ögon, och jag fick två mig, och nu kan jag se."
Nga kae Mafarisayo kabannaluya apatike kinamani bona. Kaamakiya, “Abekite litope mu'minyo gango, ninawite, nambeambea naweza bona.”
16 Då sade några av fariséerna: "Den mannen är icke från Gud, eftersom han icke håller sabbaten." Andra sade: "Huru skulle någon som är en syndare kunna göra sådana tecken?" Så funnos bland dem stridiga meningar.
Baadhi ya Mafarisayo kababaya, “Mundu yoo abokite kwaa kwa Nnongo kwa mana aikamwi Sabato.” Benge babayite, “Iwezekana kinamani mundu ywabile ni sambi kupanga ishara kati yee?” Kwa eyo kwabile na mgawanyiko nkati yabe.
17 Då frågade de åter den blinde: "Vad säger du själv om honom, då det ju var dina ögon han öppnade?" Han svarade: "En profet är han."
Nga kabannaluya yolo ipofu kae, “Ubaya kele nnani yake kwa sababu akuyongoli minyo gako?” Ipofu kabaya, “Ni nabii.”
18 Men judarna trodde icke att han hade varit blind och fått sin syn, förrän de hade kallat till sig mannen föräldrar, hans som hade fått sin syn.
Hata muda woo Ayahudi bamwamini kwaa kuwa abile ipofu ni ywembe apatike bona mpaka kabakema azazi bake ywembe ywapatike kubona.
19 Dem frågade de och sade: "Är detta eder son, den som I sägen vara född blind? Huru kommer det då till, att han nu kan se?"
Kabaanaluya azazi, Je, ayoo nga mwana winu mwamubaya abelekwile ipofu? aweza kinamani kubona?”
20 Då svarade han föräldrar och sade: "Att denne är vår son, och att han föddes blind, det veta vi.
Nga azazi bake kabanyangwa, “Tutangite kuwa ayoo ni mwana witu na kuwa abelekwile ipofu.
21 Men huru han nu kan se, det veta vi icke, ej heller veta vi vem som har öppnat hans ögon. Frågen honom själv; han är gammal nog, han må själv tala för sig."
Kinamani nambeambe atibona, tutangite kwaa, ni ywembe an'yongoliya minyo gake, tuntangite kwaa, Munnaluye mwene, Ni mundu nkolo. Aeza kuielezea mwene.”
22 Detta sade hans föräldrar, därför att de fruktade judarna; ty judarna hade redan kommit överens om att den som bekände Jesus vara Messias, han skulle utstötas ur synagogan.
Azazi bake babayite makowe aga, kwa kuwa batiyogopa Ayahudi. Kwa mana Ayahudi babile batikubaliana kuwa, mana itei yoyote ywabaya kuwa Yesu nga Kristo, alowa tengwa mu'sinagogi.
23 Därför var det som hans föräldrar sade: "Han är gammal nog; frågen honom själv."
Kwa sababu yee, azazi bake kababaya, “Ni mundu nkolo, munnaluye mwene.”
24 Då kallade de för andra gången till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: "Säg nu sanningen, Gud till pris. Vi veta att denne man är en syndare."
Kwa eyo kwa mara ya na'ibele, kabankema mundu yoo ywabile ipofu ni kummakiya, Umpei Nnongo utukufu. Tutangite kuwa mundu yoo nga mwene sambi.”
25 Han svarade: "Om han är en syndare vet jag icke; ett vet jag: att jag, som var blind, nu kan se."
Yolo mundu kaayangwa, “Mana abile ni sambi, nenga nitangite kwaa. Kilebe chimo nikitangite: nabile ipofu, nambeambe nabona.”
26 Då frågade de honom: "Vad gjorde han med dig? På vad sätt öppnade han dina ögon?"
Nga kabammakiya, “Akupangie namani? Agayongoli kinamani minyo gako?”
27 Han svarade dem: "Jag har ju redan sagt eder det, men I hörden icke på mig. Varför viljen I då åter höra det? Kanske viljen också I bliva hans lärjungar?"
Kanyangwa, “Niabakiye tayari, ni mwenga muyowine kwaa! Kwa namani mpala kuyowa kae? Mwenga mpala kwaa kuwa anapunzi bake kae, kele?
28 Då bannade de honom och sade: "Du är själv hans lärjunge; vi äro Moses' lärjungar.
Batikuntukana no baya, “Wenga nga mwanapunzi bake, lakini twenga ni anapunzi ba Musa.
29 Till Moses har Gud talat, det veta vi; men varifrån denne är, det veta vi icke."
Tutangite kuwa Nnongo atilongela ni Musa, lakini kwa yolo, tutangite kwaa abokite kwaako.
30 Mannen svarade och sade till dem: "Ja, däri ligger det förunderliga, att I icke veten varifrån han är, och ändå har han öppnat mina ögon.
Yolo mundu kaayangwa ni kuabakiya, “Kwa namani, lee nga likowe lya kushangaza, kuwa mutangite kwaa aboka kwako, na bado aniyongolii minyo gango.
31 Vi veta ju att Gud icke hör syndare, men också att om någon är gudfruktig och gör hans vilja, då hör han honom.
Tutangite kuwa Nnongo aasikilizi kwaa babile ni sambi, lakini mana itei yeyote atikumwabudu Nnongo ni kugapanga mapenzi gake, Nnongo unsikiliza.
Tangu mwanzo wa ulimwengu iyowanika kwaa kuwa kwabile mundu ywa ayongoli mino ga mundu ywa abelekwile ipofu. (aiōn g165)
33 Vore denne icke från Gud, så kunde han intet göra."
Mana itei mundu yoo aboka kwaa kwa Nnongo, kana apange chocho.”
34 De svarade och sade till honom: "Du är hel och hållen född i synd, och du vill undervisa oss!" Och så drevo de ut honom.
Kabanyangwa no kummakiya, “Ubelekwile ipofu mu'sambi kabisa, na wenga waloa kutupundisha twenga?” Nga kabampukuza kuoma mu'lisinagogi.
35 Jesus fick sedan höra att de hade drivit ut honom, och när han så träffade honom, sade han: "Tror du på Människosonen?"
Yesu ayowine kuwa batikumwondoa mu'lisinagogi. Ampatike ni kummakiya, “wenda kumwamini Mwana wa mundu?”
36 Han svarade och sade: "Herre, vem är han då? Säg mig det, så att jag kan tro på honom."
Kanyangwa no baya, “Ni nyai, Ngwana, ili ni nenga nipate kumwaminiya?”
37 Jesus sade till honom: "Du har sett honom; det är han som talar med dig."
Yesu kammakiya, “Umweni, ni ywembe ywalongela naye nga ywembe.”
38 Då sade han: "Herre, jag tror." Och han föll ned för honom.
Yolo mundu kabaya, “Ngwana, Naamini,” Nga akamsujudia.
39 Och Jesus sade: "Till en dom har jag kommit hit i världen, för att de som icke se skola varda seende, och för att de som se skola varda blinda."
Yesu kabaya, “Kwa hukumu niisile mu'ulimwengu woo ili balo babweni kwaa bapate kubona na balo balo babweni bawe Ipofu.”
40 När några fariséer som voro i hans närhet hörde detta, sade de till honom: "Äro då kanske också vi blinda?"
Baadhi ya Mafarisayo babile pamope ni ywembe bayowine maneno ago ni kunnaluya, “Na twenga kae ni ipofu?”
41 Jesus svarade dem: "Voren I blinda, så haden I icke synd. Men nu sägen I: 'Vi se', därför står eder synd kvar."
Yesu kaamakiya, “Kati mutangite ipofu, mwabile kwaa ni sambi. Hata nyoo, nambeambe mwabaya,'Tubweni sambi yinu itamile.”
