Johannes 8
1 Och Jesus gick ut till Oljeberget.
Yesu wuyenda ku mongo minti mi Olive.
2 Men i dagbräckningen kom han åter till helgedomen.
Vayi mu nsuka-nsuka, Yesu wuvutuka ku Nzo Nzambi. Batu boso bayizaku va kaba; wuvuanda ayi wuba longa.
3 Då förde översteprästerna och fariséerna dit en kvinna som hade blivit beträdd med äktenskapsbrott; och när de hade lett henne fram,
Minlongi mi mina ayi Bafalisi bannatina nketo wumosi babuila mu kitsuza; bantula va ntuala wu batu boso;
4 sade de till honom: "Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit beträdd med äktenskapsbrott.
bankamba: —Nlongi, nketo wawu bambuila mu thangu kaba vanga kitsuza.
5 Nu bjuder Moses i lagen att sådana skola stenas. Vad säger då du?"
Mu Mina, Moyize wututuma ti tufueti vonda baketo ba phila yayi mu matadi. Vayi ngeyo, mbi wuntuba e?
6 Detta sade de för att snärja honom, på det att de skulle få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden.
Banyuvudila kiuvu kioki mu diambu di bamfiela muingi babaka bila kioki bafueti kumfundila. Vayi Yesu wuyinama, wusonika mu nlemvo va tsi.
7 Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: "Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne."
Bu bantantisa mu kunyuvula; buna niandi wuvumbuka ayi wuba kamba: —Woso mutu mu beno zebi ti kasi disumu ko, kaba mutu wutheti mu kunzuba ditadi.
8 Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden.
Buesidi yinama, wusonika va tsi.
9 När de hörde detta, gingo de ut, den ene efter den andre, först de äldsta, och Jesus blev lämnad allena med kvinnan, som stod där kvar.
Bu bawa bobo, baboso batona tina wumosi wumosi; tonina kuidi banuna. Yesu wusiala niandi veka va kimosi ayi nketo va ntualꞌandi.
10 Då såg Jesus upp och sade till kvinnan: "Var äro de andra? Har ingen dömt dig?"
Buna Yesu wuvumbuka ayi wunkamba: —A nketo, mimfundi miaku kuevi midi e? Kadi mutu kasi kubedisa ko e?
11 Hon svarade: "Herre, ingen." Då sade han till henne: "Icke heller jag dömer dig. Gå, och synda icke härefter."]
Nketo wumvutudila: —A tata, kadi mutu. Buna Yesu wukamba: —Minu mamvama ndikadi kubedisa, Yenda kuaku vayi kadi buelavola masumu.]
12 Åter talade Jesus till dem och sade: "Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso icke vandra i mörkret, utan skall hava livets ljus."
Yesu wubuela kuba kamba diaka: —Minu ndidi kiezila ki nza. Woso mutu wukundandakana kalendi diatila mu tombi ko, vayi wela baka kiezila ki luzingu.
13 Då sade fariséerna till honom: "Du vittnar om dig själv; ditt vittnesbörd gäller icke."
Buna Bafalisi bankamba: —Ngeyo veka wulembo kiteliminanga kimbangi, kimbangi kiaku kisi ki kiedika ko!
14 Jesus svarade och sade till dem: "Om jag än vittnar om mig själv, så gäller dock mitt vittnesbörd, ty jag vet varifrån jag har kommit, och vart jag går; men I veten icke varifrån jag kommer, eller vart jag går.
Vayi Yesu wuba vutudila: —Kimbangi kiama kidi ki kiedika, ka diambu ko minu veka ndilembo kitelimina kimbangi. Bila minu nzebi kuevi ndiba ayi nzebi kuevi ndinkuenda. Vayi beno luisi zaba ko kueve ndiba ayi kuevi ndinkuenda.
15 I dömen efter köttet; jag dömer ingen.
Beno mu kimutu lueta sambisila. Vayi minu ndikadi sambisa kadi mutu wumosi.
16 Och om jag än dömer, så är min dom en rätt dom, ty jag är därvid icke ensam, utan med mig är han som har sänt mig.
Enati minu ndilembo sambisa, buna tsambusuluꞌama yidi yi kiedika; bila ndisi ko minu veka vayi Tata wuthumba widi yama.
17 I eder lag är ju ock skrivet att vad två människor vittna, det gäller såsom sant.
Madi Masonama mu Mina mieno ti: kimbangi ki batu buadi kidi ki kiedika.
18 Här är nu jag som vittnar om mig; om mig vittnar också Fadern, som har sänt mig.
Minu veka ndilembo kitelimina kimbangi ayi Tata wuthuma wulembo thelimina diaka kimbangi.
19 Då sade de till honom: "Var är då din Fader?" Jesus svarade: "I kännen varken mig eller min Fader. Om I känden mig, så känden I ock min Fader."
Banyuvula: —Kuevi kuidi Dise diaku e? Yesu wuba vutudila: —Beno luisi kunzaba ko ayi luisi zaba ko Dise diama! Enati lunzebi, nganu luzebi Dise diama.
20 Det var på det ställe där offerkistorna stodo som han talade dessa ord, medan han undervisade i helgedomen; men ingen bar hand på honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
Yesu wutubila mambu momo bu kaba longa mu Nzo Nzambi, wutelama va ndambu buangu bantambikilanga makaba. Kadi mutu kasia nunga ko mu kumbuila, bila thanguꞌandi yifueni ko.
21 Åter sade han till dem: "Jag går bort, och I skolen då söka efter mig; men I skolen dö i eder synd. Dig jag går, dit kunnen I icke komma."
Yesu wubuela ku bakamba: —Minu ndieka nkuenda, muaki luela kuthomba ayi luela fuila mu masumu meno. Ku ndinkuenda beno lulendi kuiza kuawu ko.
22 Då sade judarna: "Icke vill han väl dräpa sig själv, eftersom han säger: 'Dit jag går, dit kunnen I icke komma'?"
Buna Bayuda bayuvasana: —Buna wela kukivonda e? Mananga diawu kalembo tubilanga ti: “Ku ndinkuenda beno lulendi kuiza kuawu ko e?”
23 Men han svarade dem: "I ären härnedifrån, jag är ovanifrån; I ären av denna världen, jag är icke av denna världen.
Yesu wuba kamba: —Beno luidi basi nza vayi minu ndidi muisi diyilu. Beno luidi basi nza yayi, vayi minu ndisi ko muisi nza yayi.
24 Därför sade jag till eder att I skullen dö i edra synder; ty om I icke tron att jag är den jag är, så skolen I dö i edra synder."
Diawu ndilukambidi ti “beno luela fuila mu masumu meno”, bila enati lukadi wilukila ti “Minu ndidi”, buna luela fuila mu masumu meno.
25 Då frågade de honom: "Vem är du då?" Jesus svarade dem: "Det som jag redan från begynnelsen har uttalat för eder.
Buna banyuvula: —Ngeyo widi nani e? Yesu wuba vutudila: —Wowo ndieti ku lukambanga mu zithangu zioso.
26 Mycket har jag ännu att tala och att döma i fråga om eder. Men han som har sänt mig är sannfärdig, och vad jag har hört av honom, det talar jag ut inför världen."
Mawombo madi yama mu tuba mu diambu dieno ayi ma kulusambisila; vayi mutu wowo wuthuma widi wu kiedika ayi mambu momo ndiwa kuidi niandi mawu ndieta kamba kuidi basi nza.
27 Men de förstodo icke att det var om Fadern som han talade till dem.
Vayi basia sudika ko ti Yesu wuyolukila bobo mu diambu di Tata.
28 Då sade Jesus: "När I haven upphöjt Människosonen, då skolen I första att jag är den jag är, och att jag icke gör något av mig själv, utan talar detta såsom Fadern har lärt mig.
Buna Yesu wuba kamba: —Bu luela nangika Muana-Mutu, buna bosi luela zaba ti “Minu ndidi” ayi buna luela zaba ti ndivanganga ko kadi diambu dimosi mu minu veka vayi ndilembo tubi mambu momo mandonga Tata.
29 Och han som har sänt mig är med mig; han har icke lämnat mig allena, eftersom jag alltid gör vad honom behagar."
Mutu wowo wuthuma widi yama; kasia kumbika minu veka ko, bila minu ndieta vanga mu zithangu zioso mambu momo meta kummonisa khini.
30 När han talade detta, kommo många till tro på honom.
Bu katuba mambu momo, batu bawombo banwilukila.
31 Då sade Jesus till de judar som hade satt tro till honom: "Om I förbliven i mitt ord, så ären I i sanning mina lärjungar;
Yesu wukamba Bayuda bobo banwilukila ti: —Enati beno lunkangananga mu mambu mama buna luidi minlonguki miama mu kiedika,
32 Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria."
luela zaba kiedika ayi kiedika kiela kulukula.
33 De svarade honom: "Vi äro Abrahams säd och hava aldrig varit trälar under någon. Huru kan du då säga: 'I skolen bliva fria'?"
Bamvutudila: —Beto tuidi mu nkuna Abalahami ayi kadi khumbu tusia beto bavika ba mutu ko! Buna buevi wuntubila ti: “Luela ba batu ba kiphuanza e?”
34 Jesus svarade dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Var och en som gör synd, han är syndens träl.
Yesu wuba vutudila: —Bukiedika ndikulukamba ti: Woso mutu wumvanganga masumu, buna niandi mvika wu masumu.
Mvika kasi muisi dikanda ko vayi muana, mu zithangu zioso, widi muisi dikanda. (aiōn g165)
36 Om nu Sonen gör eder fria, så bliven i verkligen fria.
Diawu enati Muana wulukudidi, buna lukululu mu kiedika.
37 Jag vet att I ären Abrahams säd; men I stån efter att döda mig, eftersom mitt ord icke får någon ingång i eder.
Nyinga, nzebi ti luidi mu nkuna Abalahami, vayi lutidi kuphonda bila mambu mama masi ko buangu mu beno.
38 Jag talar vad jag har sett hos min Fader; så gören ock I vad I haven hört av eder fader."
Ndilembo lukambi mambu momo minu ndimona bu ndiba kuidi Siama vayi beno lulembo vangi mambu momo luwa kuidi Sieno.
39 De svarade och sade till honom: "Vår fader är ju Abraham." Jesus svarade till dem: "Ären I Abrahams barn, så gören ock Abrahams gärningar.
Bankamba: —Abalahami niandi sieto! Yesu wuba vutudila: —Enati luidi bana ba Abalahami, nganu lulembo vangi mavanga ma Abalahami.
40 Men nu stån I efter att döda mig, en man som har sagt eder sanningen, såsom jag har hört den av Gud. Så handlade icke Abraham.
Vayi buabu beno lulembo tombi kuphondisa, minu, mutu ndilukembi kiedika kioki ndiwa kuidi Nzambi. Abalahami kasia bu vanga ko.
41 Nej, I gören eder faders gärningar." De sade till honom: "Vi äro icke födda i äktenskapsbrott. Vi hava Gud till fader och ingen annan."
Beno lulembo vangi mavanga ma sieno. Bawu bamvutudila: —Beto tuisi bana ba kindumba ko. Vayi Nzambi niandi khatika Sieto.
42 Jesus svarade dem: "Vore Gud eder fader, så älskaden I ju mig, ty från Gud har jag utgått, och från honom är jag kommen. Ja, jag har icke kommit av mig själv, utan det är han som har sänt mig.
Yesu wuba kamba: —Enati Nzambi niandi Sieno nganu lueta kunzola, bila mu Nzambi nditotukila; ayi buabu ndidi vava. Ndisia kuizila ko mu luzolo luama vekavayi niandi wuthuma.
43 Varför fatten I då icke vad jag talar? Jo, därför att I icke 'stån ut med' att höra på mitt ord.
Bila mbi lunkambu sudikila mambu ndilembo lukambi e? Bila lulendi ko wa mambu mama.
44 I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.
Beno Satana niandi dise dieno ayi lutidi vanga zinzinunu zi dise dieno. Niandi mvondi tona vana thonono ayi kasia zingila ko mu kiedika, bila mu niandi muisi ko kadi kiedika. Mu thangu keta vuna, buna mu ntimꞌandi mueta ba luvunu bila niandi nkua luvunu ayi dise di luvunu.
45 Men mig tron I icke, just därför att jag talar sanning.
Vayi minu bu ndilembo tubi kiedika, beno lukadi kunguilukila.
46 Vilken av eder kan överbevisa mig om någon synd? Om jag alltså talar sanning, varför tron I mig då icke?
Nani mu beno wulenda kukhamba disumu diodi ndivanga e? Buna bila mbi lukadi kunguilukila enati ndilembo lukambi kiedika e?
47 Den som är av Gud, han lyssnar till Guds ord; och det är därför att I icke ären av Gud som I icke lyssnen därtill.
Woso mutu Nzambi kavuidi wunwanga mambu ma Nzambi. Beno Nzambi kasi luvua ko, diawu ka luwilanga ko.
48 Judarna svarade och sade till honom: "Hava vi icke rätt, då vi säga att du är en samarit och är besatt av en ond ande?"
Bayuda bamvutudila: —Mueni ti bukiedika kuandi tulembo kambanga ti ngeyo widi muisi Samaliayi Pheve yimbimbi yidi yaku.
49 Jesus svarade: "Jag är icke besatt av någon ond ande; fastmer hedrar jag min Fader. I åter skymfen mig.
Yesu wuba vutudila: —Nana, minu ndisiꞌama Pheve yimbimbi ko. Vayi Dise diama ndieta kinzikavayi beno lulembo kundenzi.
50 Men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.
Minu nditombanga nkemboꞌama ko. Vayi vadi mutu wuntombanga wawu ayi weta sambisa.
51 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin se döden." (aiōn g165)
Bukiedika ndikulukamba: woso mutu wunlundanga mambu mama, kalendi fua ko. (aiōn g165)
52 Judarna sade till honom: "Nu förstå vi att du är besatt av en ond ande. Abraham har dött, så ock profeterna, och likväl säger du: 'Den som håller mitt ord, han skall aldrig någonsin smaka döden.' (aiōn g165)
Buna byuda bamvutudila: —Buabu tuzebi ti Pheve yi mbimbi yidi yaku! Bila Abalahami ayi mimbikudi bamana fua, vayi ngeyo wunkamba ti woso mutu wunlunda mambu maku kalendi fua ko! (aiōn g165)
53 Icke är väl du förmer än vår Fader Abraham? Och han har ju dött. Profeterna hava också dött. Till vem gör du då dig själv?"
Buna ngeyo wumbanza ti ngeyo lutidi mu bunneni. Dise dieto Abalahami, diodi difua voti mimbikudi miomi mimana fua e? Buevi wulembo kibanzila e?
54 Jesus svarade: "Om jag själv ville skaffa mig ära, så vore min ära intet; men det är min Fader som förlänar mig ära, han som I säger vara eder Gud.
Yesu wuba vutudila: —Enati minu ndilembo kikembisa minu veka, buna nkemboꞌama widi wuphamba. Vayi Dise diama, diodi lulembo tedila Nzambi eno niandi wulembo khembisa.
55 Dock, I haven icke lärt känna honom, men jag känner honom; och om jag sade att jag icke kände honom, så bleve jag en lögnare likasom I; men jag känner honom och håller hans ord.
Muaki beno luisi kunzaba ko vayi minu ndinzebi. Enati thubidi ti ndisi kunzaba ko, buna ndieka nkua luvunu banga beno. Bayi minu ndinzebi ayi ndieta lunda mambu mandi.
56 Abraham, eder fader, fröjdade sig över att han skulle få se min dag. Han fick se den och blev glad."
Dise dieno Abalahami wumona khini bu kayindula ti wulenda mona lumbu kiama; wumona kiawu ayi wumona khini yiwombo.
57 Då sade judarna till honom: "Femtio år gammal är du icke ännu, och Abraham har du sett!"
Bayuda bankamba: —Ngeyo kudukisidi ko makumatanu ma mimvu, vayi buabu wulembo tubi ti wumona Abalahami!
58 Jesus sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Förrän Abraham blev till, är jag."
Yesu wuba vutudila: —Bukiedika ndikulukamba ti tuamina Abalahami kabutuka, buna minu ndidi.
59 Då togo de upp stenar för att kasta på honom. Men Jesus gömde sig undan och gick sedan ut ur helgedomen.
Bu katuba mambu momo, batota matadi muingi banzuba vayi Yesu wusuama ayi wutotuka mu nzo Nzambi.
