Johannes 7
1 Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
Panyuma pakendi Yesu walikwendana mucishi ca Galileya, nkalikuyanda kuya Yudeya. Pakwinga bamakulene Babayuda balikuyanda kumushina.
2 Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
Cindi cakusekelela mishasha calikuba pepi,
3 Då sade hans bröder till honom: "Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
lino bakwabo Yesu balamwambileti, “Inga nicani kutaya kuYudeya kwambeti beshikwiya bakobe bakabone bikankamanisho mbyolenshinga.
4 Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen."
Kuliya muntu ukute kusoleka mbyalenshinga na kayanda kwinshibikwa. Kwelana ne mbyolenshinga leka bantu bonse bakwinshibe.”
5 Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
Nambi bamakwabo balambeco nkabali kumushoma.
6 Då sade Jesus till dem: "Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
Yesu walabambileti, “Cindi cakame nkacitana cishika, nsombi amwe mukute cindi cakuya kulikonse nkomulayandanga.
7 Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
Bantu basuni byapanshi pano nkabela kumupata, nsombi bakute kupata njame, pakwinga nkute kubalesha ncito shabo shaipa.
8 Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad."
Amwe kamuyani akusekelela uko. Ame nkandengonga pakwinga cindi cakame nkacina cishika.”
9 Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
Yesu mpwalambeco, walashalila mu Galileya.
10 Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
Nomba bamakwabo mpobalaya akusekelela mishasha isa, Yesu neye walabakonkela. Nomba liya kuyanda kubonekela kubantu.
11 Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: "Var är han?"
Bamakulene ba Bayuda balikumuyandaula uko nkobalikusekelela, nkabepushaneti, “Nomba usa muntu ulikupeyo?”
12 Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: "Han är en rättsinnig man", men andra sade: "Nej, han förvillar folket."
Popelapo palikuba kunung'unusha palyendiye. Bambi balikwambeti, “Usa muntu waina”Nsombi bambi balikwambeti, “Sobwe, usa layungaulunga bantu.”
13 Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
Nomba nkapalikuba muntu weshikwamba patuba sha Yesu, pakwinga balikutina Bayuda.
14 Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
Lino kusekelela mpokwalashika pakati, Yesu walaya ku Nga'nda ya Lesa nekutatika kwiyisha.
15 Då förundrade sig judarna och sade: "Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?"
Bamakulene ba Bayuda balakankamana nekwambeti, “Nomba muntu uyu ubinshi aconi bintu ibi pabula balamwiyishapo!”
16 Jesus svarade dem och sade: "Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
Nomba Yesu walambeti, “Mbyonkute kwiyisha nte byakame sobwe, nsombi bikute kufuma kuli Bata abo balantuma.
17 Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
Uliyense layandanga kwinsa kuyanda kwa Lesa, nakenshibeti kwiyisha kwakame kulafumunga kuli Lesa nteko kuli ndemwine
18 Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
Pakwinga muntu lambangowa byakendi ukute kuliyandawila bulemu. Nsombi nendi ukute bulemu bwa uyo walamutuma, wopeloyo ewancine ncine, kayi mumoyo mwakendi muliya bwipishi.
19 Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?"
“Lino sena Mose liya kumupa Milawo ya Lesa? Nsombi paliya naba umo mulinjamwe ukute kwikonkela. Nomba nicani mulayandanga kunshina?”
20 Folket svarade: "Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?"
Nsombi likoto lya bantu lyalamukumbuleti, “Sena ulakonyo. Layandanga kukushina niyani?”
21 Jesus svarade och sade till dem: "En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
Nendi Yesu walabakumbuleti, “Ndalensowa ceshikukankamanisha cimo, mwense mwalakankamana.”
22 Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
“Nte pasa Mose walamupa mulawo wa kupalula bana benu batuloba (mulawo uyo uliya kufuma kuli Mose nsombi walafuma kubamashali benu bakulukulu.) Neco mukute kupalula mwana mutuloba nambi nipa busuba bwa Sabata.”
23 Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
“Na mwanoyo mukute kumupalula pa Sabata, nicani nkamukute kutina kupwaya mulawo wa Mose? Nomba nicani mulankalalilinga pacebo cakwambeti ndashilika muntu pabusuba bwa Sabata?
24 Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom."
Kamucileka kombolosha kwakulanga pamenso, lino tatikani kombolosha mubululami.”
25 Då sade några av folket i Jerusalem: "Är det icke denne som de stå efter att döda?
Popelapo bantu nabambi baku Yelusalemu balambeti, “Sena muntu usa ngobalayandanga kushina, nte wopele uyu?
26 Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
Nte uyu lambanga patuba, kwakubula weshikwambapo kantu kalikonse! Ekwambeti aba bantu bacinsheti eMupulushi Walaiwa?
27 Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är."
Mupulushi Walaiwa akesa, paliya weshakenshibe nkoshakafume. Nomba uyu tukwinshi twense nkwalafumunga.”
28 Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: "Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
Popelapo Yesu kaciyisha mu Nga'nda ya Lesa walolobesha, “Mukwinshi nkondalafuma. Nsombi ndiya kwisa palwakame sobwe. Uyo walantuma washomeka, nomba amwe nkamumwinshi.
29 Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig."
Nsombi ame ndikwinshi, pakwinga njame ndalafuma kulyendiye, kayi endiye walantuma.”
30 Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
Popelapo bantu balayanda kumwikata Yesu, nsombi paliya nambi umo walamwikatamo, pakwinga cindi cakendi calikacitana cishika.
31 Men många av folket trodde på honom, och de sade: "Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?"
Bantu bangi mulikoto ilyo balamushoma, kayi balikwambeti, “Mupulushi Walaiwa akesa, nakensepo bingashilo byapita ibi muntuyu mbyalenshi?”
32 Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
Neco Bafalisi balanyumfwa kunung'unusha kwa bantu balikwamba sha Yesu. Nomba bamakulene beshimilumbo balatuma bamalonda bamu Nga'nda ya Lesa kwambeti bamwikate.
33 Men Jesus sade: "Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
Lino Yesu walabambileti, “Ndi nenu kwa kacindi kang'ana kantananja kuli walantuma.
34 I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma."
Cakubinga nimukanyandaule, nsombi nteshi mukancane. Kayi uko nkondenga amwe nkamwela kushikako.”
35 Då sade judarna till varandra: "Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
Popelapo bamakulene ba Bayuda balatatika kwipushaneti, “Uyu layandanga kuya kupeyo uko afwe nkotwela kubula kumucana? Sena layandanga kuya kuminshi ya ba Giliki kwekala bantu betu nekuya kubeyisha?
36 Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?"
Lambangeti, nimukanangaule nsombi nteshi mukancane, kayi eti, uko nkwalenga, amwe nkamwela kushikako. Anu maswi awa alapandululunga cani?”
37 På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: "Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
Pa busuba bunene bwakupwisha kusekelela. Yesu walemana nekwamba mwakolobesha, “Napali muntu ukute inyotwa, kesani kulinjame kwisakunwa.
38 Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger."
Muntu wanshoma, moyo wakendi nukabeti tumilonga twa menshi eshikupa buyumi. Mbuli Mabala a Lesa ncalambangeti, nakabeti tumilonga twa menshi”
39 Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
Yesu walamba sha Mushimu Uswepa uyo bantu bamushoma ngoshi bakatambule. Pacindico Mushimu Uswepa walinkautana upewa kubantu, pakwinga Yesu walinkatana utambula bulemu bwakendi.
40 Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: "Denne är förvisso Profeten."
Popelapo likoto lya bantu mpolyalanyumfwa maswi awa, nabambi balatatika kwambeti, “Cancine muntu uyu niMushinshimi.”
41 Andra sade: "Han är Messias." Andra åter sade: "Icke kommer väl Messias från Galileen?
Nabambi balikwambeti, “uyu eMupulushi Walaiwa usa.” Nsombi nabambi balikwambeti, “Sena Mupulushi Walaiwa ngaufuma ku Galileya sobwe!
42 Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
Mabala a Lesa alambangeti Mupulushi Walaiwa wela kufumina mu cikombo ca Mwami Dafeti, kayi wela kusemenwa mumunshi wa Betelehemu uko nkwalikwikala Dafeti”
43 Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
Lino bantu balatatika kupansana pacebo ca Yesu.
44 och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
Nabambi balikuyanda kumwikata, nsombi paliya walamwikata.
45 När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: "Varför haven I icke fört honom hit?"
Bamalonda ba Nga'nda ya Lesa basa balabwelela kuli bamakulene beshimilumbo neBafalilsi. Nabo balepusha bamalonda basa, “nicani muliya kwisa nendi?”
46 Tjänarna svarade: "Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar."
Bamalonda balakumbuleti, “Bintu uyu muntu mbyalamba paliya muntu naumbi walabyambapo sobwe.”
47 Då svarade fariséerna dem: "Haven nu också I blivit förvillade?
Lino Bafalisi balambeti, “Sena nenjamwe lamubepe kendi?
48 Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
Sena mwalanyumfwapo kwambeti umo wabamakulene nambi Bafalisi pali wamushoma?
49 Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
Nomba bantu aba baluya batainshi Milawo Lesa njalapa Mose, ecebo cakendi bashinganwa.”
50 Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
Lino Nikodemo, umo waBafalisi, usa walaya kuli Yesu kumasuba akunyuma, walabepusha banendi,
51 "Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?"
“Sena milawo yetu yasuminisha kombolosha muntu ngotutana tunyumfwapo maswi akendi kwambeti twinshibe mbyalenshi?”
52 De svarade och sade till honom: "Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen."
Nabo balambeti, “Sena nenjobe owakuGalileya? Koya ubelenge Mabala niwinshibeti kuliya mushinshimi wela kufuma kuGalileya.”
53 [Och de gingo hem, var och en till sitt.
Popelapo bantu bonse balabwelela kucomwabo.
