Johannes 7
1 Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
Masigi matungda Jisuna Galilee-gi lamda koina chatlammi. Maramdi Judea-da leiba Jihudisingna Ibungobu hatnaba hotnabagi maramna Ibungona Judea-da chatpa pamlamde.
2 Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
Khangpoksanggi chakkhangba hairiba Jihudigi chakkhangba adugi matam naksillaklammi,
3 Då sade hans bröder till honom: "Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
maram aduna Ibungogi manaosingna Ibungoda hairak-i, “Nahakna touriba angakpa thabaksing adu nahakki tung-inbasingna ujanaba mapham asi thadoktuna Judea-da chatlu.
4 Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen."
Masak naiba mi ama oiba pamba kana amatana lonna karisu toude. Nahakna thabaksing asi touribanina nahak taibangpanda phongdok-u.”
5 Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
Ibungogi manaosing phaobana Ibungobu thajaramde.
6 Då sade Jesus till dem: "Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
Maduda Jisuna makhoida hairak-i, “Eigi achaba matam adu laktri adubu nakhoigidamakti matam khudingmak achabani.
7 Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
Taibangpan asina nakhoibudi yengthiba ngamde adubu makhoina eibudi yengthi maramdi makhoina toubasing adu phatte haina eina makhoida hai.
8 Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad."
Nakhoidi chakkhangba aduda chatlu adubu eidi chakkhangba aduda chatkhiroi maramdi eigi achaba matam adu laktri.”
9 Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
Masi hairaba matungda Ibungona Galilee-da makha tana leitharammi.
10 Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
Ibungogi manaosingna chakkhangba aduda chatkhraba matungda Ibungosu chakkhangba aduda chatlammi adubu phongna nattaduna lonna chatlammi.
11 Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: "Var är han?"
Jihudigi luchingbasingna Ibungobu chakkhangba aduda thirammi aduga “Mahak kadaida lei?” haiduna makhoina koihang hanglammi.
12 Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: "Han är en rättsinnig man", men andra sade: "Nej, han förvillar folket."
Miyamsing adugi marakta Ibungogi maramda murum murum sonnaduna ngangnarammi. Kharana hai, “Mahak aphaba mi amani.” Aduga khara amana amuk hai, “Natte, mahakti miyambu lanna lamjingba mini.”
13 Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
Adum oinamak Jihudigi luchingbasingbu kibagi maramna makhoina Ibungogi maramda phongna wari saramde.
14 Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
Chakkhangba adu mayai chansillaklabada Jisuna Mapugi Sanglenda chatlaga tambiba hourammi.
15 Då förundrade sig judarna och sade: "Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?"
Maduda Jihudigi luchingbasing adu yamna ngakladuna hairak-i, “Mahakna suktamsu tamdana kamdouna asuk yamna khanglibano?”
16 Jesus svarade dem och sade: "Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
Maram aduna Jisuna makhoida hairak-i, “Eigi tambiba asi eingondagi natte adubu eibu thabirakpa Ibungo mangondagini.
17 Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
Kanagumbana Tengban Mapugi aningba adu touninglabadi eigi tambiba asi Tengban Mapudagira nattraga eigi isadagira haibadu mahakna khanggani.
18 Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
Masagi matikna ngangba makhoidi thagatchaba makhoina phangnaba hotnabani. Adubu mahakpu thabirakpa Ibungo mahak adubu thagat-hannaba hotnariba mi adudi achumbani aduga mangonda chumdaba amata leite.
19 Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?"
Moses-na nakhoida Wayel Yathang adu pibiba nattra? Adubu nakhoi kana amatana Wayel Yathang adubu inde. Aduga karigi nakhoina eibu hatnaba hotnaribano?”
20 Folket svarade: "Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?"
Maduda miyam aduna khumlak-i, “Nahak lai phattaba changba mini. Nahakpu kanana hatke hotnaribage?”
21 Jesus svarade och sade till dem: "En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
Jisuna makhoida hairak-i, “Eina angakpa thabak ama tou-i aduga maduda nakhoi loinamak ngak-i.
22 Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
Moses-na nakhoigi nachasingbu un-kakpagi yathang adu pire (tasengbadi madu Moses-tagi hourakpadi natte adubu ipa ipusingdagini), aduga nakhoina angang adubu potthaba numitta un-kak-i.
23 Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
Karigumba angang amagi un-kakpagi numit adu potthaba numitta tarabadi nakhoina potthaba numit aduda adumak un kak-i. Madu toubada Wayel Yathang kaidraga eina potthaba numitta mi amabu anaba mapung phana phahanbada nakhoina karigi saogadouribano?
24 Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom."
Mapanthongdata yenglaga wayel touganu adubu achumba wayelna wayel tou!”
25 Då sade några av folket i Jerusalem: "Är det icke denne som de stå efter att döda?
Matang asida Jerusalem-da leiba mi kharana hairak-i, “Makhoina hatke haina hotnariba mi adu asi nattra?
26 Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
Yeng-u! Mahakna iphong pongna ngangli aduga makhoina mangonda wahei amatasu haide. Eikhoigi luchingbasingna mahakpu Christtani haina tasengna lepkhrabara?
27 Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är."
Adubu mahak asidi kadaidagi lakpano haiba eikhoina khang-i adubu Christta aduna lakpa matamdadi kana amatana mahak kadaidagino haiba khangloidabani.”
28 Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: "Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
Mapugi Sanglenda Jisuna tambi tambina laona hairak-i, “Hoi, ei kanano amadi ei kadaidagi lakpano haiba nakhoina khang-i. Adubu ei isana iranai oina mapham asida lakpadi natte. Eibu thabirakpa Ibungo mahak adu achumbani. Nakhoinadi mahakpu khangde.
29 Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig."
Adubu einadi Ibungo mahakpu khang-i maramdi ei mangondagi lakpani amadi mahakna eibu thabirakpani.”
30 Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
Maduda makhoina Ibungobu phanaba hotnarammi adubu Ibungo mahakki matam adu laktriba maramna makhoina khut tharamde.
31 Men många av folket trodde på honom, och de sade: "Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?"
Adubu mi mayam amana Ibungobu thajare aduga makhoina hairak-i, “Christta aduna lakpa matamda mi asina toukhibasing adudagi henna mahakna angakpa thabaksing toukhigadra?”
32 Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
Jisugi maramda mayamna ngangnaribasing adu tabada Pharisee-sing amadi athoiba purohitsingna Jisubu phananaba Mapugi Sanglen-gi lanmising tharaklammi.
33 Men Jesus sade: "Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
Maduda Jisuna hairak-i, “Eina nakhoiga matam kharaga leiminnakhigani adugi matungda eibu thabirakpa Ibungogi maphamda ei chatlagani.
34 I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma."
Nakhoina eibu thigani adubu nakhoina eibu phangloi maramdi eina leigadouriba mapham aduda nakhoi lakpa ngamloi.”
35 Då sade judarna till varandra: "Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
Maduda Jihudigi luchingbasingna makhoi masel amaga amaga hangnarak-i, “Eikhoina mahakpu phangloi hairibasi mahak kadaida chatke khallibano? Jihudi taba Greek-ki saharsingda chatkadouribra aduga Greek-ki misingbu tambigadouribra?
36 Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?"
‘Nakhoina eibu thigani aduga nakhoina eibu phangloi’ aduga ‘Eina leiba maphamda nakhoi lakpa ngamloi’ haina mahakna hairibasi kari haininglibano?”
37 På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: "Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
Chakkhangba adugi aroiba amadi khwaidagi maru-oiba numit aduda Jisuna lepkhatlaklaga ahouba khonjelna hairak-i, “Kanagumba mina khouranglabadi mahak eingonda laksanu
38 Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger."
aduga eingonda thajaba mahak aduna thakchasanu. Mapugi Puyana asumna takpi, ‘Mahakki nungdagi hingba piba isinggi iphutsing chellakkani.’”
39 Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
Jisubu thajabasingna phangjagadouriba Thawai adugi maramda masi Jisuna haibani. Ibungogi matik mangal chaohandriba maramna houjik phaobadi Thawai Asengba asi pibidri.
40 Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: "Denne är förvisso Profeten."
Ibungona hairiba asi tabada mi kharana hairak-i, “Tasengnamak mahak asi eikhoina ngaijariba Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichou adumak oigani.”
41 Andra sade: "Han är Messias." Andra åter sade: "Icke kommer väl Messias från Galileen?
Atoppa kharana hai, “Mahak asi Christta aduni.” Aduga atoppa mi khara amana amuk hairak-i, “Adubu kamdouna Christtabu Galilee-dagi lakkadouribano?
42 Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
Maramdi Christta adudi David ningthougi charon surondagi amadi David-na leiramba Bethlehem sahardagi oigani haina Mapugi puyana sengna takpiba nattra?”
43 Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
Asumna Jisugi maramna miyamsing adu napak tanare.
44 och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
Mi kharana Jisubu phaba pamlammi adubu mi kana amatana Ibungoda khut tharamde.
45 När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: "Varför haven I icke fört honom hit?"
Mapugi Sanglen-gi lanmisingna Jisubu pharaktana hallakpa matamda athoiba purohitsing amadi Pharisee-singna makhoida hanglak-i, “Nakhoina mahakpu karigi puraktribano?”
46 Tjänarna svarade: "Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar."
“Nupa asina ngangbagumna mi kana amatanasu amukta ngangkhidri.” haina makhoina khumlak-i.
47 Då svarade fariséerna dem: "Haven nu också I blivit förvillade?
Maduda Pharisee-sing aduna makhoida hairak-i, “Mahakna nakhoibusu lanna lamjingkhrabra?
48 Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
Luchingbasinggi maraktagi nattraga Pharisee-singgi maraktagi kana amatana mangonda thajaba yaobra?
49 Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
Masigi miyam asidi wayel yathang khangdaba sirapki makhada leiba ngaktani.”
50 Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
Mamangngeida Jisugi manakta chatluba aduga Pharisee amasu oiriba Nicodemus-na makhoida hairak-i,
51 "Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?"
“Eikhoigi wayel yathangna mi amabu mahakna haiba hanna tadringei aduga mahakna touriba adu hanna khangdringeida mi adubu eikhoina wayenba yabra?”
52 De svarade och sade till honom: "Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen."
Maduda makhoina khumlak-i, “Nahaksu Galilee-dagira? Mapu Ibungogi puya adu ningthijana neinou adu oirabadi Mapu Ibungogi wa phongdokpa maichou amata Galilee-dagi thorakte haibasi nahakna khanggani.”
53 [Och de gingo hem, var och en till sitt.
Adudagi mi khudingmak magi magi mayumda hannakhre.
