Johannes 6
1 Därefter for Jesus över Galileiska sjön, "Tiberias' sjö".
Panyuma pakendi Yesu walatampuka lwenje lwa Galileya ulo kayi lwalikukwiweti lwenje lwa Tibeliyo
2 Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
Likoto linene lyalamukonkela, pacebo cakwambeti lyalabona bingashilo byeshi kukankamanisha mbyalensa pakushilika balwashi.
3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
Yesu walatanta mulundu ne kwikala panshi ne beshikwiya bakendi.
4 Och påsken, judarnas högtid, var nära.
Lino kusekelela kwa Pasika kwalaseng'ena pepi.
5 Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: "Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?"
Lino Yesu mpwalalangishisha, walabona likoto lyabantu linene lisa nkalisa kulyendiye. Lino nendi walepusha Filipo, “Sena ngatuya tula kupeyo cakulya cakulyesha bantu bonse aba?”
6 Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
Walepushila nsulo kwambeti amweleshe Filipo, nsombi mwine walikwinshiba cakwinsa.
7 Filippus svarade honom: "Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke."
Filipo walakumbuleti, “Nambi mali akwana masauzande ali 200 nkelakukwana kula cakulya cakwambeti uliyense alyeko nambi pang'ana.”
8 Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
Weshikwiya wakendi umbi, lina lyakendi Ndileya, mukwabo Shimoni Petulo, walambila Yesu eti,
9 "Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?"
“Pali mutuloba pano, ukute shinkwa usanu ne tunswi tubili. Nomba sena ngatukwana bantu bonse aba?”
10 Jesus sade: "Låten folket lägga sig här." Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
Yesu walambeti, “Bambileni bantu bekale panshi.” Popelapo palikuba mila yamwemfu ingi, nabo bantu abo balekala panshi. Batuloba bonka balikubapo balikuba bakwana 5,000.
11 Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
Lino walamanta shinkwa usa, mpwalalumba Lesa, walabayabila bantu abo balikuba bekala panshi. Walensa copeleco ne tunswi tusa, nekubayabila bantu abo mobalikuyandila.
12 Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: "Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares."
Bantu bonse abo mpobalekuta, Yesu walambila Beshikwiya bakendi, “Yowelani byashalanga panshi kwambeti kabitatayanikowa.”
13 Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
Nomba balayowela byonse bya shinkwa usanu usa, ne kwisusha mitanga likumi ne ibili.
14 Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: "Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen."
Bantu basa mpobalabona ceshikukankamanisha ncalensa Yesu, balambeti, “Cancine ncine uyu nimushinshimi usa ngobalikwambeti nakese panshi pano.”
15 När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
Yesu walenshiba kwambeti bantu abo balikuyandeti bamwikate ne kumubika pabwami cakumukakatisha. Neco walaya kayi kumulundu kwayenka.
16 Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
Mansailo, beshikwiya ba Yesu balaya ku Lwenje.
17 och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
Kopeloko balengila mubwato kwambeti batampuke lwenje kuya ku Kapelenaumu. Kwalashipa Yesu nkatana uya kulyendibo.
18 och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
Pacindici kwalikuba cipuupu cinene, neco palaba mankape pa menshi.
19 När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
Beshikwiya mpobalendako makilomita akwana atatu nambi ana, balabona Yesu nkenda pa menshi nkesa pepi kubwato bwabo, neco nabo balatina.
20 Men han sade till dem: "Det är jag; varen icke förskräckta."
Nsombi Yesu walambeti, “Njame, mutatina.”
21 De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
Lino balikuyandeti engile mubwato nomba pacindi copeleco bwato bwalashika kutala kwa Lwenje nkobalikuya.
22 Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
Lino mumene mene likoto lya bantu lyalashalila kutala kwa lwenje, lyalenshiba kwambeti panga bwato bumo. Kayi bantu balenshiba kwambeti Yesu liya kwingilamo mubwato ubo beshikwiya bakendi balaya bonka.
23 Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
Lino mato nambi alafumina ku Tibeliyasi alashika pepi ne busena bantu basa mpobalyela cakulya Mwami mpalalumba Lesa.
24 När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
Likoto lisa lyalaboneti Yesu kuliya, nabo beshikwiya bakendi kuliya, bantu bonse basa balengila mubwato busa, nekuya ku kapelenaumu akuyandaula Yesu.
25 Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: "Rabbi, när kom du hit?"
Mpobalamucana Yesu kutala kwa lwenje, balamwipusheti, “Bashikwiyisha, mwalashika lilyoni kuno?”
26 Jesus svarade dem och sade: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
Yesu walambeti, “Kwamba cakubinga, amwe mwanangaulanga pacebo cakwambeti mwalalya cakulya nekwikuta, nteko kwambeti mwalanyumfwishisha bikankamanisho bisa ncebyalikwamba sobwe.
27 Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel." (aiōnios g166)
Kamutasebensanga kwambeti mucane cakulya cikute konongeka, nsombi musebensenga kwambeti mucane cakulya ceshikwikalilila, buyumi butapu. Mwana Muntu endiye wela kumupa cakulya copeleci, pakwinga Lesa Bata mpobalabika cinshibilo ca kusuminisha kwabo.” (aiōnios g166)
28 Då sade de till honom: "Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?"
Nabo balamwipusheti, “Twinse aconi kwambeti tukonke mbyalayandanga Lesa?”
29 Jesus svarade och sade till dem: "Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt."
Yesu walabakumbuleti, “Lesa ncalayandanga kwambeti mwinse nikushoma ame ndalatumwa ne Lesa.”
30 De sade till honom: "Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
Kayi balamwipusheti, “Ningamutubonesha cingashilo camushobo cini kwambeti twacibona tumushome? Nimwinsepo cani?
31 Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'"
Bashali betu bali kulya mana mucinyika musa, mbuli Mabala a Lesa ncalambangeti, ‘walikubapa cakulya ceshi kufuma kwilu kwambeti balye.’”
32 Då svarade Jesus dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
Yesu walambeti, “Ndamwambilinga cakubinga kwambeti nte Mose walikubapa cakulya calikufuma kwilu sobwe, nsombi ni Bata. Mbuli Bata ncabalamupanga cakulya cancine ncine pacino cindi cilafumunga kwilu.
33 Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv."
Pakwinga cakulya Lesa ncakute kupa, endico ceshikufuma kwilu, ceshikupa buyumi kubantu bonse ba mucishi capanshi.”
34 Då sade de till honom: "Herre, giv oss alltid det brödet."
Popelapo balambeti, “Mwami, kamutupanga cakulya ici masuba onse.”
35 Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
Yesu walabambileti, “Njame shinkwa ceshikupa buyumi. Uliyense lesanga kuli njame nekunshoma nteshi akanyumfwe nsala. Kayi uliyense lashomonga njame, nteshi akanyumfwe nyotwa.
36 Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
Mbuli ncondalamwambileti kumbona mulambononga, nsombi nkamulashomonga.
37 Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
Abo bonse mbobampa bata, nibakese kuli njame, nomba muntu uliyense lesanga kuli njame, nteshi nkamukane.
38 Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
Pakwinga ndalafuma kwilu kwisakwinsa kuyanda kwa uyo walantuma, kutambeti njinse kuyanda kwakame sobwe.
39 Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
Kuyanda kwa uyo walantuma nikwambeti mbule kutaya nambi umo pali abo mbalampa, nsombi kwambeti nkabapundushe kubafu pabusuba bwakupwililisha.
40 Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen." (aiōnios g166)
Pakwinga Bata ncobalayandanga nikwambeti muntu uliyense lamubono Mwanoyo nekumushoma, akabe ne buyumi butapu. Kai ame ninkamupundushe kufuma kubafu pabusuba bwa kupwililisha.” (aiōnios g166)
41 Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: "Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen."
Popelapo Bayuda nabambi balatatika kung'unung'usha cebo cakwambeti Yesu walambeti, “Ame njame shinkwa walafuma kwilu.”
42 Och de sade: "Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?"
Pacebo ici balambeti, “Se uyu nte Yesu mwanendi Yosefe usa? Baishi ne banyina tubenshi. Nomba nicani lambangeti, Ndalafuma kwilu?”
43 Jesus svarade och sade till dem: "Knorren icke eder emellan.
Yesu walabakumbuleti, “Mutang'unung'ushanga pakati penu.
44 Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
Paliya wela kwisa kuli njame, nsombi Bata balantuma ebelakumuleta kuli njame. Nomba na ucikonsha kwisa kulinjame ninkamupundushe kubafu pabusuba bwa kupwililisha.
45 Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
Bashinshimi balalembeti, ‘Lesa nakamwiyishe muntu uliyense.’ Pakwinga muntu uliyense lanyumfwilinga Bata, nekwiya kulyendibo, ukute kwisa kuli njame.
46 Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
Ici nkacilapandululungeti pali muntu walababonapo Bata sobwe, nsombi uyo enka walafuma kuli Lesa ewalababona.
Ndamwambilinga cakubingeti uyo lanshomonga ukute buyumi butapu. (aiōnios g166)
48 Jag är livets bröd.
Ame njame shinkwa ceshikupa buyumi.
49 Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
Bashali benu balikulya mana mucinyika musa, nikukabeco balafwa.
50 Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
Nomba shinkwa uwu walafuma kwilu, muntu aulya nteshi akafwe.
51 Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva." (aiōn g165)
Ame ndeshinkwa weshikupa buyumi walafuma kwilu. Na muntu uliyense ulya shinkwa uwu, nakabe nebuyumi butapu. Shinkwa weshinkamupe nimubili wakame, ngoshi nkape kwambeti bantu bonse bapacishi capanshi babe nebuyumi.” (aiōn g165)
52 Då tvistade judarna med varandra och sade: "Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?"
Popelapo Bayuda basa balatatika kutotekeshana bonka, kabambeti, “Ngatulya aconi mubili wakendi?”
53 Jesus sade då till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
Yesu walambeti, “Ndamwambilinga cakubinga, Na mubula kulya mubili wa Mwana Muntu nekunwa milopa yakendi, nkamwela kuba nebuyumi muli njamwe.
54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. (aiōnios g166)
Uliyense lalinga mubili wakame nekunwa milopa yakame, ukute buyumi butapu, ame ninkamupundushe kubafu pa busuba bwa kupwililisha. (aiōnios g166)
55 Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
Pakwinga mubili wakame shinkwa wacancine ncine, kayi milopa yakame ecakunwa cancine ncine.
56 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
Uliyense lalinga mubili wakame nekunwa milopa yakame ukute kwikala mulinjame, nenjame nkute kwikala mulyendiye.
57 Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
Mbuli Bata bayumi balantuma, kayi nenjame ndemuyumi pakuba mulyendibo, copeleco uliyense lalinga mubili wakame, nakabe nebuyumi pakuba mulinjame.
58 Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid." (aiōn g165)
Shinkwa walafuma kwilu ni wopelowu. Wapusana ne mana asa bashali benu ngobalikulya, nsombi panyuma pakendi balikabafwa. Nomba lalinga shinkwa wopelowu, nakabe nebuyumi butapu.” (aiōn g165)
59 Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
Yesu walamba ibi mpwalikwiyisha munga'nda yakupaililamo ku kapelenaumu.
60 Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: "Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?"
Beshikwiya bangi mpobalamunyumfwa kambeco balambeti, “Ciyo ici cayuma, niyani wela kucinyumfwishisha?”
61 Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: "Är detta för eder en stötesten?
Yesu walenshiba mumoyo mwakendi kwambeti beshikwiya bakendi balatongaukunga. Neco walabepusheti, “Sena mulepilwa?
62 Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
Nomba nimukense aconi mwakabona Mwana Muntu kaya kwilu nkwalikuba?
63 Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
Mushimu wa Lesa eukute kupa buyumi, mubili paliya ncokute. Maswi ngondamwambili akute kuleta mushimu wa Lesa ukute kupa buyumi.
64 Men bland eder finnas några som icke tro." Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
Nomba pali nabambi pali amwe balabulunga kushoma.” Pakwinga Yesu walenshiba kendi eshakabule kumushoma, walamwinshibila limo weshakamuyabe kubalwani bakendi.
65 Och han tillade: "Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern."
Lino walambeti, “Weco ndamwambilingeti paliya muntu wela kwisa kuli njame na Bata baliya kumupa ngofu sha kwisa kuli njame.”
66 För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
Kufumapo beshikwiya bangi ba Yesu balamushiya ne kucileka kwenda nendi.
67 Då sade Jesus till de tolv: "Icke viljen väl också I gå bort?"
Lino Yesu walepusha beshikwiya likumi ne babili basa, “Nomba amwe nkamulandanga kuya?”
68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, (aiōnios g166)
Shimoni Petulo walambeti, “Mwami, nomba ngatuya kuli bani? Njamwe mukute maswi eshikupa buyumi butapu. (aiōnios g166)
69 och vi tro och förstå att du är Guds helige."
Afwe twashoma kayi tucinshi kwambeti njamwe Waswepa walafuma kuli Lesa.”
70 Jesus svarade dem: "Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul."
Lino Yesu walambeti, “Sena ntame ndalamusala amwe omuli likumi ne babili? Nsombi umo pali amwe ni Satana”
71 Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.
Walikwamba Yuda, mwanendi Shimoni Isikalyoti. Nambi walikuba umo pali basa beshikwiya likumi ne babili, ewalamuyaba kubalwani bakendi.
