Johannes 6
1 Därefter for Jesus över Galileiska sjön, "Tiberias' sjö".
Hahoi Jisuh teh Galilee talî tie Taiberia talî koehoi namran lah a raka.
2 Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
Kapatawnaw a dam sak e mitnout hah taminaw ni a hmu awh dawkvah a hnuk a kâbang awh.
3 Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
Jisuh teh mon lah a luen teh a hnukkâbangnaw hoi cungtalah a tahung awh.
4 Och påsken, judarnas högtid, var nära.
Hatnae tueng nah Judahnaw e ceitakhai pawi a hnai toe.
5 Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: "Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?"
Jisuh ni a khet navah tami moikapap ama koe ka tho e a hmu navah, hete taminaw han kakhoutlah canei hane namaw vaiyei ran han telah Filip a pacei.
6 Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
Ama ni bangtelah ka sak han tie a panue ei tanouk nahanlah Filip a pacei e doeh.
7 Filippus svarade honom: "Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke."
Filip ni hai hete taminaw ni vaiyei tangen rip a dâw thai nahanlah denari cumhni phu patenghai khout mahoeh atipouh.
8 Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
Simon Piter e a nawngha Andru tie a hnukkâbang e ni,
9 "Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?"
Vaiyei panga touh hoi kathoenge tanga kahni touh ka sin e camo ao. Hatei, tami yit touh e ni hote vaiyei panga touh hoi tanga kahni touh e palek hai tet mahoeh bo atipouh.
10 Jesus sade: "Låten folket lägga sig här." Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
Jisuh ni, taminaw pueng koung tahung sak telah atipouh. Hote hmuen koe tahung nahan marangpho moi ao. Haw kaawm e tami tongpa luelue 5,000 touh a pha.
11 Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
Jisuh ni vaiyei a la teh lunghawi lawk a dei hnukkhu, a hnukkâbangnaw koe a rei sak, ahnimouh ni katahungnaw hah a rei awh. Hot patetvanlah tanga kahni touh e hai tami pueng kaboumlah a rei awh.
12 Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: "Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares."
Ahnimanaw pueng ni a von paha lah a ca awh hnukkhu, Jisuh ni kacawi e pueng hah kahmat sak hanh awh, koung racawng awh atipouh.
13 Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
A canawi awh e kanuikapin pueng be a pâkhueng awh navah, vaiyei hoi tanga kacawie abuemlah tangthung hlaikahni touh yikkawi.
14 Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: "Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen."
Hottelah Jisuh ni a sak e mitnout hah ahnimouh ni a hmu navah ahni teh talaivan ka kum e profet katang doeh ati awh.
15 När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
Ahnimouh ni Bawipa teh siangpahrang lah ao sak hane a ngai awh e hah Jisuh ni a panue dawk mon lah ama dueng a luen takhai.
16 Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
Tangmin a pha toteh, a hnukkâbangnaw teh talî koe lah a cei awh teh long thung a tahung awh. Hahoi Kapernuam kho lah a cei awh.
17 och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
Khohmo toung eiteh, ahnimouh koe Jisuh tho hoeh rah.
18 och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
Hatnavah tûilî a tho dawkvah tuicapa hai a thaw toe.
19 När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
Lawng hoi meng hni meng thum a cei awh hoi Jisuh teh tui van a khok hoi a cei teh, ahnimouh koe hruethruet a hnai navah a taki awh.
20 Men han sade till dem: "Det är jag; varen icke förskräckta."
Taket awh hanh, Kai kama doeh atipouh teh ama hoi lawng dawk lunghawicalah ao awh.
21 De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
Ahnimae lawng hai a pha han ngainae hmuen koe tang a pha.
22 Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
Atangtho toteh talîpui namran lah kaawm e tamimaya ni, hote hmuen koe lawng buet touh ao e hoi Jisuh hote lawng dawk cet hoeh, a hnukkâbangnaw dueng doeh ka cet awh tie a panue awh.
23 Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
Taiberia hoi ka tho e longnaw teh, Bawipa ni lunghawi lawk a dei teh tami pueng ni vaiyei canae hmuen koe tui teng a pha awh.
24 När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
Hote hmuen koe Jisuh hoi a hnukkâbangnaw awm awh hoeh tie taminaw ni a panue dawkvah lawng a kâcui awh teh Jisuh kâhmo hanelah Kapernuam kho lah a cei awh.
25 Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: "Rabbi, när kom du hit?"
Taminaw ni talî na ran lah Jisuh a hmu awh navah Bawipa nâtuek maw hivah na tho toung vaw titeh a pacei awh.
26 Jesus svarade dem och sade: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
Jisuh ni atangcalah na dei pouh awh. Nangmouh ni mitnout na hmu awh dawk kai na tawng awh hoeh. Vaiyei kaboumlah na ca awh dawk doeh na tawng awh.
27 Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel." (aiōnios g166)
Ka kamko kawi e rawcarawnei hanlah patang khang awh hanh. Hot hlak teh tami Capa ni nangmouh na poe teh yungyoe kangning e rawca hah tawng awh. Bangkongtetpawiteh Cathut ni ahni dawkvah amae lungkuepnae tacik a deng toe. (aiōnios g166)
28 Då sade de till honom: "Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?"
Ahnimouh nihai, Cathut e a ngainae ka sak thai nahan bangmaw ka sak awh han titeh a pacei awh.
29 Jesus svarade och sade till dem: "Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt."
Jisuh ni, Cathut ni nangmouh sak sak han a ngai e teh, ama ni a patoun e hah yuem hane doeh atipouh.
30 De sade till honom: "Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
Ahnimouh nihai, kaimouh ni ka mit hoi khei ka hmu vaiteh Bawipa nang na yuem nahanelah bangpatete mitnout maw na sak han. Bangmaw na sak pouh awh han.
31 Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'"
Kaimae mintoenaw ni thingyeiyawn vah mana a ca awh. Cakathoung ni ahnimouh ni a ca awh hanelah kalvan lahoi vaiyei a poe, telah ati awh.
32 Då svarade Jesus dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
Jisuh ni hai atangcalah na dei pouh awh. Mosi ni kalvan e vaiyei nangmouh na poe hoeh, a Pa ni doeh kalvan e vaiyei katang teh na poe awh.
33 Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv."
Cathut e vaiyei teh kalvan lahoi ka kum ni teh talaivan taminaw hringnae ka poe e doeh atipouh.
34 Då sade de till honom: "Herre, giv oss alltid det brödet."
Ahnimouh nihai, Bawipa hote vaiyei hah kaimouh pou na poe leih, atipouh awh.
35 Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
Jisuh ni hai kai teh hringnae vaiyei lah ka o. Kai koe ka tho e teh nâtuek hai a vonhlam mahoeh. Kai ka yuem e pueng teh tui hai bout kahran mahoeh.
36 Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
Hatei, teh nangmouh ni laplap na hmu awh eiteh, na yuem awh hoeh telah yo ka dei toe.
37 Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
Apa ni na poe e tami maw pueng ni teh kai koe a tho awh han. Kai koe ka tho e naw pueng teh apihai ka hrek mahoeh.
38 Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
Bangkongtetpawiteh, kama ngainae sak hanlah kalvan hoi ka tho hoeh. Kai na kapatounkung e a lungngai sak hanelah doeh ka tho.
39 Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
Kai na kapatounkung a Pa e a ngainae teh, kai koe na poe e naw thung dawk buet touh boehai kahmat laipalah a hnukteng e hnin dawk bout thaw sak hane hah doeh.
40 Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen." (aiōnios g166)
Atangcalah a Pa e ngainae teh Capa kahmawt ni teh ka yuem e pueng ni yungyoe hringnae a hmu awh hane doeh. Kai ni hai a hnukteng e hnin dawkvah hote taminaw hah ka thaw sak han ati. (aiōnios g166)
41 Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: "Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen."
Kai teh kalvan hoi ka kum e vaiyei doeh ati dawkvah, Judahnaw ni bangkong het patet e lawk a dei ati awh teh a phuenang awh.
42 Och de sade: "Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?"
Ahnimanaw ni, ahni teh Joseph capa, Jisuh nahoehmaw. A manu a na pa hai panue e nahoehmaw. Bangtelamaw kalvan lahoi ka tho ati vaw ati awh.
43 Jesus svarade och sade till dem: "Knorren icke eder emellan.
Jisuh ni, buet touh hoi buet touh phuenang awh hanh atipouh.
44 Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
Kai na ka patounkung Pa ni sawn hoe pawiteh apihai kai koe tho thai mahoeh, ka tho e pueng teh a hnukteng e hnin dawk kai ni bout ka thaw sak awh han.
45 Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
Cakathoung niteh, ahnimanaw teh Cathut ni a cangkhai han, ati e patetlah a Pa lawk ka thai ni teh katarawinaw pueng teh kai koe a tho awh.
46 Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
Hatei, tami buetbuet touh ni Cathut a hmu toe tinae nahoeh. Cathut koehoi ka tho e ni dueng doeh Pa teh a hmu toe.
Atangcalah na dei pouh awh. Ka yuem e tami teh a yungyoe hringnae a tawn toe. (aiōnios g166)
48 Jag är livets bröd.
Kai teh hringnae vaiyei doeh.
49 Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
Nangmae mintoenaw teh kahrawngum vah mana a ca awh nahlangva a due awh.
50 Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
Kalvan hoi ka kum e vaiyei kacatnaw pueng teh dout mahoeh.
51 Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva." (aiōn g165)
Kai teh kalvan lahoi ka kum e ka hring e vaiyei lah ka o. Apihai hete vaiyei ka cat e teh a yungyoe a hring han. Kai ni na poe awh hane vaiyei teh talaivan taminaw ni a hring awh nahanelah ka pasoung e ka moi doeh atipouh. (aiōn g165)
52 Då tvistade judarna med varandra och sade: "Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?"
Judahnaw ni bangtelamaw amae a moi hah maimouh ca hanelah na poe thai han vaw ati awh.
53 Jesus sade då till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
Jisuh nihai, atangcalah na dei pouh awh, tami Capa e a moi cat laipalah, a thi net laipalah nangmouh koe hringnae awmhoeh.
54 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. (aiōnios g166)
Kaie ka moi ka cat ni teh ka thi ka net e tami pueng ni yungyoe hringnae a hmu. Ahnimouh teh a hnukteng e hnin navah bout ka thaw sak han. (aiōnios g166)
55 Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
Kaie ka moi teh cakawi katang lah ao teh ka thi teh nei kawi katang lah ao.
56 Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
Apihai kaie ka moi ka cat niteh, ka thi ka net e pueng ni kai dawk ao teh, kai hai ahni dawk ka o van.
57 Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
Kahring e Pa ni kai na patoun teh, Kai ni Pa e kâ lahoi kahring e patetlah Kai na kacate hai Kai lahoi a hring van han.
58 Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid." (aiōn g165)
Hete vaiyei teh kalvan lahoi ka kum e vaiyei lah ao. Nangmae mintoenaw ni a ca awh ei, a due awh, hot patet e vaiyei nahoeh. Hete vaiyei ka cat e teh a yungyoe a hring han ati. (aiōn g165)
59 Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
Kapernuam kho sinakok dawk a cangkhai navah hete kongnaw hah a dei.
60 Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: "Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?"
A hnukkâbangnaw ni a thai awh navah, hote lawk teh a ru poung, apinivai a tarawi thai han ati awh.
61 Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: "Är detta för eder en stötesten?
Hete kong dawk a hnukkâbangnaw ni a phuenang awh e hah Jisuh ni a mahmawk a panue dawkvah hete lawk dawk nangmouh ni na lung apout a maw.
62 Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
Tami Capa ni ao pasueknae hmuen koe bout a cei e na hmawt awh pawiteh bangtelamaw na pouk awh han.
63 Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
Muitha ni doeh na hring sak. Takthai ni banghai hawinae na poe hoeh. Kai ni ka dei e lawknaw teh Muitha lah ao teh hringnae lahai ao.
64 Men bland eder finnas några som icke tro." Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
Hatei, nangmouh thung dawk a tangawn ni na yuem awh hoeh atipouh awh.
65 Och han tillade: "Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern."
Hatdawkvah, apa e rawinae laipalah apihai kai koe tho thai mahoeh ka ti toe. Hottelah atinae teh apimaw ka yuem hoeh, apinimaw na pahnawt han tie hah ahmaloe hoi Jisuh ni a panue toe.
66 För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
Hahoi teh, a hnukkâbangnaw kapap teh Bawipa hnukkâbang laipalah hnuklah a kamlang awh.
67 Då sade Jesus till de tolv: "Icke viljen väl också I gå bort?"
Jisuh ni a hnukkâbang hlaikahni touh e koe hai, nangmouh hai kai koehoi na cei han na ngai awh maw atipouh.
68 Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, (aiōnios g166)
Simon Piter ni, Bawipa kaimouh ni api koe maw bout ka cei awh han, yungyoe hringnae hoi kâkuen e lawk teh Bawipa nang koe dueng doeh ao. (aiōnios g166)
69 och vi tro och förstå att du är Guds helige."
Bawipa nang teh Khrih lah na o. Ka hring Cathut e a Capa lah na o e kaimouh ni ka panue teh ka yuem awh atipouh.
70 Jesus svarade dem: "Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul."
Jisuh ni kai ni tami hlaikahni touh na rawi awh ei, nangmouh thung dawk buet touh teh kahraimathout doeh atipouh.
71 Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.
Hottelah a dei ngainae teh, hlaikahni touh thung dawk Bawipa ka pahnawt hane Simon capa Judah Iskariot a dei ngainae doeh. Ahni teh hlaikahni touh thung dawk e buet touh lah ao teh, Jisuh yo hanlah kâcai e lah ao.
