< Johannes 5 >
1 Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.
Momo bu mavioka, kuyiza ba nyengo wu bayuda, Yesu wuyenda ku Yelusalemi.
2 Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.
Va ndambu muelo phaka yi mamemi, vaba buindi kimosi ki nlangu kiba mintanda mintanu mi makunzi. Dizina di buindi beni mu ki Ebelewo Betezata.
3 I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.
Mu makunzi beni muleka bambevo bawombo: baphofo, batu babantiudikanga ayi batu baba binama bibela. [Baba vingilanga nlangu wunikuka.
Bila zithangu zinkaka mbasi yi Pfumu yiba kulukanga mu buindiayi nikunanga nlangu. Woso wuba mutu wutheti mu kukiloza mu buindi, nlangubu wunikunu, niandi wumbeluka boso buididi kimbevo kiandi.]
5 Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
Vaba mbevo yimosi yibedila mu makumatatu ayi nana di mimvu.
6 Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: "Vill du bliva frisk?"
Yesu bu kammona buna kalambididi vana, ayi bu kazaba ti mutu beni wubedila kimbevo kiandi tona thama; buna wunyuvula: —Tidi beluka e?
7 Den sjuke svarade honom: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."
Mbevo yimvutuddila: —Tata, ndisi ko mutu wukutsadisa mu vika kuthibula mu buindi nlangu bu wunikunu. Bila mu thangu minu ndinkuiza buna wunkaka wuntibukanga tuamina minu.
8 Jesus sade till honom: "Stå upp, tag din säng och gå."
Buna Yesu wunkamba: —Telama, bonga khualꞌaku ayi diata.
9 Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.
Vana vawu, mutu wubeluka. Wubonga khualꞌandi, wutona diata. Vayi lumbu beni kiba ki saba.
10 Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen."
Bayuda bakamba mutu wowo wubeluka ti: —Buabu kidi lumbu ki saba, mina mieti kandika mu nata khuala!
11 Men han svarade dem: "Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'"
Vayi mutu beni wuba vutudila: —Mutu wowo wumbelusidi, niandi wukhembingi ti “bonga khualꞌaku ayi diata!”
12 Då frågade de honom: "Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?"
Banyuvula: —Nani mutu wowo wukembingi ti: “bonga khualꞌaku ayi diata e?”
13 Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --
Vayi mutu wowo wubeluka kasia zaba ko mutu wowo wumbelusa. Bila Yesu wukifielumukinina mu nkangu wu batu wuba vana.
14 Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig."
Mambu momo bu mavioka, Yesu wudengana mutu beni mu Nzo Nzambi, wunkamba: —Tala, buabu belukidi. Vayi, kadi buela vola masumu tala wedi builu malutidi biva.
15 Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
Buna mutu beni wuyenda ayi wukamba Bayuda ti Yesu niandi wumbelusidingi.
16 Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.
Mu diambu diodi Bayuda bayamisa Yesu bila wuvanga mambu momo mu lumbu ki saba.
17 Men han svarade dem: "Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag."
Vayi yesu wuba vutudila: —Dise diama dilembo sadi nate buabu, diawu minu mamvama ndilembo sadi!
18 Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.
Mu diambu di mambu momo, Bayuda baluta buela tomba kumvonda; bika sia ti mu diambu kambundulanga lumbu ki saba vayi mu diambu kankambanga diaka ti Nzambi niandi Dise diandi ayi weta kukidedikisanga banga Nzambi.
19 Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.
Vayi Yesu wuba vutudila: —Bukiedika ndikulukamba ti Muana kalendi vanga diambu mu niandi veka ko. Wumvanganga kaka moso mambu kamona kuidi dise diandi. Moso mambu mamvanganga Tata mawu Muana keti vanga.
20 Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.
Bila Tata wunzolanga Muana, wunkumonisanga mambu mosomomo keti vanganga niandi veka; wela kummonisa mavanga malutiditola ayi mama muingi lulembo kasiminanga.
21 Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.
Bila banga Tata bu keti fulukisanga bafua ayi keti kuba vananga luzingu, buawu bobo muana keti vanina luzingu kuidi woso wukatidi.
22 Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,
Niandi veka Tata kasambisanga mutu ko vayi wuyekula tsambusulu yoso mu mioko mi Muana
23 för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.
mu diambu batu boso bakinzika Muana banga bobo beta kinzikila Tata. Woso mutu wunkambu kinzikanga Muana, buna kakinzikanga ko Dise diodi dintuma.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. (aiōnios )
Bukiedika ndikulukamba ti woso mutu wu wa mambu mama ayiwunwilukila mutu wowo wuthuma buna niandi beki luzingu lukalumaniayi kalendi sambusu ko, bila wukatukidi mu lufua ayi wuyizidi ku luzingu. (aiōnios )
25 Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.
Bukiedika, bukiedika ndikulukamba ti thangu yeka kuiza, ayi yifueni, yoyi bafua bela wila mbembo yi Muana Nzambi ayi bobo bela kuyiwa bawu bela zinga.
26 Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.
Bila banga Tata bu kabakidi luzingu mu niandi veka, buawu bobo kavanina Muana mu baka luzingu mu niandi veka.
27 Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.
Sumbu kadi ti Muana Mutu, buna wumvana lulendo lu sambisila.
28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst
Bikanu kueno simina mu diambu diodi; bila thangu yeka kuiza, yoyi babo bobo badi mu biziami bela wila mbembo andi;
29 och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.
bela totuka. Babo bavanga mamboti bela fuluka mu diambu di tambulaluzingu vayi bobo bavanga mambu mambimbi bela fuluka mu diambu di tambula thumbudulu.
30 Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.
Minu ndilendi vanga kadi diambu dimosi ko mu minu veka. Ndieti sambisa boso buididi mambu momo ndieti wa ayi tsambusuluꞌama yidi yisonga. Bila nditombanga ko luzolo luama vayi ndintombanga luzolo lu mutu wowo wuthuma.
31 Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.
—Enati minu veka ndikukiteliminanga kimbangi buna kimbangi kiamakisi ki kiedika ko.
32 Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.
Vayi vadi mutu wunkaka wukuthelimina kimbangi ayi nzebi ti kimbangi kiandi, mu diambu diama, kidi ki kiedika.
33 I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,
Beno lutuma batu kuidi Yowani ayi niandi wutelimina kiedika kimbangi.
34 Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.
Vayi minu, ndisi ko mfunu telomono kimbangi kuidi mutu vayithubidi bobo muingi luvuka.
35 Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.
Yowani wuba muinda wunlema ayi wunlezama, ayi, beno luzola monakhini mu ndambu thangu kaka mu kiezila kiandi.
36 Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.
Vayi kimbangi kidi yama kiviokidi munneni ayi kimbangi ki Yowani. Bila mavanga maphana Tata mu dukisa, mawu ndieta vanga ayi mawu meta telama kimbangi mu minu ti Tata wuthuma.
37 Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,
Tata, mutu wowo wuthuma, niandi veka wutelama kimbangi mu diambudiama. Vayi luwilu ko mbemboꞌandi andi lumueni ko zizi kiandi
38 och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.
ayi mambu mandi masi ko mu beno, bila mutu wowo katuma benolukadi kueno kunwilukila.
39 I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig. (aiōnios )
Beno lueti fiongunina masonoko ila lueta banzila ti mu mawu lubakidi luzingu lukalumani ayi masonoko beni mawu meta telama kimbangi mu diambu diama. (aiōnios )
40 Men I viljen icke komma till mig för att få liv.
Ayi lumengi kueno kuiza kuidi minu muingi lutambula luzingu.
41 Jag tager icke emot pris av människor;
Nditombanga ko nkembo wowo wumbanga kuidi batu.
42 men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.
Muaki minu ndiluzebi ti luisi ko luzolo mu Nzambi.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.
Minu ndiyiza mu dizina di Dise diama ayi lumengi kuthambula. Enati mutu wunkaka wizidi mu dizina diandi veka buna niandi luntambulanga.
44 Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?
Buevi lulenda wilukila, beno lueti tombanga nkembo mu beno yi benoayi lutombanga ko nkembo wumbanga kuidi Nzambi e?
45 Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.
Bikanu kueno banza ti minu ndiela kulufunda kuidi Tata vayi vadimutu wela kulufunda kuidi Tata, Moyize, mutu wowo beno lusila diana.
46 Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.
Bila enati lueta wilukila Moyize, nganu lueta kunguilukila; bila niandi wusonika mu diambu diama.
47 Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?"
Enati lukadi wilukila mambu kasonika, buna buevi lulenda wilukila mambu momo ndintuba e?