Johannes 5
1 Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.
Ana maka'zama higeno agateretegeno, Jiu vahe'mo'za mono nehaza kna fore higeno, Jisasi'a Jerusalemi kumate mareri'ne.
2 Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.
Jerusalemi kuma'mofo kaha hagente'za, Sipisipi Kafane hu'naza tavaonte mago tiru me'nege'za, Hibru kefina Betsaida hu'za nehaze. Anantera 5fu'a hanko no kinte'naze.
3 I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.
Ana hanko nontera hakare'a kri vahera mase'za mani'naze, zamusuhu vahe'ene zamagia krere hu'nea vahe'ene zamaga zamaza sti'nea vahe'ene mani'naze.
5 Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
Mago nera 38'a kafufi kri eri'nea ne', ana tirutera mani'ne.
6 Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: "Vill du bliva frisk?"
Anante maseno mani'negeno Jisasi'a negeno, za'za kna ana krifina mase'ne huno antahi'ne. Jisasi'a anage huno asami'ne, Kagesama antahinana krika'a knare hugantesie hunka nentahino?
7 Den sjuke svarade honom: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."
Ana kri ne'mo kenona'a asmino, Ra vahe'moka timoma kazama nehanigeno navareno ome nantesia vahera omani'nege'na, ana'ana hu'na nevuge'za rumo'za tirupina nagtere'za unermize.
8 Jesus sade till honom: "Stå upp, tag din säng och gå."
Jisasi'a nentahino ana neku huno, Otinka, tafeka'a renamginka e'nerinka vuo.
9 Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.
Hantaka huno kri'amo atrentegeno, tafe'a erirenamgino e'nerino otino agafa huno kana vu'ne. Ana kna mani fruhu kna (Sabat) zupa ana kaguvazana hu'ne.
10 Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen."
Ana hige'za Jiu kva vahe'mo'za kri'ama eri amne huntea ne' antahige'naze, menina mani fruhu (Sabat) kna meno nagru hu'neankinka, naverisaka'a erinka vano osugahane.
11 Men han svarade dem: "Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'"
Hianagi ana ne'mo'a huno, Kri'nima eri amne hu'nea ne'mo'a nasamino, tafeka'a erinka vuo huno hunante'ne.
12 Då frågade de honom: "Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?"
Zamagra anage hu'za agrira antahige'naze, Iza ana nera huganteno, tafeka'a erinka vuo huno hugante'ne?
13 Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --
Hianagi azeri so'ema hunte'nea ne'mo'a, iza anara hu'neo antahino keno osu'ne, na'ankure Jisasi'a maka vahepi ruhavia huno vu'ne.
14 Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig."
Henka Jisasi'a ana nera ra mono nompi ome kefore huno asmi'ne, Ko, krika'a hago vagare, mago'ene kumira osuo, e'inama hanunka tusi'a knaza henka'a erigahane.
15 Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
Ana ne'mo'a atreno viazamo, Jiu vahera ome zamasmino, Jisasi kri'ni'a eri amane hunante'ne huno zamasmi'ne.
16 Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.
E'inage hige'za, Jiu kva vahe'mo'za agafa hu'za Jisasina azeri haviza hu'naze, na'ankure ana zantamina mago'a mani fruhu kna (Sabat) zupa hu'nea zante ana hu'naze.
17 Men han svarade dem: "Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag."
Hianagi Agra zamasmino, Nenfa'a meninena eri'zana otreno e'neriankina, Nagra'nena eri'zana enerue.
18 Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.
E'i ana agafare, Jiu kva vahe'mo'za Agri ahenaku maraguza'ati'za maka kanku hakre'naze. Na'ankure Agra mani fruhu kasege hantagia zantekukera ana osu'naze. Hagi agra Anumzanku Nenfa'ema hiazamo, agrira azeri Anumzane mago tragave hia zante'ene ahenaku hu'naze.
19 Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.
E'inage hazageno Jisasi kenona zamirera amanage huno zamasmi'ne, Nagra tamagerafa hu'na neramasamue, Nemofo'a Agra'a avesitera mago'zana hugara osu'neankino, ke'nesigeno Nefa'ma huveri'nesia zanke, Nemofo'a ana zanke hugahie.
20 Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.
Na'ankure Nenfa'a, Nemofona avesinenteno, Agra maka'zama nehia zana averi nehie. Ana nehuno Nefa'a agatereno tusi'aza averi hugahie. Anama hanigeta tamagra antri hugahaze.
21 Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.
Na'ankure Nefa'a fri' vahe'ma zamazeri otino, asimu nezmia kna huno, Nemofo'a azano, Agri'ma avesi'nimofona asimura amigahie.
22 Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,
Na'ankure Nenfa'a Agra veara refko osugahie. Hagi maka vahe'ma refko hu'zana, Nemofo ami'ne.
23 för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.
Ana hina maka'mo'za nefa agima eri sga nehazankna huza Nemofo agi'a erisaga hugahaze. Aza'o Nemofo agima erisaga osanimo'a, huntegeno'ma e'nea Nefana, anazanke huno agi'a erisaga nosie.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. (aiōnios g166)
Nagra tamage hu'na neramasmue, aza'o Nagri nanekema nentahino hunantege'na e'nomofonte amentinti nehimo'a manivava asimu eri'neankino, vahe'ma refko hania knafina, fri'zana agatereno ko asimu erino mani'ne. (aiōnios g166)
25 Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.
Nagra tamage hu'na neramasmue, knamo'a kofta huno ne-eno hago menina ama efore hu'ne, fri'naza vahe'mo'za Anumzamofo Ne' mofavremofo ageru nentahi'za, ana ageru'ma antahisnamo'za manigahaze.
26 Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.
Na'ankure Nefa'a asimu erino mani'zamofo agafa'a Agripi me'ne. Nemofona anahu kna huno asimu erino mani'zamofo agafa'a Agri ami'ne.
27 Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.
Ana nehuno Agra Nemofona kema hugnare hunte hanavea (atoriti) ami'neankino, vahe'ma refko hu'zana Agri ami'ne, na'ankure Agra Vahe'mofo Mofavre.
28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst
Ama kegura antria osiho, na'ankure mago knama fore'ma hina kerifi asezamante'naza vahe'mo'za Anumzamofo Mofavre'agerura antahi'za,
29 och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.
oti'za esnageno knare avu'ava hu'nesaza naga'mo'za, oti'za kasefa mani'za erigahaze. Hagi kefo avu'avazampi mani'ne'za fri'ne hanamokizmia, refako huno naneke huzmantegahie.
30 Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.
Nagra navesitera mago'zana osugahue. Anumzamofo ke nentahi'na anante zaganena refko nehue. Ana kema refko'ma huana mago kante ante'na refko nehue. Na'ankure Nagra navesi'zantera kenontoe, hagi Agrama hunantege'na e'nomofo avesite refkoa nehue.
31 Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.
Hagi Nagrama, tamage nehue hu'na Nagrani'agu huama hanuana, Nagra havige hugahue.
32 Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.
Hianagi Nagri nagenkema rumo huama (testimoni) nehige'na, Agrama Nagriku huama hianke nentahi'na, tamage nehie hu'na nehue.
33 I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,
Tamagra Joninte vahe huzmantage'za ome antahi'nazana, Joni'a tamage nanekege huzmasmi'ne.
34 Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.
Hu'neanagi Nagrama hua kema azeri haveti kea mopafi vahe'mo'za antemiza hugahaze hu'na antahi nozamue. Hianagi Nagrama nehuana tamagri'ma tamaza huno tamagu vazinigu nehue.
35 Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.
Joni'a lampe tavi kna huno tavi'nereno remsa hurmantegeta, ana tavikura osasi'a knafi tamagu'a musena hu'naze.
36 Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.
Hianagi Nagrama hanua navu'navamo'a, Joni'ma hu'nea avu'ava zana agatere'ne. Na'ankure Nenfa'ma nami'nea eri'za Nagra eri vagaresanugu e'neruankino, ana eri'zama e'nerua eri'zamo, Nagrira veamokzimi zamavurera eriama huno Nafa'nimo hunantege'na e'noe huno nehie. Na'ankure Nafa'nimo hunantege'na e'noe.
37 Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,
Nenfa'ma hunantege'na Nagrama e'noana, Nagriku huama Agra hu'ne. Hianagi tamagra mago'a knarera Agri agerura ontahitma, avugosa onke'naze.
38 och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.
Agri nanekemo'a tamagri tamagu'afina omne'ne, na'ankure Agrama hunantege'na Nagrama e'nogura, tamagra tamentintia Agritera nosaze.
39 I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig. (aiōnios g166)
Tamagra Anumzamofo avontafepi nehakraze, na'ankure tamagra mani'vava mani'zana hago eri'none hutma nentahize. Hianagi e'i ana avontafemo'a Nagriku huama nehie. (aiōnios g166)
40 Men I viljen icke komma till mig för att få liv.
Hianagi Nagrite'ma e'netma tamasimu eri'zankura tamagrira tamavesra nehie.
41 Jag tager icke emot pris av människor;
Nagrira vahe'mo'za nagi erisaga (glori) hihogura nosue.
42 men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.
Hianagi Nagra tamagrira tamage'na antahi'na hu'noe, Anumzamofo avesinte'zana tamagri tamagu'afina omane'ne.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.
Nagra Nenfa agifi e'nogeta tamagra nonavraze, hagi mago'mo agra agire'ma esanimofona ame huta avregahaze.
44 Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?
Tamagra inankna huta tamentintia hugahaze, tamagri'ma ru vahe'mo'za tamagima erisaga nehazana, magoke Anumzamo tamagri'ma muse huramante'sia zankura ohakre'gahazo?
45 Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.
Nefante naneke hurantegahie hutma Nagrikura tamagesa ontahiho, kema hurmantesia nera Mosese'e, Mosesente tamentintina huta taza hugahie huta hu'naze.
46 Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.
Hianagi tamagrama tamage hutma Mosesente'ma tamentinti hunetasina, Nagrite ene tamentinti hazasine, na'ankure agrama kre'neana, Nagriku huno kre'ne.
47 Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?"
Hianagi Mosesema kre'nea nanekema tamentinti osanutma, inankna huta tamagra Nagri nanekegura tamentintia hugahaze?
