Johannes 5
1 Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.
AFTER this there was a feast of the Jews; and Jesus went up to Jerusalem.
2 Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.
Now there is at Jerusalem by the sheep market a pool, which is called in the Hebrew tongue Bethesda, having five porches.
3 I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.
In these lay a great multitude of impotent folk, of blind, halt, withered, waiting for the moving of the water.
For an angel went down at a certain season into the pool, and troubled the water: whosoever then first after the troubling of the water stepped in was made whole of whatsoever disease he had.
5 Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
And a certain man was there, which had an infirmity thirty and eight years.
6 Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: "Vill du bliva frisk?"
When Jesus saw him lie, and knew that he had been now a long time in that case, he saith unto him, Wilt thou be made whole?
7 Den sjuke svarade honom: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."
The impotent man answered him, Sir, I have no man, when the water is troubled, to put me into the pool: but while I am coming, another steppeth down before me.
8 Jesus sade till honom: "Stå upp, tag din säng och gå."
Jesus saith unto him, Rise, take up thy bed, and walk.
9 Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.
And immediately the man was made whole, and took up his bed, and walked: and on the same day was the sabbath.
10 Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen."
The Jews therefore said unto him that was cured, It is the sabbath day: it is not lawful for thee to carry thy bed.
11 Men han svarade dem: "Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'"
He answered them, He that made me whole, the same said unto me, Take up thy bed, and walk.
12 Då frågade de honom: "Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?"
Then asked they him, What man is that which said unto thee, Take up thy bed, and walk?
13 Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --
And he that was healed wist not who it was: for Jesus had conveyed himself away, a multitude being in that place.
14 Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig."
Afterward Jesus findeth him in the temple, and said unto him, Behold, thou art made whole: sin no more, lest a worse thing come unto thee.
15 Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
The man departed, and told the Jews that it was Jesus, which had made him whole.
16 Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.
And therefore did the Jews persecute Jesus, and sought to slay him, because he had done these things on the sabbath day.
17 Men han svarade dem: "Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag."
But Jesus answered them, My Father worketh hitherto, and I work.
18 Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.
Therefore the Jews sought the more to kill him, because he not only had broken the sabbath, but said also that God was his Father, making himself equal with God.
19 Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.
Then answered Jesus and said unto them, Verily, verily, I say unto you, The Son can do nothing of himself, but what he seeth the Father do: for what things soever he doeth, these also doeth the Son likewise.
20 Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.
For the Father loveth the Son, and sheweth him all things that himself doeth: and he will shew him greater works than these, that ye may marvel.
21 Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.
For as the Father raiseth up the dead, and quickeneth them; even so the Son quickeneth whom he will.
22 Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,
For the Father judgeth no man, but hath committed all judgment unto the Son:
23 för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.
That all men should honour the Son, even as they honour the Father. He that honoureth not the Son honoureth not the Father which hath sent him.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. (aiōnios g166)
Verily, verily, I say unto you, He that heareth my word, and believeth on him that sent me, hath everlasting life, and shall not come into condemnation; but is passed from death unto life. (aiōnios g166)
25 Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.
Verily, verily, I say unto you, The hour is coming, and now is, when the dead shall hear the voice of the Son of God: and they that hear shall live.
26 Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.
For as the Father hath life in himself; so hath he given to the Son to have life in himself;
27 Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.
And hath given him authority to execute judgment also, because he is the Son of man.
28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst
Marvel not at this: for the hour is coming, in the which all that are in the graves shall hear his voice,
29 och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.
And shall come forth; they that have done good, unto the resurrection of life; and they that have done evil, unto the resurrection of damnation.
30 Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.
I can of mine own self do nothing: as I hear, I judge: and my judgment is just; because I seek not mine own will, but the will of the Father which hath sent me.
31 Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.
If I bear witness of myself, my witness is not true.
32 Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.
There is another that beareth witness of me; and I know that the witness which he witnesseth of me is true.
33 I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,
Ye sent unto John, and he bare witness unto the truth.
34 Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.
But I receive not testimony from man: but these things I say, that ye might be saved.
35 Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.
He was a burning and a shining light: and ye were willing for a season to rejoice in his light.
36 Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.
But I have greater witness than that of John: for the works which the Father hath given me to finish, the same works that I do, bear witness of me, that the Father hath sent me.
37 Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,
And the Father himself, which hath sent me, hath borne witness of me. Ye have neither heard his voice at any time, nor seen his shape.
38 och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.
And ye have not his word abiding in you: for whom he hath sent, him ye believe not.
39 I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig. (aiōnios g166)
Search the scriptures; for in them ye think ye have eternal life: and they are they which testify of me. (aiōnios g166)
40 Men I viljen icke komma till mig för att få liv.
And ye will not come to me, that ye might have life.
41 Jag tager icke emot pris av människor;
I receive not honour from men.
42 men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.
But I know you, that ye have not the love of God in you.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.
I am come in my Father’s name, and ye receive me not: if another shall come in his own name, him ye will receive.
44 Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?
How can ye believe, which receive honour one of another, and seek not the honour that cometh from God only?
45 Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.
Do not think that I will accuse you to the Father: there is one that accuseth you, even Moses, in whom ye trust.
46 Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.
For had ye believed Moses, ye would have believed me: for he wrote of me.
47 Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?"
But if ye believe not his writings, how shall ye believe my words?
