< Johannes 5 >
1 Därefter inföll en av judarnas högtider, och Jesus for upp till Jerusalem.
Fa: no, Yesu da Yelusaleme moilai bai bagadega, Gode Ea fi dunu Lolo Nasu gilisisu amoga ba: la asi.
2 Vid Fårporten i Jerusalem ligger en damm, på hebreiska kallad Betesda, och invid den finnas fem pelargångar.
Yelusaleme moilai bai bagadega, Sibi Logo Holei amo gadenene da hano wayabo galu. Sesei biyale gala da wayabo bega: dialu. Amo wayabo dio da Hibulu sia: ga “Bedeseda.”
3 I dessa lågo många sjuka, blinda, halta, förtvinade.
Oloi dunu bagohame da amo sesei ganodini dialu. Mogili da si dofoi, mogili da emo gasuga: igi, eno da afoi. Hano da gafuluma: ne ilia ouesafulu.
Amo hano wayabo ea hou ilia agoane sia: su. Eso enoga, a:igele dunu da doaga: le, hano gafulumusa: bibiagosu. Hano bibiagole, nowa oloi dunu da bisili hano ganodini soagala: sea, ea oloi da uhibi ba: mu
5 Där fanns nu en man som hade varit sjuk i trettioåtta år.
Dunu afadafa da amo sogebi esalu. Ea oloi da hemonega, ode38agoane mui.
6 Då Jesus fick se denne, där han låg, och fick veta att han redan lång tid hade varit sjuk, sade han till honom: "Vill du bliva frisk?"
Yesu da amo oloi ba: beba: le, amo dunu da ode bagohame agoane dialebe E asigiwane dawa: i galu. E da ema amane sia: i, “Di da bu uhimu hanabela: ?”
7 Den sjuke svarade honom: "Herre, jag har ingen som hjälper mig ned i dammen, när vattnet har kommit i rörelse; och så stiger en annan ditned före mig, medan jag ännu är på väg."
Oloi dunu da bu adole i, “Hina! Hano da bibiagosea, na hano ganodini sa: ima: ne fidisu dunu da hame galebe. Na da hanoa gudu masusa: dawa: sea, eno dunu ilia da bisili daha.”
8 Jesus sade till honom: "Stå upp, tag din säng och gå."
Yesu da ema amane sia: i, “Di wa: legadole, dia debea gaguia gadole, gisa masa.”
9 Och strax blev mannen frisk och tog sin säng och gick. Men det var sabbat den dagen.
Amalalu, mae aligili, amo dunu da uhini, ea debea gaguia gadole, gisa asi. Amo esoha da Sa: bade eso.
10 Därför sade judarna till mannen som hade blivit botad: "Det är sabbat; det är icke lovligt för dig att bära sängen."
Amaiba: le, Yu ouligisu dunu ilia da amo oloi uhi dunuma amane sia: i, “Wali da Sa: bade eso. Dia debea gisa ahoabeba: le, di da ninia Sema wadela: sa.”
11 Men han svarade dem: "Den som gjorde mig frisk, han sade till mig: 'Tag din säng och gå.'"
E bu adole i, “Na oloi uhisu dunu da na debea gisa masa: ne sia: i.”
12 Då frågade de honom: "Vem var den mannen som sade till dig att du skulle taga sin säng och gå?"
Ilia da ema adole ba: i, “Amo hou olelei dunu da nowa dunula: ?”
13 Men mannen som hade blivit botad visste icke vem det var; ty Jesus hade dragit sig undan, eftersom mycket folk var där på platsen. --
Be amo dunu da ea oloi uhinisisu da Yesuyale hame dawa: i. Dunu bagohame amo sogebi esalebeba: le, Yesu da hedolowane asiba: le, e da hame dawa: i.
14 Sedan träffade Jesus honom i helgedomen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk; synda icke härefter, på det att icke något värre må vederfaras dig."
Be fa: no, Yesu da amo dunu Debolo Diasu ganodini lelebe ba: i. Yesu da ema amane sia: i, “Di da wali uhi dagoi. Be eno wadela: i liligi dia musa: oloi baligiliwane dima doaga: sa: besa: le, wadela: i hou yolesima.”
15 Mannen gick då bort och omtalade för judarna, att det var Jesus som hade gjort honom frisk.
Asili, amo dunu da Yu ouligisu dunuma olelei, “Dunu amo da na uhinisi da Yesu.”
16 Därför förföljde nu judarna Jesus, eftersom han gjorde sådant på sabbaten.
Amalalu, Yesu da Sa: bade esoga dunu uhibiba: le, ilia da Yesu se nabima: ne Ema halasu.
17 Men han svarade dem: "Min Fader verkar ännu alltjämt; så verkar ock jag."
Yesu da ilima bu adole i, “Na Ada da mae helefili hawa: hamonana. Na amolawane da hawa: hamoma: mu.”
18 Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud sin Fader och gjorde sig själv lik Gud.
Amo sia: nababeba: le, Yu ouligisu dunu da Yesu medomusa: logo baligiliwane hogoi helesu. E da Sa: bade eso Sema wadela: lesi. Be amo fawane hame, Gode da Ea Adadafa E da sia: beba: le, E amola Gode, Ela da defele E da sia: i dagoi.
19 Då talade Jesus åter och sade till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Sonen kan icke göra något av sig själv, utan han gör allenast vad han ser Fadern göra; ty vad han gör, det gör likaledes ock Sonen.
Amaiba: le, Yesu da ilima bu adole i, `Na dilima dafawane sia: sa. Gode Egefe da hisu hawa: hamomu hamedei. E da Eda Ea hawa: hamonanebe ba: beba: le, amo hawa: E da hamosa. Eda Ea hawa: hamosu defele, Egefe da hamosa.
20 Ty Fadern älskar Sonen och låter honom se allt vad han själv gör; och större gärningar, än dessa äro, skall han låta honom se, så att I skolen förundra eder.
Eda da Egefema dogolegeiba: le, E da Ea hawa: hamosu Egefe Ema olelesa. Eno baligili hawa: hamosu E da Egefema olelemuba: le, dilia da fofogadigimu.
21 Ty såsom Fadern uppväcker döda och gör dem levande, så gör ock Sonen levande vilka han vill.
Eda da bogoi dunu uhini, ilima esalusu iaha, amo defele Egefe da Ea hanai defele ilima esalusu iaha.
22 Icke heller dömer Fadern någon, utan all dom har han överlåtit åt Sonen,
Eda da dunuma fofada: su hou hame hamosa. E da fofada: su hou huluane Egefe Ema iaha.
23 för att alla skola ära Sonen såsom de ära Faderns. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern, som har sänt honom.
Dunu huluane ilia Edadafa Ema nodone sia: sa. Ilia da Egefedafa Ema nodone sia: musa: , Eda da Ema fofada: su hou i dagoi. Nowa da Egefedafa Ema nodone hame dawa: sea, e da Edadafa Ema nodone hame dawa: sa.
24 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som hör mina ord och tror honom som har sänt mig, han har evigt liv och kommer icke under någon dom, utan har övergått från döden till livet. (aiōnios )
Na da dilima dafawane sia: sa. Nowa da Na sia: nabasea amola Na Asunasisu Dunu amo Ea hou dafawaneyale dawa: sea, amo dunu da eso huluane Fifi Ahoanusu lai dagoi. E da se imunusa: fofada: su mae hamone, bogosu sogebi yolesili, degele, eso huluane Fifi Ahoanusu sogebi amoga doaga: i dagoi. (aiōnios )
25 Sannerligen säger jag eder: Den stund kommer, jag, den är redan inne, så de döda skola höra Guds Sons röst, och de som höra den skola bliva levande.
Na da dilima dafawane sia: sa. Eso da doaga: mu. Hame! Eso da doaga: i dagoi. Amo esoha bogoi dunu da Gode Egefe Ea sia: nababeba: le, ilia bu uhini wa: legadomu.
26 Ty såsom Fadern har liv i sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv.
Edadafa da esalusu ea bai agoane diala. Amola Gode da hamobeba: le, Egefe da amo bai defele diala.
27 Och han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är Människoson.
Gode da Egefedafa amo Dunu Egefe hamoiba: le, Gode da fofada: su hou huluane amo hamoma: ne, Ema i dagoi.
28 Förundren eder icke över detta. Ty den stund kommer, då alla som äro i gravarna skola höra hans röst
Amo hou amoma mae fofogadigima. Bogoi dunu huluane uli dogoi ganodini diala amo da Dunu Egefe ea sia: nabimu. Amo eso da ba: mu.
29 och gå ut ur dem: de som hava gjort vad gott är skola uppstå till liv, och de som hava gjort vad ont är skola uppstå till dom.
Ea sia: nababeba: le, ilia bogoi uli dogoi yolesili, wa: legadomu. Noga: le hamosu dunu da wa: legadole Fifi Ahoanumu. Wadela: i hamosu dunu da wa: legadole, se iasu lama: ne, fofada: mu.
30 Jag kan icke göra något av mig själv. Såsom jag hör, så dömer jag; och min dom är rättvis, ty jag söker icke min vilja, utan dens vilja, som har sänt mig.
Na da Nisu hamedafa hamosa. Gode Ea adoi defele, amo fofada: su fawane Na hamosa. Na da Na hanai hame be Na Asunasisu Dunu Ea hanai asigi dawa: su liligi fawane Na da hamobeba: le, amo fofada: su hou da moloiwanedafa.
31 Om jag själv vittnar om mig, så gäller icke mitt vittnesbörd.
Na da Nisu Na hou olelesea, defea, na sia: da dafawane hame agoane ba: mu.
32 Men det är en annan som vittnar om mig, och jag vet att hans vittnesbörd om mig är sant.
Be Na sia: dilia dafawaneyale dawa: ma: ne, eno dunu (Gode) da fofada: sa. Ea sia: da dafawane Na dawa:
33 I haven sänt bud till Johannes, och han har vittnat för sanningen,
Dilia da adola ahoasu dunu Yonema asunasi dagoi. E da Na hou ilima moloiwane olelei.
34 Dock, det är icke av någon människa som jag tager emot vittnesbörd om mig; men jag säger detta, för att I skolen bliva frälsta.
Be na hou osobo bagade ba: su dunu da olelemu, na da hame hanai. Be dilia Fifi Ahoanusu ba: ma: ne, amo sia: Na da sia: i dagoi.
35 Han var den brinnande, skinande lampan, och för en liten stund villen I fröjdas i dess ljus.
Yone da nenanusu gamali agoane galu. Dilia da ea hadigi ganodini fonobahadi hahawane esalu.
36 Men jag har ett vittnesbörd om mig, som är förmer än Johannes' vittnesbörd: de gärningar som Fadern har givit mig att fullborda, just de gärningar som jag gör, de vittna om mig, att Fadern har sänt mig.
Be Na olelesu da Yone ea ba: su olelei, amo baligi dagoi. Gode da Na hawa: hamosu Nama olelei dagoi. Amo hawa: hamosu da Na ada da Na asunasi, amo olelesa.
37 Ja, Fadern, som har sänt mig, han har själv vittnat om mig. Hans röst haven I aldrig någonsin hört, ej heller haven I sett hans gestalt,
Na Ada da Na asunasiba: le, E da Na ba: su dunu esala. Dilia da Ea sia: hamedafa nabasu. Ea odagi dilia da hame ba: su.
38 och hans ord haven I icke låtit förbliva i eder. Ty den han har sänt, honom tron I icke.
Dilia da Ea asunasi Dunu dafawaneyale hame dawa: beba: le, Ea sia: da dilia dogo ganodini hame sala.
39 I rannsaken skrifterna, därför att I menen eder i dem hava evigt liv; och det är dessa som vittna om mig. (aiōnios )
Dilia da Fifi Ahoanusu lamusa: Gode Sia: Dedei idilala. Be amo sia: da Na hou fawane olelesa. (aiōnios )
40 Men I viljen icke komma till mig för att få liv.
Be dilia da eso huluane Fifi Ahoanusu Nama edegemu higasa.
41 Jag tager icke emot pris av människor;
Na da osobo bagade dunu ilia nodosu hame hogosa.
42 men jag känner eder och vet att I icke haven Guds kärlek i eder.
Be Na da dilia hou dawa: Na dawa: loba, dilia dogo ganodini Godema asigi hou da hamedafa gala.
43 Jag har kommit i min Faders namn, och I tagen icke emot mig; kommer en annan i sitt eget namn, honom skolen I nog mottaga.
Na da Na Ada Ea adoiba: le misi, be dilia da Na hou dafawaneyale hame dawa: sa. Be eno dunu hi fawane hanaiba: le masea, amo dilia da hahawane ba: mu.
44 Huru skullen I kunna tro, I som tagen emot pris av varandra och icke söken det pris som kommer från honom som allena är Gud?
Dunu eno ilia dilima nodone sia: ma: ne, dilia hanaiwane hamosa. Be Gode da dilima nodone dawa: ma: ne, dilia da amo logo hame hogosa. Amaiba: le, dilia da Na hou habodane dafawaneyale dawa: ma: bela: ?
45 Menen icke att det är jag som skall anklaga eder hos Fadern. Den som anklagar eder är Moses, han till vilken I sätten edert hopp.
Na da dilia wadela: i houba: le, Na da Adama dili diliwaneya udidimu, amo mae dawa: ma. Dilia da Mousese ea hou dawa: beba: le, hamoma: beyale dawa: sa. Be Mousese, hi fawane da dilia wadela: i houba: le Godema fofada: mu.
46 Trodden I Moses, så skullen I ju tro mig, ty om mig har han skrivit.
Mousese da Na hou olelemusa: dedeiba: le, dilia Mousese ea hou dafawanedafa dawa: i ganiaba, Na hou dafawaneyale dawa: la: loba.
47 Men tron I icke hans skrifter, huru skolen I då kunna tro mina ord?"
Be ea dedei dilia da dafawaneyale hame dawa: beba: le, dilia da Na sia: habodane dafawaneyale dawa: ma: bala?”