Johannes 4
1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
Now when the Lord learned that the Pharisees heard he was making and baptizing more disciples than John
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
(although it was not Jesus himself who baptized them, but his disciples),
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
he left Judea and went away to Galilee.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
But he had to pass through Samaria.
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
So he came to a town of Samaria called Sychar, near the plot of land that Jacob had given to his son Joseph.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
Jacob's well was there, so Jesus, wearied as he was from the journey, sat by the well. It was about the sixth hour.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Giv mig att dricka."
When a woman from Samaria came to draw water, Jesus said to her, “Give me some water to drink.”
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
(For his disciples had gone into the city to buy food.)
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: "Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?" Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
So the Samaritan woman said to him, “How is it that yoʋ, a Jew, ask for water to drink from me, a Samaritan woman?” (For Jews have no dealings with Samaritans.)
10 Jesus svarade och sade till henne: "Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten."
Jesus answered her, “If yoʋ knew the gift of God and who it is that is saying to yoʋ, ‘Give me some water to drink,’ yoʋ would have asked him, and he would have given yoʋ living water.”
11 Kvinnan sade till honom: "Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?"
The woman said to him, “Sir, yoʋ do not even have a bucket to draw with, and the well is deep. Where then can yoʋ get this living water?
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?"
Are yoʋ greater than our father Jacob, who gave us this well and drank from it himself, as did his sons and livestock?”
13 Jesus svarade och sade till henne: "Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
Jesus answered her, “Everyone who drinks this water will thirst again,
15 Kvinnan sade till honom: "Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
The woman said to him, “Sir, give me this water so that I will not get thirsty again and have to come here to draw water.”
16 Han sade till henne: "Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka."
Jesus said to her, “Go call yoʋr husband and come back here.”
17 Kvinnan svarade och sade: "Jag har ingen man." Jesus sade till henne: "Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man."
The woman said in response, “I have no husband.” Jesus said to her, “Yoʋ have rightly said, ‘I have no husband,’
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
for yoʋ have had five husbands, and the man yoʋ now have is not yoʋr husband; what yoʋ have said is true.”
19 Då sade kvinnan till honom: "Herre, jag ser att du är en profet.
The woman said to him, “Sir, I see that yoʋ are a prophet.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja."
Our fathers worshiped on this mountain, but you say that the place where people must worship is in Jerusalem.”
21 Jesus sade till henne: "Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
Jesus said to her, “Woman, believe me, an hour is coming when neither on this mountain nor in Jerusalem will you worship the Father.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
You worship what you do not know; we worship what we know, because salvation is from the Jews.
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
But an hour is coming, and is now here, when the true worshipers will worship the Father in spirit and truth, for the Father seeks such people to worship him.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning."
God is spirit, and those who worship him must worship in spirit and truth.”
25 Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt."
The woman said to him, “I know that Messiah is coming” (who is called Christ). “When he comes, he will explain everything to us.”
26 Jesus svarade henne: "Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde."
Jesus said to her, “I who speak to yoʋ am he.”
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
Just then his disciples came back, and they were amazed that he was speaking with a woman. However, no one said, “What do yoʋ want?” or, “Why are yoʋ speaking with her?”
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
Then the woman left her water jar, went into the town, and said to the people,
29 "Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?"
“Come see a man who told me everything I have ever done. Could this be the Christ?”
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
So they left the town and began coming to him.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: "Rabbi, tag och ät."
In the meantime the disciples were urging him, “Rabbi, eat.”
32 Men han svarade dem: "Jag har mat att äta som I icke veten om."
But he said to them, “I have food to eat that you do not know about.”
33 Då sade lärjungarna till varandra: "Kan väl någon hava burit mat till honom?"
So the disciples said to one another, “Could someone have brought him something to eat?”
34 Jesus sade till dem: "Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk."
Jesus said to them, “My food is to do the will of him who sent me and to complete his work.
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
Do you not say, ‘There are still four months and then comes the harvest’? I tell you, lift up your eyes and see that the fields are already ripe for harvest.
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
He who reaps receives wages and gathers fruit for eternal life, so that both he who sows and he who reaps may rejoice together. (aiōnios g166)
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
For in this the true saying is verified: ‘One sows and another reaps.’
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete."
I sent you to reap what you have not labored for; others have labored, and you have entered into their labor.”
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
Many of the Samaritans from that town believed in Jesus because of the woman's testimony: “He told me everything I have ever done.”
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
So when the Samaritans came to him, they asked him to stay with them, and he stayed there for two days.
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
And many more believed because of his word.
42 Och de sade till kvinnan: "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare."
So they said to the woman, “It is no longer because of yoʋr report that we believe, for we ourselves have heard, and we know that this is truly the Christ, the Savior of the world.”
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
After two days, he departed from there and went to Galilee.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
(For Jesus himself had testified that a prophet has no honor in his own hometown.)
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
When he came to Galilee, the Galileans received him because they had seen all that he had done in Jerusalem at the feast, for they also had gone to the feast.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
Once more Jesus went to Cana of Galilee, where he had turned the water into wine. Now there was a certain royal official whose son was sick in Capernaum.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
When he heard that Jesus had come from Judea to Galilee, he went to him and asked him to come down and heal his son, for his son was about to die.
48 Då sade Jesus till honom: "Om I icke sen tecken och under, så tron I icke."
Then Jesus said to him, “Unless you see signs and wonders, you will certainly not believe.”
49 Mannen sade till honom: "Herre, kom ned, förrän mitt barn dör."
The royal official said to him, “Sir, come down before my boy dies.”
50 Jesus svarade honom: "Gå, din son får leva." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
Jesus said to him, “Go; yoʋr son will live.” And the man believed what Jesus said to him and went on his way.
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: "Din son kommer att leva."
As he was going back down to his house, his servants met him and told him, “Yoʋr son is alive.”
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: "I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom."
So he asked them the hour when he began to get better. They said to him, “Yesterday at the seventh hour the fever left him.”
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: "Din son får leva." Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
Then the father realized that this was the hour when Jesus had said to him, “Yoʋr son will live.” So he believed, along with his entire household.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
This was the second sign that Jesus did after coming from Judea to Galilee.
