Johannes 4
1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
When therefore Jesus knew that the Pharisees had heard that Jesus made and baptized more disciples than John,
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
(though Jesus himself did not baptize, but his disciples, )
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
he left Judaea, and went again to Galilee.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
And he must necessarily pass through Samaria.
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
He cometh therefore to a city of Samaria, called Sychar, near the piece of land which Jacob gave to his son Joseph.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
And Jacob's well was there. Jesus therefore, being wearied with the journey, was sitting thus by the well. It was about the sixth hour.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Giv mig att dricka."
There cometh a woman of Samaria to draw water. Jesus saith to her, Give me to drink.
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
For his disciples had gone away into the city to buy food.
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: "Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?" Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
The Samaritan woman saith to him, How is it that thou, who art a Jew, askest drink of me, who am a Samaritan woman? For Jews have no dealings with Samaritans.
10 Jesus svarade och sade till henne: "Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten."
Jesus answered and said to her, If thou hadst known the gift of God, and who it is that saith to thee, Give me to drink, thou wouldst have asked of him, and he would have given thee living water.
11 Kvinnan sade till honom: "Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?"
The woman saith to him, Sir, thou hast nothing to draw with, and the well is deep. Whence hast thou the living water?
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?"
Art thou greater than our father Jacob, who gave us the well, and drank thereof himself, and his sons, and his cattle?
13 Jesus svarade och sade till henne: "Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
Jesus answered and said to her, Every one that drinketh of this water, will thirst again;
15 Kvinnan sade till honom: "Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
The woman saith to him, Sir, give me this water, that I may not thirst, nor come hither to draw.
16 Han sade till henne: "Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka."
He saith to her, Go, call thy husband, and come hither.
17 Kvinnan svarade och sade: "Jag har ingen man." Jesus sade till henne: "Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man."
The woman answered, I have no husband. Jesus saith to her, Thou saidst well, that thou hast no husband.
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
For thou hast had five husbands; and he whom thou now hast is not thy husband; in this thou hast spoken truly.
19 Då sade kvinnan till honom: "Herre, jag ser att du är en profet.
The woman saith to him, Sir, I perceive that thou art a prophet.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja."
Our fathers worshipped on this mountain; and ye say, that in Jerusalem is the place where men ought to worship.
21 Jesus sade till henne: "Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
Jesus saith to her, Believe me, woman, the hour is coming, when ye shall neither on this mountain, nor in Jerusalem, worship the Father.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
Ye worship that which ye know not; we worship that which we know; for salvation is from the Jews.
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
But the hour is coming, and now is, when the true worshippers will worship the Father in spirit and in truth; for such worshippers the Father seeketh.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning."
God is a spirit; and they who worship must worship in spirit and in truth.
25 Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt."
The woman saith to him, I know that Messiah cometh (who is called Christ); when he hath come, he will tell us all things.
26 Jesus svarade henne: "Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde."
Jesus saith to her, I who speak to thee am he.
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
And upon this his disciples came, and marveled that he was talking with a woman. Yet no one said, What dost thou seek? or, Why dost thou talk with her?
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
The woman then left her water-pot, and went away into the city, and saith to the men,
29 "Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?"
Come, see a man who told me all things which I have done. Is this the Christ?
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
They went out of the city, and came to him.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: "Rabbi, tag och ät."
In the mean while the disciples asked him, saying, Rabbi, eat.
32 Men han svarade dem: "Jag har mat att äta som I icke veten om."
But he said to them, I have food to eat that ye know not of.
33 Då sade lärjungarna till varandra: "Kan väl någon hava burit mat till honom?"
The disciples therefore said to one another, Hath any one brought him anything to eat?
34 Jesus sade till dem: "Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk."
Jesus saith to them, My food is to do the will of him that sent me, and to finish his work.
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
Do ye not say, There are yet four months, and the harvest cometh? Lo! I say to you, lift up your eyes, and look on the fields, that they are white for harvest.
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
Already is the reaper receiving wages, and gathering fruit unto everlasting life; that both the sower and the reaper may rejoice together. (aiōnios g166)
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
And herein is fulfilled the true saying, One soweth, and another reapeth.
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete."
I have sent you to reap that whereon ye have not labored. Others have labored, and ye have entered into their labor.
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
And many of the Samaritans of that city believed in him because of the words of the woman, who testified, He told me all things which I have done.
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
When therefore the Samaritans came to him, they besought him to remain with them; and he remained there two days.
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
And many more believed on account of his word;
42 Och de sade till kvinnan: "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare."
and said to the woman, No longer do we believe on account of what thou hast told us; for we have ourselves heard him, and know that this is in truth the Saviour of the world.
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
And after the two days he went from that place into Galilee.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
For Jesus himself testified, that a prophet hath no honor in his own country.
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
When therefore he came into Galilee, the Galilaeans received him, having seen all that he did in Jerusalem at the feast; for they also went to the feast.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
So he came again into Cana of Galilee, where he made the water wine. And there was a certain nobleman, whose son was sick, at Capernaum.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
He, having heard that Jesus had come out of Judaea into Galilee, went to him, and asked him to go down and heal his son; for he was at the point of death.
48 Då sade Jesus till honom: "Om I icke sen tecken och under, så tron I icke."
Then Jesus said to him, Unless ye see signs and wonders, ye will not believe.
49 Mannen sade till honom: "Herre, kom ned, förrän mitt barn dör."
The nobleman saith to him, Sir, come down before my child die.
50 Jesus svarade honom: "Gå, din son får leva." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
Jesus saith to him, Go; thy son liveth. The man believed the word that Jesus spoke to him, and went away.
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: "Din son kommer att leva."
And as he was now going down, the servants met him, and brought word that his child was living.
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: "I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom."
Then he inquired of them the hour when he began to mend. And they said to him, Yesterday at the seventh hour the fever left him.
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: "Din son får leva." Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
So the father knew that it was in the same hour in which Jesus said to him, Thy son is living. And he himself believed, and his whole house.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
This again, a second sign, Jesus wrought, when he had come out of Judaea into Galilee.
