Johannes 4
1 Men Herren fick nu veta att fariséerna hade hört hurusom Jesus vann flera lärjungar och döpte flera än Johannes;
When Jesus realized that the Pharisees had discovered that he was gaining and baptizing more disciples than John,
2 dock var det icke Jesus själv som döpte, utan hans lärjungar.
(although it wasn't Jesus who was baptizing, but his disciples),
3 Då lämnade han Judeen och begav sig åter till Galileen.
he left Judea and returned to Galilee.
4 Därvid måste han taga vägen genom Samarien.
On the way he had to pass through Samaria.
5 Så kom han till en stad i Samarien som hette Sykar, nära det jordstycke som Jakob gav åt sin son Josef.
So he came to the Samaritan city of Sychar, near to the field that Jacob had given his son Joseph.
6 Och där var Jakobs brunn. Eftersom nu Jesus var trött av vandringen, satte han sig strax ned vid brunnen. Det var vid den sjätte timmen.
Jacob's well was there, and Jesus, who was tired from the journey, sat straight down beside the well. It was around noon.
7 Då kom en samaritisk kvinna för att hämta vatten. Jesus sade till henne: "Giv mig att dricka."
A Samaritan woman came to fetch water. Jesus said to her, “Please could you give me a drink?”
8 Hans lärjungar hade nämligen gått in i staden för att köpa mat.
for his disciples had gone to the town to buy food.
9 Då sade den samaritiska kvinnan till honom: "Huru kan du, som är jude, bedja mig, som är en samaritisk kvinna, om något att dricka?" Judarna hava nämligen ingen umgängelse med samariterna.
“You're a Jew, and I'm a Samaritan woman. How can you ask me for a drink?” the woman replied, for Jews don't associate with Samaritans.
10 Jesus svarade och sade till henne: "Förstode du Guds gåva, och vem den är som säger till dig: 'Giv mig att dricka', så skulle i stället du hava bett honom, och han skulle då hava givit dig levande vatten."
Jesus answered her, “If you only recognized God's gift, and who is asking you, ‘Please could you give me a drink?’ you would have asked him and he would have given you the water of life.”
11 Kvinnan sade till honom: "Herre, du har ju intet att hämta upp vatten med, och brunnen är djup. Varifrån får du då det friska vattnet?"
“Sir, you don't have a bucket, and the well is deep. Where are you going to get the water of life from?” she replied.
12 Icke är du väl förmer än vår fader Jakob, som gav oss brunnen och själv med sina barn och sin boskap drack ur den?"
“Our father Jacob gave us the well. He drank from it himself, as well as his sons and his livestock. Are you greater than he?”
13 Jesus svarade och sade till henne: "Var och en som dricker av detta vatten, han bliver törstig igen;
Jesus answered, “Everyone who drinks water from this well will become thirsty again.
15 Kvinnan sade till honom: "Herre, giv mig det vattnet, så att jag icke mer behöver törsta och komma hit för att hämta vatten."
“Sir,” replied the woman, “Please give me this water so I won't be thirsty, and I won't have to come here to fetch water!”
16 Han sade till henne: "Gå och hämta din man, och kom sedan tillbaka."
“Go and call your husband, and come back here,” Jesus told her.
17 Kvinnan svarade och sade: "Jag har ingen man." Jesus sade till henne: "Du har rätt i vad du säger, att du icke har någon man."
“I don't have a husband,” the woman answered. “You're right in saying you don't have a husband,” Jesus told her.
18 Ty fem män har du haft, och den du nu har är icke din man; däri sade du sant.
“You've had five husbands, and the one you're living with now is not your husband. So what you say is true!”
19 Då sade kvinnan till honom: "Herre, jag ser att du är en profet.
“I can see you're a prophet, sir,” the woman replied.
20 Våra fäder hava tillbett på detta berg, men I sägen att i Jerusalem den plats finnes, där man bör tillbedja."
“Tell me this: our ancestors worshiped here on this mountain, but you say that Jerusalem is where we must worship.”
21 Jesus sade till henne: "Tro mig, kvinna: den tid kommer, då det varken är på detta berg eller i Jerusalem som I skolen tillbedja Fadern.
Jesus replied, “Believe me the time is coming when you won't worship the Father either on this mountain or in Jerusalem.
22 I tillbedjen vad I icke kännen, vi tillbedja vad vi känna -- ty frälsningen kommer från judarna --
You really don't know the God you're worshiping, while we worship the God we know, for salvation comes from the Jews.
23 men den tid skall komma, ja, den är redan inne, då sanna tillbedjare skola tillbedja Fadern i ande och sanning; ty sådana tillbedjare vill Fadern hava.
But the time is coming—and in fact it's here already—when true worshipers will worship the Father in spirit and in truth, for these are the kind of worshipers the Father wants.
24 Gud är ande, och de som tillbedja måste tillbedja i ande och sanning."
God is Spirit, so worshipers must worship in spirit and in truth.”
25 Kvinnan sade till honom: "Jag vet att Messias skall komma, han som ock kallas Kristus; när han kommer, skall han förkunna oss allt."
The woman said, “Well, I know that the Messiah is coming,” (the one who is called Christ). “When he comes he will explain it all to us.”
26 Jesus svarade henne: "Jag, som talar med dig, är den du nu nämnde."
Jesus replied, “I AM—the one who is speaking to you.”
27 I detsamma kommo hans lärjungar; och de förundrade sig över att han talade med en kvinna. Dock frågade ingen vad han ville henne, eller varför han talade med henne.
Just then the disciples returned. They were shocked that he was talking to a woman, but none of them asked “What are you doing?” or “Why are you talking with her?”
28 Men kvinnan lät sin kruka stå och gick in i staden och sade till folket:
The woman left her water jar behind and ran back to the town, telling the people,
29 "Kommen och sen en man som har sagt mig allt vad jag har gjort. Månne icke han är Messias?"
“Come and meet a man who told me everything I ever did! Could this be the Messiah?”
30 Då gingo de ut ur staden och kommo till honom.
So they went out of the town to go and see him.
31 Under tiden bådo lärjungarna honom och sade: "Rabbi, tag och ät."
Meanwhile Jesus' disciples were urging him, “Rabbi, please eat something!”
32 Men han svarade dem: "Jag har mat att äta som I icke veten om."
But Jesus replied, “I have food to eat that you know nothing about.”
33 Då sade lärjungarna till varandra: "Kan väl någon hava burit mat till honom?"
“Did someone bring him food?” the disciples asked one another.
34 Jesus sade till dem: "Min mat är att göra dens vilja, som har sänt mig, och att fullborda hans verk."
Jesus told them, “My food is to do the will of the one who sent me, and to complete his work.
35 I sägen ju att det ännu är fyra månader innan skördetiden kommer. Men se, jag säger eder: Lyften upp edra ögon, och sen på fälten, huru de hava vitnat till skörd.
Don't you have a saying, ‘four more months until harvest?’ Open your eyes and look around! The crops in the fields are ripe, ready for harvest.
36 Redan nu får den som skördar uppbära sin lön och samla in frukt till evigt liv; så kunna den som sår och den som skördar tillsammans glädja sig. (aiōnios g166)
The reaper is being paid and harvesting a crop for eternal life so that both the sower and the reaper can celebrate. (aiōnios g166)
37 Ty här sannas det ordet, att en är den som sår och en annan den som skördar.
So the proverb ‘one sows, another reaps,’ is true.
38 Jag har sänt eder att skörda, där I icke haven arbetat. Andra hava arbetat, och I haven fått gå in i deras arbete."
I sent you to reap what you didn't work for. Others did the hard work and you have reaped the benefits of what they did.”
39 Och många samariter från den staden kommo till tro på honom för kvinnans ords skull, då hon vittnade att han hade sagt henne allt vad hon hade gjort.
Many Samaritans from that town trusted in him because of what the woman said: “He told me everything I ever did.”
40 När sedan samariterna kommo till honom, både de honom att stanna kvar hos dem. Så stannade han där i två dagar.
So when they came to see him they pleaded with him to stay with them. He stayed for two days,
41 Och långt flera kommo då till tro för hans egna ords skull.
and because of what he told them many more trusted in him.
42 Och de sade till kvinnan: "Nu är det icke mer för dina ords skull som vi tro, ty vi hava nu själva hört honom, och vi veta nu att han i sanning är världens Frälsare."
They said to the woman, “Now our trust in him isn't just because of what you told us but because we have heard him for ourselves. We're convinced that he really is the Savior of the world.”
43 Men efter de två dagarna gick han därifrån till Galileen.
After the two days he continued on to Galilee.
44 Ty Jesus vittnade själv att en profet icke är aktad i sitt eget fädernesland.
Jesus himself had made the comment that a prophet is not respected in his own country.
45 När han nu kom till Galileen, togo galiléerna vänligt emot honom, eftersom de hade sett allt vad han hade gjort i Jerusalem vid högtiden. Också de hade nämligen varit där vid högtiden.
But when he arrived in Galilee, the people welcomed him, because they had also been at the Passover feast and had seen everything he'd done in Jerusalem.
46 Så kom han åter till Kana i Galileen, där han hade gjort vattnet till vin. I Kapernaum fanns då en man i konungens tjänst, vilkens son låg sjuk.
He visited Cana in Galilee again, where he had turned water into wine. Nearby in the town of Capernaum lived a royal official whose son was very sick.
47 När han nu hörde att Jesus hade kommit från Judeen till Galileen, begav han sig åstad till honom och bad att han skulle komma ned och bota hans son; ty denne låg för döden.
When he heard that Jesus had returned from Judea to Galilee, he went to Jesus and begged him to come and heal his son who was close to death.
48 Då sade Jesus till honom: "Om I icke sen tecken och under, så tron I icke."
“Unless you see signs and wonders you people really won't trust me,” said Jesus.
49 Mannen sade till honom: "Herre, kom ned, förrän mitt barn dör."
“Lord, just come before my child dies,” the official pleaded.
50 Jesus svarade honom: "Gå, din son får leva." Då trodde mannen det ord som Jesus sade till honom, och gick.
“Go on home,” Jesus told him. “Your son will live!” The man trusted what Jesus told him and left for home.
51 Och medan han ännu var på vägen hem, mötte honom hans tjänare och sade: "Din son kommer att leva."
While he was on his way, his servants met him with the news that his son was alive and recovering.
52 Då frågade han dem vid vilken timme det hade blivit bättre med honom. De svarade honom: "I går vid den sjunde timmen lämnade febern honom."
He asked them what time it was when his son began to get better. “Yesterday at one p.m. the fever left him,” they told him.
53 Då märkte fadern att det hade skett just den timme då Jesus sade till honom: "Din son får leva." Och han kom till tro, så ock hela hans hus.
Then the father realized this was the precise time when Jesus had told him, “Your son will live!” So he and everyone in his household trusted in Jesus.
54 Detta var nu åter ett tecken, det andra i ordningen som Jesus gjorde, sedan han hade kommit från Judeen till Galileen.
This was the second miraculous sign Jesus did after coming from Judea to Galilee.
