Johannes 2
1 På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
Dana taa ń pendi, ke li pocaali tieni Kana dogu nni, Galile diema nni. Jesu naá den ye li kani,
2 Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
Bi den yini Jesu yeni o ŋɔdkaaba mo li pocaajaanma po.
3 Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: "De hava intet vin."
Ku daamɔngu ń ti pɔdi, Jesu naá ń maadi: “Bi ji ki pia daamɔngu.
4 Jesus svarade henne: "Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen."
Jesu ń jiini o: «Pua, be n ye mini yeni fini siiga? N yognu dá ki pundi.»
5 Hans moder sade då till tjänarna: "Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra."
O naá ń maadi o tuosɔnba: “O ya maadi yaali kuli, yin tieni.”
6 Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
Li sua ke cunbobciandi luoba ye li kani ki tie tana yaadi, ke yengu kuli ba fidi ki ga boba lie bii a taa ñima. bi den sieni ti juufinba ñincuoma bogda po i.
7 Jesus sade till dem: "Fyllen krukorna med vatten." Och de fyllde dem ända till brädden.
Jesu ń maadi ba: «Gbieni mani ti cunbobdi ne yeni mi ñima.» Ban luuni mi ñima ki gbieni ti hali i ñɔmiani.
8 Sedan sade han till dem: "Ösen nu upp och bären till övertjänaren." Och de gjorde så.
To, kabi mani ki gedi ki teni mi pocaajiema yudaano. Ban kabi ki gedi ki teni mi jiema yudaano.
9 Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
Mi pocaajiama yudaano n ́ leni ya ñima n kpandi mi daama, ki nan ki bani man ñani naani, ama ke Jesu tuonsɔnba yaaba n luuni mi ñima yeni wani nan bani, wan yini o pocaano calo.
10 och sade till honom: "Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu."
Ki maadi o: “Yua n bobni mi jaanma kuli yen cili ki ñani ya daama n mani, o canba ya ñuni ki guo, wan ji ñani ya daama n ki ŋanbi ki mani. Fini wani nan guuni mi daamanma hali yeni mɔlane.
11 Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
Lani n tie Jesu ń cili ki tieni ya yaalidgu bonli Kana, Galile diema nni. Lani n dɔgdi ki waani Jesu yudandi, ke o ŋɔdkaaba tuo ki dugi o po.
12 Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
Lani ń pendi, ke o jiidi, ki gedi Kapernawuma yeni o naá, o ninjaba yeni o ŋɔdkaaba, ke bi tieni li kani a dana waamu.
13 Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
Juufinba paki jaanma den nagi, ke Jesu guani ki doni ki gedi Jerusalema.
14 Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
Ki gedi ku jaandiegu nni, ki la ke yaaba n cendi i ligi yeni a yankpenkpenda kaa lienni, ki kuadi i nee, i pee yeni i kpaajiemu.
15 Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
Ke o taa baabu, ki gbabi ke bu tua finfibli, ke o pua ki beli ki ñani ba ku jaandiegu nni, ki ñani ti yandi, ki tudi ki yayadi bi liglebdiba ligi, ki tudi ki luluni bi kaga yeni bi taablinba.
16 Och till duvomånglarna sade han: "Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus."
ki maadi a kpajekuada: «Ñani mani ne kuli ki fuadi, da cedi mani n Báa diegu ń kpandi kpenkpendidiegu.
17 Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: "Nitälskan för ditt hus skall förtära mig."
O ŋɔdkaaba ń tiadi ke li diani ki waani: “A diegu yankuatuonli siagi n pali boncianla.”
18 Då togo judarna till orda och sade till honom: "Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?"
Juufinba ń ga mi maama ki buali o: “A ba waani li laa yaalidgu bonli i, ki tuadi nanda?
19 Jesus svarade och sade till dem: "Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen."
Jesu ń guani ki jiini ba: «Pua ki mudi mani ku jaandiegu ne, dana taa baba ba dagdi min guani ki maa ki fiini gu.
20 Då sade judarna: "I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?"
Juufinba ń maadi: “Ti tieni piina n bina luoba i, ki maa ki juodi ku jaandiegu ne; ke fini wani tua ke aba guani ki fiini gu dana taa baba!
21 Men det var om sin kropps tempel han talade.
Ama o den maadi o gbannandi ya jaandieli i.
22 Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
Lani n cedi, wan yiedi bi tinkpiba siiga nni, o ŋɔdkaaba tiadi ke o den maadi li maama, lani n den cedi ke bi dugi i diani po yeni Jesu ń den maadi ya maama kuli po.
23 Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
Jesu ń den ye Jerusalema Paki jaanma dana nni, bi niba boncianla den la o yaalidgu tuona, ki tuo ki dugi o yeli po.
24 Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
Ama Jesu wani den ki dugi bi po kelima o den bani bikuli.
25 och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.
O den ki bua ke bi tieni kasiedi nilobá po kuli kelima wani o bá den bani yaali n ye o nisaalo nni.
