Johannes 2
1 På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
Nkakutanayinda mazuba otatwe, kwakaba muchado kuKkana ku Galili, mpawo banyina a Jesu bakaliko.
2 Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
Jesu a basikwiya bakwe bakalitambidwe kumuchado.
3 Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: "De hava intet vin."
Lino wayini nakamana, banyina a Jesu bakati kuli nguwe, “Tabachikwe wayini.”
4 Jesus svarade henne: "Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen."
Jesu wakati kuli mbabo, “yomwanakazi, nkambonzi noza kulindime? Ichiindi changu tachina sika.”
5 Hans moder sade då till tjänarna: "Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra."
Banyina bakati kubalanda, “kufumbwa nchata mwambile, muchichite.”
6 Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
Lino kwakali musanu ayimwi mpoto zyamabwe zyakali kubelesegwa a ma Juda kuma pobwe akusanzya, achimwi nkachili abulamfu kusikila kututatu.
7 Jesus sade till dem: "Fyllen krukorna med vatten." Och de fyllde dem ända till brädden.
Jesu wakabaambila kuti, “Ngamuzuzye mpoto zyamanzi.” Aboobo bakazuzya kusikila kulumpimpito. Mpawo wakabambila babelesi,
8 Sedan sade han till dem: "Ösen nu upp och bären till övertjänaren." Och de gjorde så.
“Mubweze lino aakupa mupati wakwaaba.” Bakachita mbubobo.
9 Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
Mupati wakwaba wakalabila maanzi akaba wayini, Pesi takaziba kwakazwa manzi ( Pesi babelesi bakatekede manzi bakalizi). Mpawo wakazwa sibwinga.
10 och sade till honom: "Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu."
mpawo wakaya kuli nguwe, “woonse muntu uupa wayini mubotu lutanzi alimwi ulamuulo uselukide wayini nibakolwa. Pesi kabambala wayini mubotu kusikila lino.”
11 Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
Echi chitondezyo nchitanzi Jesu nchakachita mu Kkana ya Galili, alubo wakayubununa bulemu bwakwe, antomwe abasikwiya bakwe bakasyoma mulinguwe.
12 Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
Musule lyazeezi Jesu, abanyina, abana bakwabo, mpawo abasikwiya bakaselukila ku Kapenawumu alimwi bakakukkala kwamazuba mache biyo.
13 Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
Lino i Pasika lyaba Juda lyakali afwifwi, mpawo Jesu wakatanta akuya ku Jesu Jelusalemu.
14 Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
Wakajana basambali baaba sune ambelele abasambali benkwilimba muchikombelo, abasikula bakalikkede mumo.
15 Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
Lino wakachita chimboko chakoosa akubatanda boonse aanze kuzwa muchikombelo, kubika antomwe ambelele ang'ombe. Wakamwayusya makobili amali zyabawuli mpawo wasowa matafula.
16 Och till duvomånglarna sade han: "Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus."
Kubasambazyi bankwilimba wakati, “mubweze zintu zizwe awa. Muleke kuchita ing'anda ya Taata chisambalilo.”
17 Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: "Nitälskan för ditt hus skall förtära mig."
Basikwiya bakwe bakayeeya kuti zyakalilembedwe, “busungu bwakumaandenu bwandisyukuta.”
18 Då togo judarna till orda och sade till honom: "Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?"
Alimwi ba Juda bendelezi bakaziswilila mpawo bakati kuli nguwe, “Nchitondezyoyi nchotatutondezye?”
19 Jesus svarade och sade till dem: "Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen."
Jesu wakasandula, “Amumwayule chikombelo, mpawo mumazuba otatwe ndachimika lubo.”
20 Då sade judarna: "I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?"
Lino bendelezi baba Juda bakati, “Eechi chikombelo chakayakwa muminyaka ilimakkumi oone - amusanu - alimwi, mpawo ulibusya mumazuba otatwe?”
21 Men det var om sin kropps tempel han talade.
Nikuba kuti, wakalikwambula ataala achikombelo chamubili wakwe.
22 Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
Kunembo akubusigwa kuzwa kulufu, basikwiya bakwe kabayeya kuti wakalambide, mpawo bakasyoma kumalembe akutwambo ntwaakamba Jesu.
23 Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
Lino kali mu Jelusalemu kupobwe lya pasika, kali kupobwe, biingi bakasyoma muzina lyakwe nibakabona zitondezyo nzyakachiita.
24 Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
Pesi Jesu takabasyoma nkambo wakalibezi boonse,
25 och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.
nkambo takayanda kuti naba omwe ape bukamboni atala a muntu, nkambo wakalizi chakali mulinguwe.
