Johannes 18
1 När Jesus hade sagt detta, begav han sig med sina lärjungar därifrån och gick över bäcken Kidron till andra sidan. Där var en örtagård, och i den gick han in med sina lärjungar.
Pea hili ʻae lea ʻaki ʻe Sisu ʻae ngaahi lea ni, naʻe ʻalu atu ia mo ʻene kau ākonga, ʻo laka ʻi he vai ko Kitiloni, ʻaia naʻe ʻi ai ha ngoue, pea ʻalu ia ki ai, mo ʻene kau ākonga.
2 Men också Judas, han som förrådde honom, kände till det stället, ty där hade Jesus och hans lärjungar ofta kommit tillsammans.
Pea naʻe ʻilo ʻae potu ʻe Siutasi foki, ʻaia ne ne lavakiʻi ia: he naʻe faʻa ʻalu ki ai ʻa Sisu mo ʻene kau ākonga.
3 Och Judas tog nu med sig den romerska vakten, så ock några av översteprästernas och fariséernas tjänare, och kom dit med bloss och lyktor och vapen.
Pea kuo maʻu ʻe Siutasi ha kau tau, mo e tuʻunga tangata fekau mei he kau taulaʻeiki lahi mo e kau Fālesi, naʻe haʻu ia ki ai mo e ngaahi maama mo e tūhulu mo e ngaahi mahafu.
4 Och Jesus, som visste allt vad som skulle övergå honom, gick fram och sade till dem: "Vem söken I?"
Ka naʻe ʻilo ʻe Sisu ʻae meʻa kotoa pē ʻe hoko kiate ia, pea ʻalu atu ia, ʻo ne pehē kiate kinautolu, “Ko hai ʻoku mou kumi?”
5 De svarade honom: "Jesus från Nasaret." Jesus sade till dem: "Det är jag." Och Judas, förrädaren, stod också där ibland dem.
Pea nau talaange kiate ia, “Ko Sisu ʻo Nāsaleti.” Pea pehē ʻe Sisu kiate kinautolu, “Ko au ia.” Pea naʻe tuʻu foki mo kinautolu ʻa Siutasi, ʻaia naʻa ne lavakiʻi ia.
6 När Jesus nu sade till dem: "Det är jag", veko de tillbaka och föllo till marken.
Pea ʻi heʻene pehē kiate kinautolu, “Ko au ia,” naʻa nau fakaholomui, ʻo tō ki he kelekele.
7 Åter frågade han dem då: "Vem söken I?" De svarade: "Jesus från Nasaret."
Pea toe fehuʻi ʻe ia kiate kinautolu, “Ko hai ʻoku mou kumi?” Pea nau pehē, “Ko Sisu ʻo Nāsaleti.”
8 Jesus sade: "Jag har sagt eder att det är jag; om det alltså är mig I söken, så låten dessa gå."
Pea leaange ʻa Sisu, “Kuo ʻosi ʻeku tala kiate kimoutolu ko au ia: ko ia kapau ʻoku mou kumi au, tuku ʻakinautolu ni ke ʻalu:”
9 Ty det ordet skulle fullbordas, som han hade sagt: "Av dem som du har givit mig har jag icke förlorat någon."
Koeʻuhi ke fakamoʻoni ai ʻae lea ʻaia naʻa ne leaʻaki, ʻiate kinautolu “Naʻa ke foaki kiate au, ʻoku ʻikai mole ha taha.”
10 Och Simon Petrus, som hade ett svärd, drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat; och tjänarens namn var Malkus.
Pea naʻe maʻu ʻe Saimone Pita ʻae heletā, pea ne unuhi ia, ʻo taaʻi ʻaki ʻae tamaioʻeiki ʻae taulaʻeiki lahi, pea motuhi ai hono telinga toʻomataʻu. Ko e hingoa ʻoe tamaioʻeiki ko Malikusi.
11 Då sade Jesus till Petrus: "Stick ditt svärd i skidan. Skulle jag icke dricka den kalk som min Fader har givit mig?"
Pea pehē ʻe Sisu kia Pita, “ʻAi hoʻo heletā ki hono ʻaiʻanga: ko e ipu ʻoku foaki mai kiate au ʻe he Tamai, ʻikai te u inu ia?”
12 Den romerska vakten med sin överste och de judiska rättstjänarna grepo då Jesus och bundo honom
Pea ko e kau tau mo e houʻeiki mo e kau tangata fekau ʻoe kakai Siu naʻa nau puke ʻa Sisu, ʻo haʻi ia,
13 och förde honom bort, först till Hannas; denne var nämligen svärfader till Kaifas, som var överstepräst det året.
ʻO nau tomuʻa taki ia kia ʻAnasi; he ko e tamai ia ʻi he fono kia Kaiafasi, ʻaia ko e taulaʻeiki lahi ia ʻi he taʻu ko ia.
14 Och det var Kaifas som under rådplägningen hade sagt till judarna, att det vore bäst om en man finge dö för folket.
Pea ko Kaiafasi ia foki naʻa ne tala ki he kakai Siu, ʻoku ʻaonga ke mate ha tangata ʻe taha koeʻuhi ko e kakai.
15 Och Simon Petrus jämte en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och gick med Jesus in på översteprästens gård;
Pea naʻe muimui ʻa Saimone Pita ʻia Sisu, pea mo e ākonga ʻe taha: naʻe ʻilo ʻae ākonga ko ia ʻe he taulaʻeiki lahi, pea ʻalu ia mo Sisu ki he fale ʻoe taulaʻeiki lahi.
16 men Petrus stod utanför vid porten. Den andre lärjungen, den som var bekant med översteprästen, gick då ut och talade med portvakterskan och fick så föra Petrus ditin.
Ka naʻe tuʻu ʻa Pita ʻituʻa ʻi he matapā. Pea ʻalu ʻae ākonga ʻe taha ʻaia naʻe ʻilo ʻe he taulaʻeiki lahi, ʻo lea kiate ia naʻe leʻo matapā, ʻo ne ʻomi ʻa Pita ki loto.
17 Tjänstekvinnan som vaktade porten sade därvid till Petrus: "Är icke också du en av den mannens lärjungar?" Han svarade: "Nej, det är jag icke."
Pea lea ʻae fefine leʻo matapā kia Pita, “ʻIkai ko e taha koe ʻoe kau ākonga ʻae tangata ni?” Pea tala ʻe ia, “ʻOku ʻikai.”
18 Men tjänarna och rättsbetjänterna hade gjort upp en koleld, ty det var kallt, och de stodo där och värmde sig; bland dem stod också Petrus och värmde sig.
Pea ko e kau tauhi mo e kau tangata fekau naʻe tutuʻu ʻi ai, kuo nau tafu ʻae afi ʻaki ʻae ʻakau fefie; he naʻe momoko: pea naʻa nau mumū ai: pea tuʻu ʻa Pita mo kinautolu, ʻo mumū ai.
19 Översteprästen frågade nu Jesus om hans lärjungar och om hans lära.
Pea fehuʻi ai ʻae taulaʻeiki lahi kia Sisu ki heʻene kau ākonga, pea mo ʻene akonaki.
20 Jesus svarade honom: "Jag har öppet talat för världen, jag har alltid undervisat i synagogan eller i helgedomen, på ställen där alla judar komma tillsammans; hemligen har jag intet talat.
Pea talaange ʻe Sisu kiate ia, “Kuo u lea fakahā ki māmani; ne u ako maʻu pe ʻi he falelotu, pea mo e falelotu lahi, ʻoku faʻa fakataha ai ʻae kakai Siu; pea naʻe ʻikai te u lea ʻaki ha meʻa ʻi he lilo.
21 Varför frågar du då mig? Dem som hava hört mig må du fråga om vad jag har talat till dem. De veta ju vad jag har sagt."
Ko e hā ʻoku ke ʻeke ai kiate au? ʻEke kiate kinautolu kuo fanongo, he ko e hā ʻeku lea kiate kinautolu: vakai, ʻoku nau ʻilo ʻeku lea.”
22 När Jesus sade detta, gav honom en av rättstjänarna, som stod där bredvid, ett slag på kinden och sade: "Skall du så svara översteprästen?"
Pea hili ʻene lea pehē, pea sipiʻi ʻa Sisu, ʻe he matāpule ʻe taha naʻe tuʻu ʻi ai, ʻaki hono ʻaofinima, ʻo ne pehē, “ʻOku pehē hoʻo tali ʻae taulaʻeiki lahi?”
23 Jesus svarade honom: "Har jag talat orätt, så bevisa att det var orätt; men har jag talat rätt, varför slår du mig då?"
Pea talaange ʻe Sisu kiate ia, “Kapau kuo u lea kovi, fakahā hono kovi: pea kapau ʻoku lelei, ko e hā ʻoku ke sipiʻi ai au?”
24 Och Hannas sände honom bunden till översteprästen Kaifas.
Pea naʻe fekau ʻe ʻAnasi ke ʻave haʻisia ia kia Kaiafasi ko e taulaʻeiki lahi.
25 Men Simon Petrus stod och värmde sig. Då sade de till honom: "Är icke också du en av hans lärjungar?" Han nekade och sade: "Det är jag icke."
Pea naʻe tuʻu ʻa Saimone Pita, ʻo mumū. Pea nau pehē kiate ia, “ʻIkai ko e taha foki koe ʻo ʻene kau ākonga?” Pea fakafisi ʻe ia, ʻo pehē, “ʻOku ʻikai.”
26 Då sade en av översteprästens tjänare, en frände till den som Petrus hade huggit örat av: "Såg jag icke själv att du var med honom i örtagården?"
Pea naʻe lea ʻae tokotaha ʻoe kau tamaioʻeiki ʻae taulaʻeiki lahi, ko e kāinga ʻo ia naʻe motuhi hono telinga ʻe Pita, [ʻo pehē], “ʻIkai naʻaku mamata kiate koe mo ia ʻi he ngoue?”
27 Då nekade Petrus åter. Och i detsamma gol hanen.
Pea toe fakafisi ʻe Pita: pea ʻuʻua leva ʻae moa.
28 Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet; och det var nu morgon. Men själva gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.
Pea naʻa nau taki hengihengi ʻa Sisu meia Kaiafasi ki he fale fakamaau: pea naʻe ʻikai ʻalu ʻakinautolu ki he fale fakamaau, telia naʻa ʻuliʻi ʻakinautolu, pea koeʻuhi ko e nau kai ʻi he [feilaulau ʻoe ]Lakaatu.
29 Då gick Pilatus ut till dem och sade: "Vad haven I för anklagelse att frambära mot denne man?"
Pea ʻalu kituʻa ʻa Pailato kiate kinautolu, ʻo ne pehē, “Ko e hā ʻae meʻa ʻoku mou talatalaakiʻi ai ʻae tangata ni?”
30 De svarade och sade till honom: "Vore han icke en illgärningsman, så hade vi icke överlämnat honom åt dig."
Pea leaange ʻakinautolu, ʻo pehē kiate ia, “Ka ne ʻikai ko e fai kovi ia, pehē, ʻe ʻikai te mau tuku atu ia kiate koe.”
31 Då sade Pilatus till dem: "Tagen I honom, och dömen honom efter eder lag." Judarna svarade honom: "För oss är det icke lovligt att avliva någon."
Pea tala ʻe Pailato kiate kinautolu, “Mou ʻave ia, ʻo fakamaau ia ʻo fakatatau ki hoʻomou fono.” Ko ia naʻe pehē ai ʻe he kakai Siu kiate ia, “ʻOku ʻikai ngofua kiate kimautolu ke tāmateʻi ha tangata:”
32 Ty Jesu ord skulle fullbordas, det som han hade sagt för att giva till känna på vad sätt han skulle dö.
Pea fakamoʻoni ai ʻae lea ʻa Sisu, ʻi heʻene fakahā ʻae anga ʻoe mate ʻe mate ai ia.
33 Pilatus gick åter in i pretoriet och kallade Jesus till sig och sade till honom: "Är du judarnas konung?"
Pea toe hū ʻa Pailato ki he fale fakamaau, ʻo ne ui ʻa Sisu, ʻo ne pehē kiate ia, “Ko e tuʻi koe ʻoe kakai Siu?”
34 Jesus svarade: "Säger du detta av dig själv, eller hava andra sagt dig det om mig?"
Pea leaange ʻa Sisu kiate ia, “ʻOku meiate koe hoʻo lea ni, pe naʻe fakahā ia ʻe ha niʻihi kiate koe?”
35 Pilatus svarade: "Jag är väl icke en jude! Ditt eget folk och översteprästerna hava överlämnat dig åt mig. Vad har du gjort?"
Pea pehēange ʻe Pailato, “He ko e Siu au? Ko ho kakai ʻoʻou mo e kau taulaʻeiki lahi kuo nau tuku mai koe kiate au: ko e hā kuo ke fai?”
36 Jesus svarade: "Mitt rike är icke av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, så hade väl mina tjänare kämpat för att jag icke skulle bliva överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike icke av denna världen."
Pea pehē ʻe Sisu, “ʻOku ʻikai ʻo māmani hoku puleʻanga; ka ne ʻo māmani hoku puleʻanga, pehē, ʻe tau hoku kakai, ke ʻoua naʻa ʻatu au ki he kakai Siu: ka ko eni, ʻoku ʻikai mei heni hoku puleʻanga.”
37 Så sade Pilatus till honom: "Så är du dock en konung?" Jesus svarade: "Du säger det själv, att jag är en konung. Ja, därtill är jag född, och därtill har jag kommit i världen, att jag skall vittna för sanningen. Var och en som är av sanningen, han hör min röst."
Ko ia naʻe pehē ʻe Pailato kiate ia, “Pea ko e tuʻi koe koā?” Pea talaange ʻe Sisu, “Ko e tuʻi au ʻo hangē ko hoʻo lea. Ko ia naʻaku fanauʻi, pea ko ia naʻaku haʻu ai ki māmani, koeʻuhi ke u fakamoʻoni ki he moʻoni. Ko ia kotoa pē ʻoku ʻi he moʻoni, ʻoku fanongo ia ki hoku leʻo.”
38 Pilatus sade till honom: "Vad är sanning?" När han hade sagt detta, gick han åter ut till judarna och sade till dem: "Jag finner honom icke skyldig till något brott.
Pea pehē ʻe Pailato kiate ia, “Ko e hā ʻae moʻoni?” Pea hili ʻene lea ko ia, naʻe toe ʻalu ia kituʻa ki he kakai Siu, ʻo ne pehē kiate kinautolu, “ʻOku ʻikai te u ʻilo ʻeau ha kovi ʻiate ia.
39 Nu är det en sedvänja hos eder, att jag vid påsken skall giva eder en fånge lös. Viljen I då att jag skall giva eder 'judarnas konung' lös?"
Ka koeʻuhi ko hono anga, ke u tukuange ha tokotaha ʻi he [kātoanga ʻoe ]Lakaatu kiate kimoutolu: pea ko homou loto ke u tukuange ʻae Tuʻi ʻoe kakai Siu kiate kimoutolu?”
40 Då skriade de åter och sade: "Icke honom, utan Barabbas." Men Barabbas var en rövare.
Pea toe kalanga ʻakinautolu kotoa pē, ʻo pehē, “ʻIkai ko e tangata ni, ka ko Palāpasa.” Pea ko Palāpasa ko e kaihaʻa ia.
