Johannes 11
1 Och en man vid namn Lasarus låg sjuk; han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde.
muntu walikukwiweti Lazaro, walakolwa, walikwikala mumunshi waBetaniya, kucomwabo Maliya ne Malita.
2 Det var den Maria som smorde Herren med smörjelse och torkade hans fötter med sitt hår. Och nu låg hennes broder Lasarus sjuk.
Uyu Maliya endiye usa walananika mafuta anunkila kumyendo yaMwami nekumupukutisha mishishi yakendi. Lazaro walikuba mukwabo Maliya Lazalo ewalikukolwa.
3 Då sände systrarna bud till Jesus och läto säga: "Herre, se, han som du har så kär ligger sjuk."
Lino bamakwabo batukashi balatuma mulumbe kuli Yesu kumwambileti, “Mwami, munenu ngomusuni nimulwashi.”
4 När Jesus hörde detta, sade han: "Den sjukdomen är icke till döds, utan till Guds förhärligande, så att Guds Son genom den bliver förhärligad."
Yesu mpalanyumfwa walambeti, “Kukolwa uko nteshi kumushine Lazalo sobwe, nsombi cilenshiki kwambeti Lesa alemekwe, kayi kwambeti Mwanendi Lesa apewe bulemu.”
5 Och Jesus hade Marta och hennes syster och Lasarus kära.
Yesu walikusuna Malita nekanike wakendi, kayi neLazalo.
6 När han nu hörde att denne låg sjuk, stannade han först två dagar där han var;
Nomba mpalanyumfwa shamalwashi, Yesu walekala masuba abili pamusena popelapo mpwalikuba.
7 men därefter sade han till lärjungarna: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."
Panyuma pakendi walambila beshikwiya bakendi, “katuyani kuYudeya.”
8 Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyligen ville judarna stena dig, och åter går du dit?"
Beshikwiya bakendi balambeti, “Mwiyi, lino apa bamakulene baBayuda nkabayanda kumupwaya mabwe, Inga nicani mulayandanga kubwelelako?”
9 Jesus svarade: "Dagen har ju tolv timmar; den som vandrar om dagen, han stöter sig icke, ty han ser då denna världens ljus.
Yesu walambeti, “Sena busuba ntebukute mifunshya yacindi likumi ne ibili? Muntu nalendenga mu mumuni nkela kulisuntula pakwinga ukute kubona mumuni wacishici.
10 Men den som vandrar om natten, han stöter sig, ty han har då intet som lyser honom."
Nsombi nalendenga mashiku empwela kulisuntula, pakwinga nkalendenga mu mumuni.”
11 Sedan han hade talat detta, sade han ytterligare till dem: "Lasarus, vår vän, har somnat in; men jag går för att väcka upp honom ur sömnen."
Mpwalambeco walabambileti, “Lazalo, munetu lono tulo, nsombi ndenga akumupundusha kutulo.”
12 Då sade hans lärjungar till honom: "Herre, sover han, så bliver han frisk igen."
Beshikwiya bakendi balambeti, “Mwami, nawona tulo, nabe cena.”
13 Men Jesus hade talat om hans död; de åter menade att han talade om vanlig sömn.
Balo balikuyeyeti walikwamba shatulowa, nsombi Yesu walikwambeti Lazalo wafwa.
14 Då sade Jesus öppet till dem: "Lasarus är död.
Lino Yesu walabambila mwakutasoleketi, “Lazalo lafu,
15 Och för eder skull, för att I skolen tro, gläder jag mig över att jag icke var där. Men låt oss nu gå till honom."
Nkandabangonga, nsombi ndakondwa cebo canjamwe kwambeti mushome. Katuyani.”
16 Då sade Tomas, som kallades Didymus, till de andra lärjungarna: "Låt oss gå med, för att vi må dö med honom."
Popelapo Tomasi, walikukwiweti mpundu, walambila beshikwiya banendi, “Katuyani nendi tuyetufwile pamo.”
17 När så Jesus kom dit, fann han att den döde redan hade legat fyra dagar i graven.
Yesu mpwalashika kuBetaniya walacaneti Lazalo wabikwa kendi mumanda masuba ana alapiti.
18 Nu låg Betania nära Jerusalem, vid pass femton stadier därifrån,
Munshi waBetaniya walikuba pepi neku Yelusalemu, musuma wakwanowa makilomita atatu.
19 och många judar hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras broder.
Ecebo cakendi kwalikuba bantu bangi balesa kuli Malita ne Maliya kwisakubatontosha pacebo ca lufu lwa Lazalo mukwabo.
20 Då nu Maria fick höra att Jesus kom, gick hon honom till mötes; men Maria satt kvar hemma.
Malita mpwalanyumfeti Yesu lesanga, walayakumucinsha. Nomba Maliya walashala munga'nda.
21 Och Marta sade till Jesus: "Herre, hade du varit här, så vore min broder icke död.
Lino Malita walambila Yesu, “Mwami, nemwanga kuno mukwetu Lazalo naliya kufwa.
22 Men jag vet ändå att allt vad du beder Gud om, det skall Gud giva dig."
Nsombi nambi lino ndicinsheti Lesa namupeni ciliconse ncomwela kumumusenga.”
23 Jesus sade till henne: "Din broder skall stå upp igen."
Yesu walamwambileti, “Mukwenu napunduke.”
24 Marta svarade honom: "Jag vet att han skall stå upp, vid uppståndelsen på den yttersta dagen."
Malita walambeti, “Ndicinsheti nakapunduke pa busuba bwakupwililisha bantu bonse bakapundukanga.”
25 Jesus svarade till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör;
Yesu walamwambileti, “weshikupundusha bantu kubafu nekupa buyumi njame. Muntu washoma ame, nambi ufwa nakabe ne buyumi.
26 och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" (aiōn g165)
Kayi abo bayumi banshoma nteshi bakafwe sobwe. Sena ulashomonga?” (aiōn g165)
27 Hon svarade honom: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen."
Nendi walambeti, “Cakubinga Mwami, ndashomeshesha njamwe Mupulushi Walaiwa, Mwana wa Lesa, walikuyandika kwisa pacishi capanshi.”
28 När hon hade sagt detta, gick hon bort och kallade på Maria, sin syster, och sade hemligen till henne: "Mästaren är här och kallar dig till sig."
Malita mpwalambeco, walamukuwa Maliya kanike wakendi kumbali nekumwambileti, “Lashiki Shikwiyisha, lakukunga.”
29 När hon hörde detta, stod hon strax upp och gick åstad till honom.
Maliya mpwalanyumfwa bwite, walanyamuka bwangu bwangu, nekwisa kuli Yesu.
30 Men Jesus hade ännu icke kommit in i byn, utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom.
Pacindici Yesu walinkatana ashika mumunshi, nsombi walikacili pamusena mpobalakumana ne Malita.
31 Då nu de judar, som voro inne i huset hos Maria för att trösta henne, sågo att hon så hastigt stod upp och gick ut, följde de henne, i tanke att hon gick till graven för att gråta där.
Nomba bantu balikuba munga'nda kabatontosha Maliya, mpobalaboneti lanyamuku bwangu bwangu kufuma mung'anda, balamukonka. Balikuyeyeti lenga akulilila kumanda.
32 När så Maria kom till det ställe där Jesus var och fick se honom, föll hon ned för hans fötter och sade till honom: "Herre, hade du varit där, så vore min broder icke död."
Maliya mpwalashika palikuba Yesu, nekumubona, walaliwisha panshi kumyendo kwakendi nekwambeti, “Mwami, nemwanga kuno, mukwetu naliya kufwa.”
33 Då nu Jesus såg henne gråta och såg jämväl att de judar, som hade kommit med henne, gräto, upptändes han i sin ande och blev upprörd
Yesu mpwalabona Maliya kalila kayi nebantu balikubapo nkabalila, walekatwa kumoyo kayi calamubaba.
34 och frågade: "Var haven I lagt honom?" De svarade honom: "Herre, kom och se." Och Jesus grät.
Lino walabepusheti, “Mwalamubika kupeyo?” Balambeti, “Mwami, katuyani mukubone.”
35 Då sade judarna: "Se huru kär han hade honom!"
Yesu walalila.
36 Men somliga av dem sade:
Popelapo bantu basa balambeti, “bonani, ncanga wamusuna.”
37 "Kunde icke han, som öppnade den blindes ögon, ock hava så gjort att denne icke hade dött?"
Nomba nabambi pakati pabo balambeti, “Muntuyu walashilika muntu washipilwa usa, Inga walalilwaconi kushinkilila Lazalo kwambeti nkatafwa?”
38 Då upptändes Jesus åter i sitt innersta och gick bort till graven. Den var urholkad i berget, och en sten låg framför ingången.
Yesu walikacililila mucali, mpwalikuya kumanda. Lino manda alikuba amuliceni, pacishinga pa manda palikuba cilibwe.
39 Jesus sade: "Tagen bort stenen." Då sade den dödes syster Marta till honom: "Herre, han luktar redan, ty han har varit död i fyra dygn."
Lino walambeti, “Cifunyeni cilibweco.” Malita, mukwabo Lazalo walafwa, walamwambileti, “Mwami latatiki kendi kununka, pakwinga palapiti masuba ana.”
40 Jesus svarade henne: "Sade jag dig icke, att om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?"
Yesu walamwipusheti, “Sena ndiya kukwambileti washoma nubone bulemu bwaLesa?”
41 Då togo de bort stenen. Och Jesus lyfte upp sina ögon och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Lino bantu mpobalafunya cilibwe cisa. Yesu walalanga kwilu nekwambeti, “Ta, ndamulumbunga kwambeti mukute kunkumbula ndasenganga.
42 Jag visste ju förut att du alltid hör mig; men för folkets skull, som står här omkring, säger jag detta, för att de skola tro att det är du som har sänt mig."
Ndicinshi kwambeti mukute kunyumfwa cindi conse. Lino ndambangeci pacebo calikoto lyabantu balipano kwambeti, bashometi njamwe mwalantuma.”
43 När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut."
Mpwalambeco walakuwa mwakolobesheti, “Lazaro, pula!”
44 Och han som hade varit död kom ut, med händer och fötter inlindade i bindlar och med ansiktet inhöljt i en duk. Jesus sade till dem: "Lösen honom, och låten honom gå."
Popelapo muntu usa walikuba wafwa walapula kenda kaliwapombailwa bikwisa byamalila kumakasa mpaka kumyendo, cikwisa cimbi calikuba cafwekelela kumenso. Yesu walabambileti, “Mupombololeni, kayi mumuleke ende.”
45 Många judar, som hade kommit till Maria och hade sett vad Jesus hade gjort, trodde då på honom.
Bangi bantu balamushindikila Maliya, balabona bintu mbyalensa Yesu balamushoma.
46 Men några av dem gingo bort till fariséerna och omtalade för dem vad Jesus hade gjort.
Nsombi Bayuda nabambi balaya kuli bamakulene baBafalisi, kuyakubambila byonse Yesu mbyalensa.
47 Då sammankallade översteprästerna och fariséerna en rådsförsamling och sade: "Vad skola vi taga oss till? Denne man gör ju många tecken.
Lino bamakulene beshimilumbo neBaFalisi balakuwa nkuta inene ya Bayuda, nekwipushaneti, “Nitwinseconi lino, pakwinga muntuyu lenshinga byeshikukankamanisha bingi?
48 Om vi skola låta honom så fortfara, skola alla tro på honom, och romarna komma då att taga ifrån oss både land och folk."
Twamulekelela bantu bonse nibamushome, nomba Baloma nibakese bakatonongele Ng'anda ya Lesa, kayi ne mushobo wetu.”
49 Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst för det året, sade till dem: "I förstån intet,
Nsombi umo pakati pabo, lina lyakendi Kayafa, mukulene wa beshimilumbo bonse mucaka ico, walabambileti, “Mwatabila aconi amwe!
50 och I besinnen icke huru mycket bättre det är för eder att en man dör för folket, än att hela folket förgås."
Sena amwe nkamulabonongeti caina kwambeti muntu umo afwile bantu bonse, kupita kwambeti mushobo wonse wonongeke?”
51 Detta sade han icke av sig själv, utan genom profetisk ingivelse, eftersom han var överstepräst för det året; ty Jesus skulle dö för folket.
Cakubinga kwamba kulico nkakwalikuba kwamumano akendi sobwe. Pakwinga walikuba Shimilumbo Mukulene, walikushinshima kwambeti Yesu nakafwile mushobo wa bantu.
52 Ja, icke allenast "för folket"; han skulle dö också för att samla och förena Guds förskingrade barn.
Cakubinga nteko kwambeti kubafwila bonkowa nsombi, kubunganya pamo bana baLesa balamwaika.
53 Från den dagen var deras beslut fattat att döda honom.
Kufumina busa busuba bamakulene ba Bayuda balatatika kupangana sha kushina Yesu.
54 Så vandrade då Jesus icke längre öppet bland judarna, utan drog sig undan till en stad som hette Efraim, på landsbygden, i närheten av öknen; där stannade han kvar med sina lärjungar.
Weco Yesu nkalikwenda pantangalala pakati pabantu. Nomba walafumako nekuya kucishi calikuba pepi necinyika, kumunshi walikukwiweti Efulemu, nkwalekala kopeloko pamo nebeshikwiya bakendi.
55 Men judarnas påsk var nära, och många begåvo sig då, före påsken, från landsbygden upp till Jerusalem för att helga sig.
Kusekelela kwa Pasika kwalaseng'ena pepi. Neco bantu bangi beshikufuma kuminshi balaya ku Yelusalemu kucika cakuliswepesha, Pasika nkayitana iyamba.
56 Och de sökte efter Jesus och sade till varandra, där de stodo i helgedom: "Vad menen I? Skall han då alls icke komma till högtiden?"
Balikumulangaula Yesu, lino mpobalabungana mu Nga'nda ya Lesa balepushaneti “Sena amwe mulayeyengaconi? Sena lesanga ku Pasika kuno?”
57 Och översteprästerna och fariséerna hade utfärdat påbud om att den som finge veta var han fanns skulle giva det till känna, för att de måtte kunna gripa honom.
Nomba bamakulene beshimilumbo neBafalisi balambeti uliyense lenshibi kuli Yesu, atwinshibishe kwambeti bamwikate.
