< Johannes 11 >

1 Och en man vid namn Lasarus låg sjuk; han var från Betania, den by där Maria och hennes syster Marta bodde.
Or il y avait un certain homme malade, appelé Lazare, qui était de Béthanie, la bourgade de Marie et de Marthe sa sœur.
2 Det var den Maria som smorde Herren med smörjelse och torkade hans fötter med sitt hår. Och nu låg hennes broder Lasarus sjuk.
Et Marie était celle qui oignit le Seigneur d'une huile odoriférante, et qui essuya ses pieds de ses cheveux; et Lazare qui était malade, était son frère.
3 Då sände systrarna bud till Jesus och läto säga: "Herre, se, han som du har så kär ligger sjuk."
Ses sœurs donc envoyèrent vers lui, pour lui dire: Seigneur, voici, celui que tu aimes, est malade.
4 När Jesus hörde detta, sade han: "Den sjukdomen är icke till döds, utan till Guds förhärligande, så att Guds Son genom den bliver förhärligad."
Et Jésus l'ayant entendu, dit: cette maladie n'est point à la mort, mais pour la gloire de Dieu, afin que le Fils de Dieu soit glorifié par elle.
5 Och Jesus hade Marta och hennes syster och Lasarus kära.
Or Jésus aimait Marthe, et sa sœur, et Lazare.
6 När han nu hörde att denne låg sjuk, stannade han först två dagar där han var;
Et après qu'il eut entendu que [Lazare] était malade, il demeura deux jours au même lieu où il était.
7 men därefter sade han till lärjungarna: "Låt oss gå tillbaka till Judeen."
Et après cela il dit à ses Disciples: retournons en Judée.
8 Lärjungarna sade till honom: "Rabbi, nyligen ville judarna stena dig, och åter går du dit?"
Les Disciples lui dirent: Maître, il n'y a que peu de temps, que les Juifs cherchaient à te lapider, et tu y vas encore!
9 Jesus svarade: "Dagen har ju tolv timmar; den som vandrar om dagen, han stöter sig icke, ty han ser då denna världens ljus.
Jésus répondit: n'y a-t-il pas douze heures au jour? si quelqu'un marche de jour, il ne bronche point; car il voit la lumière de ce monde.
10 Men den som vandrar om natten, han stöter sig, ty han har då intet som lyser honom."
Mais si quelqu'un marche de nuit, il bronche; car il n'y a point de lumière avec lui.
11 Sedan han hade talat detta, sade han ytterligare till dem: "Lasarus, vår vän, har somnat in; men jag går för att väcka upp honom ur sömnen."
Il dit ces choses, et puis il leur dit: Lazare notre ami dort; mais j'y vais pour l'éveiller.
12 Då sade hans lärjungar till honom: "Herre, sover han, så bliver han frisk igen."
Et ses Disciples lui dirent: Seigneur, s'il dort il sera guéri.
13 Men Jesus hade talat om hans död; de åter menade att han talade om vanlig sömn.
Or Jésus avait dit cela de sa mort; mais ils pensaient qu'il parlât du dormir du sommeil.
14 Då sade Jesus öppet till dem: "Lasarus är död.
Jésus leur dit donc alors ouvertement: Lazare est mort,
15 Och för eder skull, för att I skolen tro, gläder jag mig över att jag icke var där. Men låt oss nu gå till honom."
Et j'ai de la joie pour l'amour de vous de ce que je n'y étais point; afin que vous croyiez; mais allons vers lui.
16 Då sade Tomas, som kallades Didymus, till de andra lärjungarna: "Låt oss gå med, för att vi må dö med honom."
Alors Thomas, appelé Didyme, dit à ses condisciples: allons-y aussi, afin que nous mourions avec lui.
17 När så Jesus kom dit, fann han att den döde redan hade legat fyra dagar i graven.
Jésus y étant donc arrivé, trouva que Lazare était déjà depuis quatre jours au sépulcre.
18 Nu låg Betania nära Jerusalem, vid pass femton stadier därifrån,
Or Béthanie n'était éloignée de Jérusalem que d'environ quinze stades.
19 och många judar hade kommit till Marta och Maria för att trösta dem i sorgen över deras broder.
Et plusieurs des Juifs étaient venus vers Marthe et Marie pour les consoler au sujet de leur frère.
20 Då nu Maria fick höra att Jesus kom, gick hon honom till mötes; men Maria satt kvar hemma.
Et quand Marthe eut ouï dire que Jésus venait, elle alla au-devant de lui; mais Marie se tenait assise à la maison.
21 Och Marta sade till Jesus: "Herre, hade du varit här, så vore min broder icke död.
Et Marthe dit à Jésus: Seigneur, si tu eusses été ici mon frère ne fût pas mort.
22 Men jag vet ändå att allt vad du beder Gud om, det skall Gud giva dig."
Mais maintenant je sais que tout ce que tu demanderas à Dieu, Dieu te le donnera.
23 Jesus sade till henne: "Din broder skall stå upp igen."
Jésus lui dit: ton frère ressuscitera.
24 Marta svarade honom: "Jag vet att han skall stå upp, vid uppståndelsen på den yttersta dagen."
Marthe lui dit: je sais qu'il ressuscitera en la résurrection au dernier jour.
25 Jesus svarade till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör;
Jésus lui dit: je suis la résurrection et la vie: celui qui croit en moi, encore qu'il soit mort, il vivra.
26 och var och en som lever och tror på mig, han skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" (aiōn g165)
Et quiconque vit, et croit en moi, ne mourra jamais; crois-tu cela? (aiōn g165)
27 Hon svarade honom: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen."
Elle lui dit: oui, Seigneur, je crois que tu es le Christ, le Fils de Dieu, qui devait venir au monde.
28 När hon hade sagt detta, gick hon bort och kallade på Maria, sin syster, och sade hemligen till henne: "Mästaren är här och kallar dig till sig."
Et quand elle eut dit cela, elle alla appeler secrètement Marie sa sœur, en lui disant: le Maître est ici, et il t'appelle.
29 När hon hörde detta, stod hon strax upp och gick åstad till honom.
Et aussitôt qu'elle l'eut entendu, elle se leva promptement, et s'en vint à lui.
30 Men Jesus hade ännu icke kommit in i byn, utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom.
Or Jésus n'était point encore venu à la bourgade, mais il était au lieu où Marthe l'avait rencontré.
31 Då nu de judar, som voro inne i huset hos Maria för att trösta henne, sågo att hon så hastigt stod upp och gick ut, följde de henne, i tanke att hon gick till graven för att gråta där.
Alors les Juifs qui étaient avec Marie à la maison, et qui la consolaient ayant vu qu'elle s'était levée si promptement, et qu'elle était sortie, la suivirent, en disant: elle s'en va au sépulcre, pour y pleurer.
32 När så Maria kom till det ställe där Jesus var och fick se honom, föll hon ned för hans fötter och sade till honom: "Herre, hade du varit där, så vore min broder icke död."
Quand donc Marie fut venue où était Jésus, l'ayant vu, elle se jeta à ses pieds, en lui disant: Seigneur, si tu eusses été ici, mon frère ne fût pas mort.
33 Då nu Jesus såg henne gråta och såg jämväl att de judar, som hade kommit med henne, gräto, upptändes han i sin ande och blev upprörd
Et quand Jésus la vit pleurer, de même que les Juifs qui étaient venus là avec elle, il frémit en [son] esprit, et s'émut.
34 och frågade: "Var haven I lagt honom?" De svarade honom: "Herre, kom och se." Och Jesus grät.
Et il dit: où l'avez-vous mis? Ils lui répondirent: Seigneur, viens, et vois.
35 Då sade judarna: "Se huru kär han hade honom!"
[Et] Jésus pleura.
36 Men somliga av dem sade:
Sur quoi les Juifs dirent: voyez comme il l'aimait.
37 "Kunde icke han, som öppnade den blindes ögon, ock hava så gjort att denne icke hade dött?"
Et quelques-uns d'entre eux disaient: celui-ci qui a ouvert les yeux de l'aveugle, ne pouvait-il pas faire aussi que cet homme ne mourût point?
38 Då upptändes Jesus åter i sitt innersta och gick bort till graven. Den var urholkad i berget, och en sten låg framför ingången.
Alors Jésus frémissant encore en soi même, vint au sépulcre, (or c'était une grotte, et il y avait une pierre mise dessus).
39 Jesus sade: "Tagen bort stenen." Då sade den dödes syster Marta till honom: "Herre, han luktar redan, ty han har varit död i fyra dygn."
Jésus dit: levez la pierre. Mais Marthe, la sœur du mort, lui dit: Seigneur, il sent déjà: car il est [là] depuis quatre jours.
40 Jesus svarade henne: "Sade jag dig icke, att om du trodde, skulle du få se Guds härlighet?"
Jésus lui dit: ne t'ai-je pas dit que si tu crois tu verras la gloire de Dieu?
41 Då togo de bort stenen. Och Jesus lyfte upp sina ögon och sade: "Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.
Ils levèrent donc la pierre [de dessus le lieu] où le mort était couché. Et Jésus levant ses yeux au ciel, dit: Père, je te rends grâces de ce que tu m'as exaucé.
42 Jag visste ju förut att du alltid hör mig; men för folkets skull, som står här omkring, säger jag detta, för att de skola tro att det är du som har sänt mig."
Or je savais bien que tu m'exauces toujours; mais je l'ai dit à cause des troupes qui sont autour [de moi], afin qu'elles croient que tu m'as envoyé.
43 När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut."
Et ayant dit ces choses, il cria à haute voix: Lazare sors dehors.
44 Och han som hade varit död kom ut, med händer och fötter inlindade i bindlar och med ansiktet inhöljt i en duk. Jesus sade till dem: "Lösen honom, och låten honom gå."
Alors le mort sortit, ayant les mains et les pieds liés de bandes; et son visage était enveloppé d'un couvre-chef. Jésus leur dit: déliez-le, et laissez-le aller.
45 Många judar, som hade kommit till Maria och hade sett vad Jesus hade gjort, trodde då på honom.
C'est pourquoi plusieurs des Juifs qui étaient venus vers Marie, et qui avaient vu ce que Jésus avait fait, crurent en lui.
46 Men några av dem gingo bort till fariséerna och omtalade för dem vad Jesus hade gjort.
Mais quelques-uns d'entre eux s'en allèrent aux Pharisiens, et leur dirent les choses que Jésus avait faites.
47 Då sammankallade översteprästerna och fariséerna en rådsförsamling och sade: "Vad skola vi taga oss till? Denne man gör ju många tecken.
Alors les principaux Sacrificateurs et les Pharisiens assemblèrent le Conseil, et ils dirent: que faisons-nous? car cet homme fait beaucoup de miracles.
48 Om vi skola låta honom så fortfara, skola alla tro på honom, och romarna komma då att taga ifrån oss både land och folk."
Si nous le laissons faire, chacun croira en lui, et les Romains viendront, qui nous extermineront, nous, et le Lieu, et la Nation.
49 Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst för det året, sade till dem: "I förstån intet,
Alors l'un d'eux appelé Caïphe, qui était le souverain Sacrificateur de cette année là, leur dit: vous n'y entendez rien.
50 och I besinnen icke huru mycket bättre det är för eder att en man dör för folket, än att hela folket förgås."
Et vous ne considérez pas qu'il est de notre intérêt qu'un homme meure pour le peuple, et que toute la Nation ne périsse point.
51 Detta sade han icke av sig själv, utan genom profetisk ingivelse, eftersom han var överstepräst för det året; ty Jesus skulle dö för folket.
Or il ne dit pas cela de lui-même, mais étant souverain Sacrificateur de cette année-là, il prophétisa que Jésus devait mourir pour la Nation.
52 Ja, icke allenast "för folket"; han skulle dö också för att samla och förena Guds förskingrade barn.
Et non pas seulement pour la Nation, mais aussi pour assembler les enfants de Dieu, qui étaient dispersés.
53 Från den dagen var deras beslut fattat att döda honom.
Depuis ce jour-là donc ils consultèrent ensemble pour le faire mourir.
54 Så vandrade då Jesus icke längre öppet bland judarna, utan drog sig undan till en stad som hette Efraim, på landsbygden, i närheten av öknen; där stannade han kvar med sina lärjungar.
C'est pourquoi Jésus ne marchait plus ouvertement parmi les Juifs, mais il s'en alla de là dans la contrée qui est près du désert, en une ville appelée Ephraïm, et il demeura là avec ses Disciples.
55 Men judarnas påsk var nära, och många begåvo sig då, före påsken, från landsbygden upp till Jerusalem för att helga sig.
Or la Pâque des Juifs était proche, et plusieurs de ces pays-là montèrent à Jérusalem avant Pâque, afin de se purifier.
56 Och de sökte efter Jesus och sade till varandra, där de stodo i helgedom: "Vad menen I? Skall han då alls icke komma till högtiden?"
Et ils cherchaient Jésus, et se disaient l'un à l'autre dans le Temple: que vous semble? croyez-vous qu'il ne viendra point à la Fête?
57 Och översteprästerna och fariséerna hade utfärdat påbud om att den som finge veta var han fanns skulle giva det till känna, för att de måtte kunna gripa honom.
Or les principaux Sacrificateurs et les Pharisiens avaient donné ordre, que si quelqu'un savait où il était, il le déclarât, afin de se saisir de lui.

< Johannes 11 >